Juristen svarar: Får jag sälja andras bilder?
Juristen Catharina Ekdahl svarar på läsarnas juridiska frågor. Här svarar hon på vad som gäller om man köpt loss negativ och bilder från annan fotograf.
OBS! Frågan är från 2015
Hej! Jag har köpt negativen samt fullständiga bildrättigheter till negativen/bilderna av kända artister/skådespelare från 1970- och 80-talen.
Den amerikanske kändisfotografen Harry Langdon sålde ut delar av sitt arkiv för ett tag sedan och den som köpte in detta har salufört allt på e-bay, inklusive copyrighten till bilderna. Denne har även gjort egna bilder av en del av negativen han köpte in, och salufört dessa färdiga bilder på e-bay utan att någon haft något att invända. Jag har också fått kontrakt på övertagandet av copyrighten för de negativ jag köpt in. För säkerhets skull kontaktade jag även fotografen ifråga om detta, och allt var i sin ordning fick jag till svar. Han hade sålt delar av arkivet, inklusive bildrättigheterna. Fick även tillstånd från Harry Langdon via mejl att ställa ut bilderna som jag gör från negativen, bl.a lith-printar samt en del kraftigt tonade, partiellt tonade/handcolorerade bilder mm, han uppskattade om jag uppgav att han var fotografen (vilket är självklart). Några bilder kommer vara traditionellt svartvita mörkrumsbilder som inte förändrats mer än möjligtvis belysningsmässigt.
Min fråga är nu om det krävs tillstånd från artisterna/ev dödsbon att ställa ut bilderna offentligt?
Och om det är okej att sälja utskrifter?
Undrar även om bilder som jag redigerat kraftigt får ny copyright kopplad till mig och min nya version av bilden?
Nils B
Svar från juristen
Utan att veta vad du fick betala vill jag först gratulera dig till de negativ du har kommit över och copyrighten som följde med köpet. Som bildanvändare är det just ett sådant läge man helst vill ha. För enkelt uttryckt innebär det att du inte bara har köpt negativen, du har även fått den ekonomiska upphovsrätten till de aktuella fotografierna. En översättning av det engelska begreppet copyright är nämligen ”rätten att kopiera”, vilket närmast ringar in det som vi i Sverige kallar för ekonomisk upphovsrätt.
Eftersom ditt köp handlade om negativen utgår jag ifrån att din nyförvärvade ekonomiska upphovsrätt även är exklusiv. Du har därmed blivit rättighetshavare till fotografierna som i det här fallet nog får antas vara fotografiska verk. I fortsättningen kommer varje person som är intresserad av de fotografier som du har negativen till att behöva ditt tillstånd för att få använda dem.
Vad du däremot inte har tagit över genom ditt köp är det som kallas för ideell rätt. På engelska är benämningen ”moral rights”. Den här rätten kan nämligen inte överlåtas med bindande juridisk verkan, eftersom det är tvingande lagstiftning till upphovsmannens förmån. Det innebär att du alltid måste ange upphovsmannen, Harry Langdon, i samband med att du använder verken på olika sätt i publika sammanhang. Du är också förhindrad att ändra eller manipulera verken på ett sätt som skulle kunna vara kränkande för Harry Langdon, så länge det också anses kränkande utifrån en allmän uppfattning. Du har heller inte rätt att använda verken i något sammanhang som skulle anses vara kränkande. Här handlar det främst om att verken används i religiösa, politiska, pornografiska eller reklamsammanhang.
Om vi sedan går över till personerna på bilderna så kan i vissa fall tillstånd från dessa krävas enligt svensk lagstiftning. Utan att gå in på detaljer (för dessa tänkte jag spara till en framtida krönika på Fotosidan) så är de användningar du beskriver antagligen inte några som kräver samtycke från de avbildade kändisarna. Att ta fram fina printar till en utställning och att sälja dem skulle därför vara okej. Vad du däremot bör vara försiktig med är att använda bilderna i kommersiell reklam för din egen verksamhet. Då krävs nämligen enligt vår svenska lagstiftning samtycke från avbildad person, så länge han eller hon fortfarande är i livet och är identifierbar.
Din sista fråga handlar om i fall dina bearbetningar kan anses vara så pass omfattande att du kan ha skapat egna fotografiska verk eller bilder av Harry Landons verk. Mitt svar är att det krävs ganska mycket för att nå dit. I upphovsrättslagen nämns att om du ”i fri anslutning till ett verk har åstadkommit ett nytt och självständigt verk” är din upphovsrätt till detta nya verk inte längre beroende av upphovsrätten till originalverket. Den färgsättning av de kopior du planerar att ta fram är enligt min uppfattning inte tillräckligt för att uppfylla lagens krav på nytt och självständigt verk. I praktiken innebär det för dig, som ju faktiskt redan sitter på rättigheterna till originalverken, egentligen bara att du fortsatt måste ange Harry Langdon som originalupphovsman. För att tydliggöra ytterligare skulle inom musikens värld dessa nyframtagna kopior kunna betecknas som ”Harry Langdon feat. Nils B”. Låter ju faktiskt ganska coolt!
Catharina Ekdahl
Läs mer
Fakta om Catharina Ekdahl
- Utbildad jurist i Lund och Stockholm. Specialinriktningen är upphovsrätt.
- Arbetade tidigare under tio år på Svenska Fotografers Förbund som jurist, varav de sista tre åren som VD.
16 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Men nu är det inte fråga om bolagsköp utan köp av upphovsrätt. Då kan man nog inte per automatik säga att köparen tar över ett ansvar för utfästelser som säljaren gjort i förhållande till tidigare köpare av exemplar av verket. Utfästelsen att begränsa upplagan är inte knuten till själva upphovsrätten utan till den person eller det företag som gjort utfästelsen. Investerarna får nog stämma säljaren (=fotografen) i stället. Jag har i och för sig lite svårt att se vilka grunder investerarna skulle ha för en sådan talan men det är en annan fråga (och beroende av vad som lovats dem).
F
Är detta verkligen rätt? I just detta fall har väl alla intresse av att ange Harry Langdon som fotograf, men köpet gjordes väl enligt lagarna i USA. Rätta mig om jag har fel, men jag tror att man där kan sälja sin ideella rätt. I vart fall rätten att bli angiven som upphovsman.
Jon Erik
F
Men antag att upphovsmannen i USA gör en försäljning som innebär att han avstår från den ideella rätten. Och antag vidare att den överlåtelsen är giltig enligt USA-rätt. Alla avtal jag sett av detta slag har en tvistlösningsparagraf som säger att tvister skall avgöras av domstol i Kalifornien och tolkas enligt kalifornisk lag eller whatever. Kan man verkligen hävda att svensk rätt trots detta gäller?
Min fråga var seriös, men den ska naturligtvis inte minska glädjen hos den som förvärvat bilderna och förmodligen inte alls vill låta bli att ange upphovsmannen.
Överlåtelserätten i stort regleras i upphovsrättslagens § 27. Där står det bland annat;
"27 § Upphovsrätt må, med den begränsning som följer av vad i 3 § sägs, helt eller delvis överlåtas..."
Fritt fram att överlåta allt utom det som som nämns i § 3 alltså.
Och vad hittar vi i § 3 om inte den ideella rätten...
"3 § Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver.
Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes; ej heller må verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen.
Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsmannen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket"
Detta är alltså undantaget från överlåtelserätten i § 27 och blir därför tvingande lag. Den kan inte avtalas bort. Syftet med detta är bland annat att skydda upphovsmannen som oftast är den svagare parten i ett avtalsförhållande.
I första stycket av § 3 står just regeln om att man måste ange fotografens namn i enlighet med sedvänjan ("det sätt som god sed kräver").
3 § gäller allt upphovsrättsligt skyddat material i Sverige. Det har ingen betydelse varifrån materialet kommer. Ungefär på samma sätt som att en bil som tillverkats i Kalifornien måste uppfylla t.ex. svenska säkerhetskrav när den är i trafik i Sverige. Den amerikanske fotografen kan avstå sin ideella rätt i USA (vilket lagen där tillåter) men han kan inte göra det avseende Sverige pga reglerna som jag beskrivit här.
Nu är det säkert många som undrar över tredje stycket i § 3. Där står att man ibland trots allt kan ”eftergiva” sin ideella rätt ibland. Det kan man faktiskt men endast i ganska speciella fall som det blir för omfattande att gå in på här. Man kan tryggt använda förbudet mot att avtala bort den idella rätten som tumregel.
"Harry Langdon featuring Nils Bergqvist" ja det får man fundera på...
Det här skulle få mig att dra öronen åt mig. Sitter han nu på ett stort arkiv av kopior så undergräver det ju din möjlighet för att tjäna pengar på upphovsrätten.