Misstänkta födelsemärken, bröstcancer och akuta skador är vardagsmat för den medicinska fotografen Emelie Nordstrand Lindgren. Ett meningsfullt arbete som faktiskt hjälper till att rädda liv.
Få obegränsad och direkt tillgång till denna och alla Plus-artiklar för bara
20 kr
för en månad
Redan Plus? Logga in så kan du läsa denna artikel.
Direkt efter genomförd beställning så kan du läsa denna artikel.
Dessutom får du som Plus-medlem:
Fri uppladdning av bilder
Obegränsad tillgång till alla artiklar, nyheter och video
* Beställningen gäller ett löpande medlemskap om en månad och som sedan automatiskt förlängs med två månader i taget för 79 kr. Ingen uppsägningstid men betald avgift betalas inte tillbaka. Du säger upp enkelt online.
Håller helt och hållet med föregående talare. Det är såna här saker som gör att jag kan överväga att bli betalande medlem på FS igen. För när det är blogg efter annan är det inget nytt eller recensioner i långa rader av nya produkter.
Fantastiskt artikel och som sjukskötarstudent var det extra intressant. Ska kika efter dessa på sjukhuset jag jobbar på. Inte ens tänkt på att det är en yrkesgrupp men klart allt måste dokumenteras av någon. Tummen upp FS!
Absolut den bästa artikeln.
Riktigt intressant att läsa eftersom man inte vet så mycket om detta.
Om jag inte minns fel så såg jag en jobbannons om liknande tjänst för ett tag sedan.
Den var så bra så jag fällde några tårar. Eller om det beror på berättelsen........
Tack! Äntligen är det ågon som tar tag i någonting som ingen vet så mycket om. Har själv jobbat i yrket i 40 år, som medicinsk fotograf. Alla artiklar som skrivs om vår lilla "nish" är av godo. Själv fick jag sluta, då dåvarande sjukhuschefen inte tyckte att mina arbetsuppgifter var värda att bevara. Trots att jag servade 5 sjukhus på egen hand. En helt orimlig uppgift. Jag ansågs vara en del av sjukvården som inte behövdes, och därför fick jag avgå med förtidspension. Ja, jag är bitter. För min egen del och även för att sjukvården misssar en stor möjlighet att dokumentera med kvalite och kontinuitet. Men, att prata med idioter, har aldrig gett resultat.
Vad kul att alla tidigare kommentatorer är så glad över artikeln. Jag är själv väldigt glad av artikeln och utropade spontant "Ja, just det" när jag såg vad den handlade om.
Tidigare, för många år sedan, läste jag en hel del i olika sammanhang om sjukhusfotografer. Men sedan har jag totalt glömt bort denna yrkesgrupp. Därav min spontana kommentar.
Nu kan ni gå vidare och berätta om museifotografer. Jag har själv haft ett kort beredskapsjobb på Sjöhistoriska museet. Precis som sjukhusfotografer så är det väldigt snäva ramar för hur bilderna ska se ut. Det är mest som en slags monoton industri. Men ändå kan man mellan dessa snäva ramar vara kreativ och försöka göra sitt bäst, och skaffa ett eget uttryck som skiljer sig en liten liten aning från andra fotografer.
Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett Plus-medlemskap.
16 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Välskrivet, intressant och lättsamt på ett positivt sätt!
Bra gjort!
Reportage från verkligheten, tack =)=)
5/5
Klockrent!
Riktigt intressant att läsa eftersom man inte vet så mycket om detta.
Om jag inte minns fel så såg jag en jobbannons om liknande tjänst för ett tag sedan.
Den var så bra så jag fällde några tårar. Eller om det beror på berättelsen........
För en gångs skull läste jag ALLA orden i artikeln
Mycket bra och intressant artikel. Det är sånthär jag vill läsa och som fångar mig =)
Tidigare, för många år sedan, läste jag en hel del i olika sammanhang om sjukhusfotografer. Men sedan har jag totalt glömt bort denna yrkesgrupp. Därav min spontana kommentar.
Nu kan ni gå vidare och berätta om museifotografer. Jag har själv haft ett kort beredskapsjobb på Sjöhistoriska museet. Precis som sjukhusfotografer så är det väldigt snäva ramar för hur bilderna ska se ut. Det är mest som en slags monoton industri. Men ändå kan man mellan dessa snäva ramar vara kreativ och försöka göra sitt bäst, och skaffa ett eget uttryck som skiljer sig en liten liten aning från andra fotografer.