Veckans Fotosidan-profil Göran Strand har fastnat för den fascinerande astrofotografin. Här är en av favoritbilderna, föreställande Andromedagalaxen. Foto: Göran Strand.
FS Profilen
Veckans Fotosidan-profil är Göran Strand. Hans astronomibilder har fängslat och fascinerat många. Vi har tagit oss en pratstund med Göran för att lära oss mer om astrofoto.
Hallå där, Göran! Många har lagt märke till dina astrobilder. Hur länge har du fotograferat mot himlen?
- Jag har astrofotograferat sedan 1998. Började lite trevande med att fotografera med en pocketkamera genom en vanlig kikare innan jag skaffade mitt första teleskop.
Hur började detta intresse?
- Jag har varit intresserad av astronomi sedan tonåren och intresset för fotografering vaknade till liv lite senare. När jag skaffade mitt första stora teleskop så var det bara en tidsfråga innan jag ville fotografera med hjälp av det.
Har du någon plan med bilderna, att ge ut bok/utställning etc?
- I dagsläget håller jag på med ett projekt där jag skall fotografera våra kända stjärnbilder. Förhoppningen är att dessa sedan skall publiceras i någon form, ännu oklart hur. Några av mina astrobilder har blivit publicerade i boken
"Solen, månen och den röda planeten".
Vad tycker du är så fascinerande med astrofoto?
- På något sätt ingår vi människor i allt det stora och vackra som finns därute. Vi är en del av universum och jag vill gärna se och dokumentera vårt ursprung. Vi består alla av det stoft som en gång bildades vid födseln av vårt solsystem och för mig är det nog lite sökande efter förståelse om varför vi är här.
Och när det kommer till att fotografera?
- Fascinationen rent fotograferingsmässigt är för att åstadkomma en bild av ett ljussvagt objekt som kräver en väldigt lång exponering, krävs mycket tålamod och noggrannhet. Dessutom krävs en hel del efterarbete i datorn innan den färdiga bilden är klar, så att fånga en bra astrobild är väldigt belönande när man vet vilket arbete som ligger bakom. Belöning nummer två är att kunna titta på den färdiga bilden och förundras över dess skönhet och vår plats i allt detta.
Vilken typ av utrustning behöver man för att lyckas med denna typ av bilder?
- Ett ordentligt stativ är ett måste, det är betydligt viktigare än en bra kamera. Skall man sedan ta långa exponeringar vilket är ett måste för ljussvaga objekt, så skall stativet även ha motordrift för att motverka jordens rotation. Dom två svåra momenten vid astrofotografering är att få stativet rätt kalibrerat mot himlens norra pol och att få perfekt fokus. Stämmer dessa två parametrar så är man på god väg mot en bra bild.
- Det är lätt att bli skrämd av all teknik som är inblandad vid astrofotografering, men det behöver inte vara krångligt. I sin enklaste form är astrofotografering lika lätt som vanlig fotografering i dagsljus. Det är när motordrift och väldigt långa exponeringstider som de större utmaningarna kommer.
Har du några tips till nybörjaren?
- Ett första tips är att börja med den utrustning man har. Sätt kameran på ett stativ, rikta den mot en stjärnklar himmel och ta en lång exponering. Eftersom jorden roterar så kommer det att uppstå så kallade stjärnspår. En enkel regel för att räkna ut maximal exponeringstid utan att få stjärnspår, är att dela talet 600 med brännvidden. Tex. om jag fotograferar med ett objektiv som har brännvidden 100mm så kan jag exponera i 6 sekunder utan att få stjärnspår. Så med en vidvinkel kan man få med en fin förgrund och dessutom exponera väldigt länge.
Tips! (På Fotosidans grupper (Grupper/Specialintressen/
Natt och Astrofoto) finns ett flertal bilder som visar detta med stjärnspår. Att kombinera dess med en vacker förgrund är väldigt effektfullt.)
- När man sedan känner sig mogen att ta steget vidare så är det motordrift som gäller. Med ett motordrivet stativ öppnas helt andra möjligheter. Teleskop är inget krav, dessa kan egentligen ses som ett vanligt teleobjektiv, så vill man inte nå riktigt djupt (Fotografera väldigt små eller avlägsna objekt), så räcker vanliga objektiv med brännvidder upp till 200mm väldigt långt.
- För att fotografera våra planeter i solsystemet krävs det väldigt långa brännvidder, så då är ett teleskop näst intill oundvikligt. Med teleskop får man väldigt många millimetrar i brännvidd till ett överkomligt pris. En stjärnkarta bör ingå i utrustningen. Det är alltid kul att veta vad man fotograferar och kunna läsa lite om motivet. Till sist, glöm inte kikaren, ett liggunderlag och en termos med varm dryck! Medan kameran exponerar är det väldigt trevligt att ligga och titta på alla vackra stjärnor.
Vad är din drömbild inom astrofoto?
- Min drömbild fångar jag när jag får befinna mig på ett riktigt mörkt ställe där inga störande stadsljus finns på flera mil. Tiden är ingen begränsning, inga moln som stör och all utrustning fungerar som den skall. Vilket sedan motivet blir har jag svårt att se just nu, men mest troligt använder jag ett vidvinkelobjektiv.
Har du någon bild du är särskilt nöjd med?
- Den bild jag är mest nöjd med är
"Återbesök hos Andromedagalaxen". Då stämde verkligen allt, förutom lite moln som passerade och förstörde en del av bilderna. Till slut fick jag till en exponeringstid på lite drygt 40 minuter och efter ett par timmars efterarbete i datorn så var bilden klar. Från start till mål tog det ca 4-5 timmar att producera den bilden.
Tack för du tog dig tid till denna intervju. Fotosidan önskar fortsatt lycka till med din astrofotografi och ser fram emot att få se fler bilder framöver!
Titta på mer av Göran Strands
astrobilder här.
Tipsa oss! Vem vill du läsa mer om som Veckans Fotosidan-profil?
6 Kommentarer
Logga in för att kommentera
En liten fråga bara hur ställer man in en exponerings tid på 40 minuter? 30 sek eller bulb brukar väll vara max?
Göran: Hur går själva sammansättningsprocessen till?