Juristen svarar: Får jag sälja och ställa ut bilder på andra?
Fotosidans jurist Catharina Ekdahl på Ekdahls Juridik & Föreläsning svarar läsarnas juridiska frågor. Pelle undrar när han behöver tillstånd för att få sälja en bild på någon annan.
Jag fotar mycket halvt yrke halvt hobby, är egentligen filmregissör, och undrar vad som gäller med rättigheterna vid streetfotografering. Läste din artikel och frågade fotografer och andra om de visste.
Sammanfattar deras och dina kommentarer som att om du fotar journalistiskt eller konstnärligt behövs inget medgivande. Stämmer det?
Men, om jag ställer ut mina bilder på ett galleri och säljer prints, vad händer då? Är det plötsligt en kommersiell bild?
Om någon som blir avbildad (konstnärligt) kräver att jag skall slänga bilden, vad händer då?
Pelle S
Svar från juristen
När du skriver om "rättigheterna vid street-fotografering" anar jag att du egentligen menar vilken rätt du har att ta bilder på människor som befinner sig på gator och torg när du är ute och fotograferar. Kan det stämma? I så fall är det hela ganska enkelt att besvara. Det finns egentligen bara tre tillfällen när människor du fotograferar juridiskt kan "stoppa" dig från att använda bilderna du har tagit:
1) Om dentifierbara och nu levande personer riskerar att kränkas av att du hanterar bilder på dem i digital form, t ex genom att publicera dem på din webbsida. Här är det personuppgiftslagen som reglerar det hela och den gäller som sagt bara vid "automatiserad behandling av personuppgifter". Med personuppgifter menas uppgifter som direkt eller indirekt kan peka ut en viss person, exempelvis en bild på en identifierbar person. Samtycke för publicering krävs alltså bara om publiceringen i sig riskerar att kränka personen på bilden.
2) Om du använder bilderna i analog eller digital kommersiell reklam. Även här krävs att personen är identifierbar. Här är det lagen om namn och bild i reklam som gäller.
3) Om en privatperson kommer till dig och beställer en porträttbild, t ex från personens eget bröllop. En sådan bild får inte användas på något sätt utan beställarens samtycke. Detta trots att det är du som har upphovsrätt till bilden. Detta med beställd porträttbild regleras i upphovsrättslagen.
Ovanstående innebär att de bilder du tar på människor ute på gatan mycket väl kan användas i en analog utställning. Det enda hindret jag kan se är om du kommer in på brottsbalkens bestämmelser, exempelvis kränkande fotografering (när fotograferingen sker i smyg, otillåtet och när personen befinner sig inomhus i ett privat utrymme eller bostad) eller om det det är fråga om förtal eller förolämpning (om bilden innebär något nedsättande för personen). Sedan har vi förstås de grövre brotten av typen barnpornografi och sexualbrott som jag inte ens tänker kommentera.
Passa dig för att göra reklam för utställningen med en bild på en identifierbar person som du inte har fått samtycke från om du ska sälja bilder på utställningen. Då nämligen det ses som kommersiell reklam enligt punkten 2 ovan. Försäljningen av bilderna i sig kräver inte något medgivande från den avbildade, utan bara om bilder används i reklam för utställningen.
Din sista fråga gäller bild på person som har avbildats "konstnärligt". Anar att du här menar någon form av naket eller avklätt. Om personen frivilligt har deltagit i fotograferandet, att det alltså inte är fråga om något tvång, har jag svårt att se att personen kan kräva att du ska slänga de fysiska bilderna. Däremot kan ju naturligtvis en person som tidigare sagt okej till din digitala hantering av bilderna dra tillbaka sitt samtycke. Det innebär i så fall att det samtycke som du fick, för att bilden objektivt betraktas som risk för kränkning av personens personliga integritet och därför kräver samtycke enligt personuppgiftlagen, inte längre gäller. Resultatet är då att du bryter mot personuppgiftslagen om sådan digital hantering fortsätter. Observera att personuppgiftslagen även gäller intern digital hantering, dvs. även det som finns lagrat i kamerans minne eller på din dators hårddisk.
Catharina Ekdahl
Läs mer:
Läs mer
Fakta om Catharina Ekdahl
- 47 år
- Utbildad jurist i Lund och Stockholm. Specialinriktningen är upphovsrätt.
- Arbetade tidigare under tio år på Svenska Fotografers Förbund som jurist, varav de sista tre åren som VD.
- Är sedan 1 september 2013 konsult i den egna firman Ekdahls Juridik & Föreläsning. Skapade då även FaceBook-gruppen Ekdahls Legal Bones, som innehåller olika juridiska köttben för den intresserade.
- Har föreläsningsuppdrag i bildjuridik och upphovsrätt i samarbete med TT Kompetens, dotterbolag till TT Nyheter. Bedriver även juridisk rådgivning och åtar mig olika upphovsrättsliga ärenden.
10 Kommentarer
Logga in för att kommentera
>Om bilderna på identifierbara och nu levande personer riskerar att kränkas ...
Vi pratar om personer som riskerar att bli kränkta,, eller?
häls
Det är bara publicering på internet (där politiska åsikter kan anses som känslig personuppgift enligt Personuppgiftslagen PUL) eller om du gör reklam för dina bilder/din utställning som du ska vara lite försiktig.
Det finns ett generellt undantag för journalistiska och konstnärliga bilder. Du behöver inte vara proffs eller vara särskilt duktig för att din publicering ska anses journalistisk eller konstnärlig, det är istället ditt syfte som bedöms. Datainspektionen skriver att publicering av privat karaktär är ett exempel när publiceringen inte kan räknas som journalistiskt. Att berätta om en demonstration på sin blogg kan alltså vara journalistisk.
Citat från Datainspektionens webbplats:
"Undantaget är inte begränsat till journalister eller massmedier och det ställs inte heller några särskilda kvalitetskrav på verksamheten. Även en privatperson kan ha ett journalistiskt ändamål, till exempel när man bloggar. Däremot gäller undantaget inte vid publicering av uppgifter om andra personer om uppgifterna är av rent privat karaktär."
http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/vad-innebar-undantaget-for-journalistiska-andamal/
"Personuppgiftslagen gäller inte om det skulle strida mot tryck- eller yttrandefriheten. Undantag gäller också för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande. "
http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/samtycke/
Sen finns ju alltid folkmassor, dvs typ 20 personer eller mer så krävs ingen release.
Ett alternativ är ju att ladda upp bilden redaktionellt, då krävs ingen model release men enbart media kan använda bilden, vilket är en marknadsförlust på kanske 90%.
Vissa vill säga att alla bilder som en yrkesverksam fotograf publicerar är att klassa som reklam. allt från instagram och Facebook till portfolio bilder.
stämmer verkligen detta ?
Om så kan en fotograf aldrig publicera en bild någonstans även om det inte faller under någon av de andra punkterna.
Lagen säger: "Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke."
Används inte bilderna för marknadsföring så är det fritt. En portfolio på en hemsida kan kanske ses som ett sätt att marknadsföra en tjänst, men enstaka bilder på Facebook och Instagram kan ha andra syften, som att informera.
Det finns få rättsfall om bild i reklam och inga vad jag känner till som gäller portfolio-bilder. Det är nog få som skulle uppröras av att hamna på bild i en seriös portfolio och sedan vara beredda att driva en civilrättslig process.
I ett fall från 1992 blev domen för grovt oaktsamhet vid publicering av bild på finansministern i en annons böter på 2000 kronor.
I övrigt en mycket bra och informerande text, som vanligt. Har mycket nytta och glädje av dessa.
Jag tycker det är konstigt att det föreslås.
Möjligen kan man tänka sig att förhandla om dealen... där den avbildade köper rättigheterna till materialet.
Det är så det fungerar vid porrfilmsinspelning osv.