Fotosidans jurist om konsekvenserna av HD-beslutet
Fotosidans jurist Catharina Ekdahl förklarar Högsta Domstolens beslut - att det inte är fullt tillåtet att publicera bilder på offentliga konstverk. Men i många fall kan det vara tillåtet.
HD:s dom i ärendet med Wikimedias databas offentligkonst.se är ett bra exempel på när upphovsrättslagen inte riktigt lirar med verkligheten. Åtminstone inte den digitala verklighet som vi numera lever i.
HD menar att innebörden av den inskränkning som det hela handlar om ska ta sikte på när en avbildning av ett offentligt konstverk på allmän plats sker utan att det påverkar konstnärernas rätt alltför mycket. Vad som inte ansågs påverka deras upphovsrätt var när någon framställde vykort av deras verk när den aktuella inskränkningen kom till för många år sedan.
Att numera fotografera av samma offentliga konstverk och istället lägga bilden i en öppen databas anser HD är för långtgående. HD har därmed satt ner foten och sagt att inskränkningen inte självklart kan användas digitalt. För att uttrycka det på HDs sätt; "Saken ställer sig annorlunda när konstverket används i en digital miljö".
För omfattande användning
HD:s inställning är alltså att Wikimedias öppna databas innebär en alltför stor och omfattande användning av konstnärernas skyddade verk. De menar även att det finns ett inte obetydligt kommersiellt värde av en sådan öppen databas för både databasägaren och den som ger tillgång till databasen. Det är därför HD:s uppfattning att det är långt mer ingripande begränsning i konstnärernas rätt att själva exploatera sina verk än vykortsframställning. Nyttjandet kan enligt HD helt enkelt inte motiveras av den ursprungliga tanken med inskränkningen. De lägger även till att någon ersättning inte har betalats till konstnärerna för att deras verk ligger i en sådan databas.
Kan vara okej i många fall
Det är lätt att dra slutsatsen att det nu är slut på möjligheten att lägga upp bilder på offentliga konstverk på nätet. Så långt finns det nog inte anledning att gå.
HD:s tolkning handlar om databaser av det slag som Wikimedias, som är omfattande och ligger öppen på en välbesökt webbsida. Om det istället handlar om publicering av någon enstaka bild på ett offentligt konstverk på en Facebook-sida eller i en blogg, behöver det inte innebära att någon ingripande begränsning i konstnärens upphovsrätt har skett. En sådan avbildning skulle kunna ske även efter HD:s beslut.
Sedan ska vi komma ihåg att HD:s beslut i praktiken innehåller svar på de två principiella frågor som tingsrätten ställde till HD om hur upphovsrättslagen ska tolkas. Med HD:s svar som utgångspunkt ska målet mellan Wikimedia och BUS sedan tas upp på nytt i tingsrätten för deras egen prövning. Målet som sådant är alltså inte slutligt avgjort, även om vi nu har fått veta hur HD anser att lagen ska tolkas.
Catharina Ekdahl
Läs mer
Fakta om Catharina Ekdahl
- 47 år
- Utbildad jurist i Lund och Stockholm. Specialinriktningen är upphovsrätt.
- Arbetade tidigare under tio år på Svenska Fotografers Förbund som jurist, varav de sista tre åren som VD.
- Är sedan 1 september 2013 konsult i den egna firman Ekdahls Juridik & Föreläsning. Skapade då även FaceBook-gruppen Ekdahls Legal Bones, som innehåller olika juridiska köttben för den intresserade.
- Har föreläsningsuppdrag i bildjuridik och upphovsrätt i samarbete med TT Kompetens, dotterbolag till TT Nyheter. Bedriver även juridisk rådgivning och åtar mig olika upphovsrättsliga ärenden.
27 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Det var inte många solklara svar här iaf. Att man "nog" inte kan säga att man inte kan lägga upp bilder på offentlig konst längre känns inte direkt betryggande.
När Catharina skriver " databaser av det slag som Wikimedias" så läser jag in en skillnad mot Flickr. I Wikimedias fall finns en systematisk samling av offentlig konst vilket gör att samlingen får ett större värde (detta när något som HD lyfter upp). Enstaka bilder på Flickr eller Facebook har inte värde som en systematisk samling.
På Flickr tror jag man kan välja licens, väljer man Creative Commons så kan nog bilderna användas kommersiellt.
BUS licenser brukar säljas kommuner för att de ska få publicera den konst som finns inom kommunen. Det rör alltså inte kommersiell verksamhet. Inte heller wikimedias verksamhet är kommersiell.
--------------------------------
Intressant! Då uppstår frågan varför en kommun som har betalat en konstnär för att uppföra ett konstverk behöver betala en licensavgift till en intresseförening(*) för att kunna publicera bilder på av kommunens inköpta konstverk.
Som skattebetalare känner jag mig lite tveksam.
(*) Nog är det väl kommersiell verksamhet som BUS sysslar med?
Att äga ett konstverk innebär inte att man får återge det hur som helst. Köper du en fysisk bild av mig så får du ställa ut den, men du får inte illustrera vanliga artiklar med den.
Läs mer om kommunavtalen här: http://bus.se/bildanvandare/avtal-kommuner
BUS sysslar måhända med annat än att försöka förhindra att allmänheten sprider kunskap om var av till BUS anslutna skulptörers konstverk finns att beskåda, men just den verksamheten ser jag mer som en slags beskyddarverksamhet/utpressning än som något vettigt, samhällsnyttigt eller ens främjande för konstnärerna ifråga.
På Högsta Domstolens webbplats står:
"I sitt svar uttalar Högsta domstolen att upphovsrättslagen visserligen ger en möjlighet för envar att avbilda konstverk på allmän plats, t ex genom fotografier, och att det även är tillåtet att sprida icke-digitala avbildningar i begränsad omfattning."
Detta kan omöjligt röra enbart databaser såsom Wikimedia, eftersom det tydligt står om möjligheten för envar att sprida icke-digitala avbildningar i begränsad omfattning.
Alltså är detta beslut (ej dom) något som innebär en uppenbar avsikt att hindra digital spridning av foto som avbildar offentliga konstverk, ofta bekostade av skattebetalare och beställda av en kommun.
Det torde i förlängningen betyda att kommuners politiska styre, som ofta beslutat om upprättandet av sådana konstverk och beställning av dem, brutit mot kommunallagen i fråga om gynnande av enskild (d v s konstnären vars verk man beställer) eftersom det nu fastslås i HD:s beslut att denne ska tjäna pengar på sitt verk.
Jag skulle gärna vilja veta hur du ser på detta Catharina Ekdahl.
"Det torde i förlängningen betyda att kommuners politiska styre, som ofta beslutat om upprättandet av sådana konstverk och beställning av dem, brutit mot kommunallagen i fråga om gynnande av enskild (d v s konstnären vars verk man beställer) eftersom det nu fastslås i HD:s beslut att denne ska tjäna pengar på sitt verk."
Konstnärerna ersätts kollektivt genom licenser. Så inget gynnande av enskild.
Detta beskriver med upprörande tydlighet hur upphovsrätt är en skev historia, på många sätt förlegad och totalt blind för teknisk utveckling. För att ta ett exempel, konstnärens verk lär ses av betydligt fler om det blir mer känt, inte sant? Så vari ligger problemet att privatpersoner, proffsfotografer och databaser ger människor kännedom om dess existens?
Du beskriver vidare hur beslutet berör "...normalt utnyttjande av bilder, som kan tolkas som att mer vardaglig användning av bilder på offentlig konst ..." och att detta skulle vara ok. Men då blir följdfrågan. Jag som frilansfotograf är privatperson, men tar uppdrag som jag fakturerar genom bolag som erbjuder den tjänsten. Ur juridisk aspekt är det jag gör därmed att betrakta som kommersiellt.
Jag har erfarenhet av hur lagen om upphovsrätt nyttjas i det juridiska och formuleringarna i detta beslut är djupt oroande. Som många påtalar är risken stor att vi inom kort ser prejudicerande domar som i realitet innebär att vi kommer se alltfler jurister sko sig på upphovsrättsbrott i sociala medier etc.
Som ombud för konstnären kan man ju dra det ytterligare ett steg och göra som Radiotjänst; ta betalt av alla skattebetalare en gång om året för att möjligheten finns att beskåda konstverket.
Om utvecklingen går för långt får väl den offentliga konsten plockas ned och ställas i något magasin, vilket ju vore tråkigt för alla parter.
Vad beslutet tycks gälla är att brett sprida en stor samling bilder på konstverk.
2. Hur vet man vilka konstnärer som vill ha betalt och hur mycket för att jag visar deras verk på nätet?
3. Vad gäller för avlidna konstnärer, tex. Carl Milles?
Krister:
1. Om en så osannolik situation skulle uppstå så finns det jurister som kan hjälpa dig, ex Catharina. Men se mitt svar till Anders ovan som ett kvalificerat antagande.
2. BUS har generella avtal och listor över de konstnärer som är undantag.
3. Upphovsrätten gäller till 70 år efter konstnärens död.
Det skulle vara intressant om nu domstolen väljer ändå att ge Wikimedia rätt. HD har ju inte avkunnat någon dom. Tingsrätten kan ju "tolka" HDs beslut annorlunda.
För övrigt finns det ju gott om välkända allmänna sevärdheter ute i världen som har fotorestriktioner:
http://www.diyphotography.net/10-famous-landmarks-youre-allowed-photograph-commercial-use/
Självklart att BUS vill agera.
Sen är det en annan sak att organisationer likt BUS får ett egenintresse, anställda/ direktörer eller byråkrater i intresseorganisationer vill nog ofta ha mer i lön, flottare kontor, fler anställda mm.
Men jag är naturligtvis emot att bilder som inte enbart är rena avbildningar av konstverk blir olagliga att publicera.
Där kan konstnärerna i fred diskutera värdet av sin konst och ta skyhöga inträdesavgifter för att trygga avkastningen från sina alster.
Ytterligare vinster skulle bli avsaknad ifrån exempelvis de ögonsår som står uppställda på Skeppsholmen.
Men visst, det handlar om pengar, vilket jag tycker är fel och girigt när en ideell databas inte tjänar en krona men försäljning av vykort som definitivt är kommersiell och tjänar pengar inte ska behöva betala.