Fota av dina negativ istället för att skanna
Fototeknik
Plus
Få obegränsad och direkt tillgång till denna och alla Plus-artiklar för bara
Med en digital systemkamera och ett makroobjektiv kan du digitalisera negativ, diabilder och pappersbilder. Det kan gå snabbare och bli bättre än med en skanner.
Få obegränsad och direkt tillgång till denna och alla Plus-artiklar för bara
20 kr
för en månad
Redan Plus? Logga in så kan du läsa denna artikel.
Direkt efter genomförd beställning så kan du läsa denna artikel.
Dessutom får du som Plus-medlem:
- Fri uppladdning av bilder
- Obegränsad tillgång till alla artiklar, nyheter och video
- Egen blogg och portfolio
- Mindre reklam
- Rabatt på stativ från Leofoto (gäller ej skjutstöd)
- Rabatt på kameraförsäkring hos Gefvert
- Rabatt på tidningen Fotosidan Magasin
- Rabatt på böcker i Fotosidans butik
* Beställningen gäller ett löpande medlemskap om en månad och som sedan automatiskt förlängs med två månader i taget för 79 kr. Ingen uppsägningstid men betald avgift betalas inte tillbaka. Du säger upp enkelt online.
Publicerad 2018-05-10.
ANNONS
Merläsning
Panelsamtal: Retuschör – Ett yrke på utdöende?
Föreläsning
Håller AI på att ta över produktionen av bilder – och vad innebär det för retuschyrkets överlevnad och för bildbranschen i stort? Bilddesign befinner sig just nu i en stor förändringsfas. Vilken roll spelar en yrkesutbildning för att driva utvecklingen åt rätt håll? Den 20 november bjuder Fotoskolan STHLM in till ett panelsamtal på Fotografiska med experter inom branschen som ger sin bild av framtiden.
Läs mer...
71 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Googla på (eller sök på Ebay):
Huion A4
Det är en LED-platta med stabilt, bra ljus med rätt OK färgtemperatur.
Den drivs med USB 5V.
- Lightromm för att kunna justera negativa färgbilder.
- Fristående program för att kunna justera negativa färgbilder.
Det går även att invertera bilder i Lightroom. Så här exempelvis:
http://www.phototips.biz/2013/08/how-to-invert-colors-in-lightroom.html
Nästa steg är att justera färgerna, utan att behöva köpa photoshop.
Men visst kan d gå snabbare att fota av om man har en sämre skanner där man får skanna bilden en och en. Men det är såklart en utrustningsfråga.
Kvalitetsambition är en faktor. Om man vill få ut maximal skärpa och slippa dammiga bilder så måste det ändå till en hel del manuell hantering som är mer tidsödande än själva fotograferingen.
Sen är väl inte Reflektaskannern optimal för negativremsor ...
Har du negativ liggande så har du ju en poäng, eftersom då måste man ändå pilla i den en och en jag tänkte närmast på diabilder i ram. För där är den en enorm tidsbesparing med en diaskanner med magasin. Jag har själv kört igenom typ 10 000 gamla dia, det hade varit ogörligt med en kamera.
Annars är väl en lämplig arbetsgång (för dia) att köra igenom hela sitt arkiv i en Reflectascanner (som man sen säljer) och fotografera av de bilder man sen väljer ut för något ändamål. Det är väl rätt få som digitaliserar 10000 diabilder för att göra förstoringar av varenda en av bilderna?
Jag förstår heller inte var förstoring kommer in. Jag valde en reflecta för det är en gigantisk tidsbesparing mot att fota av och kvaliten blir utmärkt. Att jag vill ha alla bilder sparade i hög kvalitet har ju inget att göra med att jag ska förstora alla 10 000 bilder.
Jag förstår faktiskt inte diskussionen som förs fram av de som vill fota av. Det funkar bra på ett färre antal bilder, det tar längre tid och ger inte bättre kvalitet än en reflecta. Däremot blir det billigare.
Mycket mer än så är det ju inte att orda om. Sen väljer man det som passar efter det behov man har.
>Men att rengöra en dia är ju samma arbete oavsett om du fotar av eller
> skannar, rengöringen tar ju exakt lika tid oavsett hur du väljer att digitalisera
> eller hur?
Ja, det stämmer, och om denna tidsåtgång dominerar stort så spelar tidsåtgången för själva digitaliseringen mindre roll. Alltså väljer man den metod som ger bäst resultat.
> Jag förstår heller inte var förstoring kommer in. Jag valde en reflecta
> för det är en gigantisk tidsbesparing mot att fota av och kvaliten blir
> utmärkt. Att jag vill ha alla bilder sparade i hög kvalitet har ju inget att
> göra med att jag ska förstora alla 10 000 bilder.
Att göra en förstoring är ett exempel på användning. Lika lite som man använder alla digitala bilder man tar till något så använder man alla sina dior till något. Det är dock lättare att sålla ut användbara bilder om de är digitala. Om man har tusentals bilder att digitalisera är alltså mitt förslag på arbetsgång att använda en diascanner som tar magasin (typ Reflecta) och strunta i att göra rent varje dia individuellt (det här senaste är den gigantiska tidsbesparingen). Sen kan man gå igenom bilderna snabbt med en dator och välja ut lämpliga kandidater för användning. Dessa gör man rent noga och fotograferar av (om man inte har en Imacon).
En stor fördel tycker jag också det är att få bilderna i RAW. Med min skanner får man dem i stora TIFF:ar eller JPEG. Genom det får man ju samma slutbehandlingsförfarande som med alla andra bilder man får direkt ur kameran.
Att använda kamera ger oss tillgång till det senaste i sensorteknik och vi vet ju att det skett massor de senaste 5 åren bara med sensorerna. Utvecklingen av skanners har väl inte varit särskilt dramatisk vad jag vet. Den marknaden är ju en bråkdel i jämförelse med systemkameramarknaden.
För mig själv ett guldkorn med tanke att jag
just håller på att digitalisera en herrejösseshög med gamla negativ. En sak saknas i artikeln...vilken brännvidd på macroobjektivet är att föredra?
Själv använde jag ett 100 mm makro som fungerade utmärkt. Ju mer tele du har, desto kortare skärpedjup får du (vid samma bländare). Närgränsen påverkas också, du kommer alltså inte lika nära med tele som med exempelvis ett 50 mm-makro
Vidvinkel-makro som finns på vissa kompakter är dock inte att rekommendera. Då blir bilderna tunnformade och konstiga.
Så från låt säga 50 mm till ungefär 100 mm är kanske bäst.
Själv så kör jag den här lösningen:
https://41.media.tumblr.com/7a970c3adc4b538bc564a8fc37dd148a/tumblr_o1kryapgJ11s0n3a2o1_1280.jpg
Kul metod! Bra sätt att återanvända grejer på :-)
Alltså om vi begränsar oss till en tillräcklig output eller om vi vill ha optimal input (även om det i de flesta fall är overkill)
- Lightromm för att kunna justera negativa färgbilder.
- Fristående program för att kunna justera negativa färgbilder”
Skulle vara bra med ett forum för efterbehandling av spec. färgerna efter omvandling från negativ till positiv som har föregått avfotografering med kamera.
Förutom att köra bilderna direkt till hårddisk, så är det jättelätt att förstora den live wiew-bild man får på skärmen och ställa fokus exakt.
Eftersom avtryckaren finns på dataskärmen så eliminerar man skakoskärpan helt.
Skakningsoskärpan elimineras dock inte helt. Dels för att det finns en mekanisk slutare och dels för att det kan finnas annat som rör sig.
Vid 1/100-del kan jag inte se någon skakningsoskärpa.
En fjärrkontroll, helst trådlös, är att föredra.
Trådlös fjärr behövs alltså inte...
Det viktiga är att ha tillräcklig upplösningsförmåga i hela det optiska systemet som används, så om optiken och sensorn räcker till på den punkten så tror jag inte att sensorstorleken spelar så väldigt stor roll, faktiskt.
1. Ju större filmformat desto mer krävs det av kamera och objektiv för att återge varje korn i filmen perfekt.
2. Jag väljer kamera för avfotograferingen utifrån hur stort jag vill kunna återge en bild. För att trycka en bok i A4-format behöver jag inte ha fler pixlar än vad de en modern systemkamera kan ge.
Nikon själva rekommenderar att köra den på valfri FX-kamera med 60 mm Micro eller 55 mm Micro plus mellanringar, här en bra beskrivning:
http://www.scantips.com/es-1c.html
Men intressant nog är det ännu enklare med en DX-kamera och Nikons DX 40 mm Micro, då du slipper mellanringar.
Vad gäller Reflektas magasinskanner så är det ohemult dyr, och det finns ingenstans i Stockholmområdet där man kan hyra den vad jag vet.
https://play.google.com/store/apps/details?id=com.bbqarmy.lightbox
Till windows phone finns denna. Jag har denna och den innehåller även andra "bra att ha" verktyg. Krashar dock ibland.
https://www.microsoft.com/en-us/store/apps/photographerstools/9wzdncrdpb04
Till IOS
https://itunes.apple.com/us/app/light-pad-hd/id417146667?mt=8
Sök på light box, light table eller något ditåt.
tillhör stenåldern.
Dammborttagning brukar inte funka med alla filmtyper som Kodachrome och svartvit film. När jag fingranskar den funktionen i mina skannade bilder så blir det inte alls lika snyggt som om man manuellt tar bort dammet i Photoshop.
Har en Epson-flatskanner och den har Digital Ice men jag har inte varit någon fan av det. Främst för att det tar galet lång tid att processa bilderna. Bättre att göra efterbehandlingen själv och ha kontroll även vad som sker med bilderna. Särskilt dia är ju verkligt känsliga och tål ofta inte så mycket spakdragande utan att krackelera.
Har ett reprostativ sedan länge (ser ut som en förstoringsapparat utan ljushuvud) som jag sätter kameran på med objektivet lodrätt. Köpte ett 40 mm Micronikkor och en lös Nikonblixt. Har riggat en mjökglasskiva med en fastklistrad vinkel på där jag passar in diat. Blixten placeras under skivan och ställs in på "remote". Den inbyggda blixten ställs in på "manöverläge" och 1/128 del av full effekt för att spara batteri. Kameran ställs in på 2 sek exponeringsfördröjning. Exp tid 1/200 sek bl 11. Kameran ansluts med sladd till datorn och Lightrooms "Direktfångst". När jag använder blixt behöver jag inte mörklägga vilket är en stor fördel.
Jag ställer skärpan manuellt när jag börjar för dagen och kollar kornet i datorn, sedan stänger jag av AF så att objektivet inte behöver ställa skärpan vid varje exponering.
I Lightroom har jag gjort en förinställning som automatiskt justerar framkallningsinställningarna till Skuggor +50 och Högdagrar -50 eftersom dior har så hög kontrast. Dessutom skärps bilderna.
Fantastiskt vad dåliga dior blir bra i Lr! Dior som varit så underexponerade att jag knappt sett vad de föreställer blir strålande bra med lite trixande. Har även provat HDR på besvärliga dior men knappt värt besväret. Bruset minskar en del men Lr;s skugg-
reglage är otroligt bra.
Det diskuteras mycket om tidsåtgång här i forumet.
Mesta tiden går trots allt åt när jag försjunker i gamla bilder från 50-talet och framåt som jag inte sett sedan de framkallades. Fantastiskt roligt !
Om vi bortser från tid- och arbetsåtgång, mervärdet i att skaffa ett makroobjektiv och andra yttre faktorer och i stället BARA fokuserar på bildkvalitet, kan jag då få ut mer ur färgnegativen (35 mm) med kameradigitaliseringsmetoden* jämfört med att skanna negativen med en riktig filmskanner*** i prisklassen 5000 kr till ~10 000 kr?
*Förutsatt att jag har en hyfsad DSLR samt annan nödvändig utrustning.
***Exempel på skannrar jag hade i åtanke: Nikon Coolscan LS-4000D (begagnad, givetvis), Reflecta Proscan 7200, Reflecta RPS 10M.
För att få ut maximalt av mina Nikon-skannrar (4000 och 9000) så behöver jag sampla fyra skanningar. Annars uppstår det bandning. Det innebär att skanningstiden blir extra lång. Det finns en inställning i programvaran (VueScan eller Silverfast) för detta.
Jag citerar texten ovan:
-Med en systemkamera och ett makroobjektiv blir kvaliteten fullt jämförbar med riktigt dyra skannrar.
Två frågor på detta:
Syftar ” dyra skannrar” på riktiga proffskannrar som Imacon osv? Inkluderar påståendet om kvaliteten även 35 mm-färgnegativ, eller gäller det bara s/v?
Hälsningar,
Anders
Fort går det inte , men det blir billigt.
...förutom film och ev framkallning då uhhh...!
Men man får öva mycket innan de eventuella bilderna visar sig från bästa sida.
Hur kul som helst att ta fram 60-70 år gamla negativ och få ut en hyfsad bild av det.
Testa detta och du är såld .....
Projektet är inte riktigt klart ännu (Tidsbrist) fortsättning följer till hösten :)
Här:http://www.stockholmviews.com/speedscanner/
Skippa trebensstativ om du värderar din tid och din själsfrid, även om det på papperet är det billigaste. Har du ett så ställ det aldrig direkt på golvet heller om det är ett parkettgolv du har för det rör sig.
Skaffa hellre ett reprostativ för det är mycket enklare att ställa in än ett trebensstativ. Skippa invägning med vattenpass. Kör istället ner objekjtivet helt mot plattan på stativet och lägg fyra pappersbitar under objektivet och känn med dessa att objektivet ligger lika hårt an åt alla håll.
Skaffa ett skarpt och bra makroobjektiv. Helst 100mm för att få viss distans till motivet. Jag kör med Samyangs manuella 100mm är tycker det varit jättebra för detta eftersom det är just manuellt. Manuella makroobjektiv kan ofta ställas med högre precison är AF-varianterna eftersom de ofta har en lägre stigning på fokusgängan.
Använd inte ljussvaga ljusbord eller surfplattor. Skaffa en blixt du kan fjärrstyra med radiofjärrenhet på kameran (Nissins kan du få för drygt ett par tusen). Belys filmen underifrån genom plattan och en diffusor (finns en i blixten som funkar bra).
Genom att använda blixt får man rätt färgtemperatur och dessutom tillräcklig effekt för att kunna ha tillräckligt liten bländare (typ 11) för att skärpedjupet inte ska vara för kort och att man ska slippa lämna bas-ISO där DR är bäst. Använd alltså inte auto-ISO.
Har du dian och har oturen att ha valt ramar med klister (typ Agfa) så går det bra (med viss försiktighet - sörj för god vädring) att lösa klisterresterna med kemiskt ren bensin. Klistret släpper efter ca 5 minuter i bensinbad. Blås (och torka om du ser att bilden behöver det). Att mekaniskt få bort klisterrester går inte utan att riskera bilderna.
Håll efter dammet. Det spar massor av tid att slippa behöva klona bort skit vid efterbehandlingen för att man är slarvig med renligheten. Skaffa ett program med bra tetheringstöd. Jag tycker Capture One är det bästa jag sett hittills. Funkar t.o.m. för de senaste Sony-kamerorna med förstoras preview direkt i programmet. Tillåter att man styr processen valfritt från kamera eller programmet.
https://www.dropbox.com/s/onvkf1ofrcy8pzy/skarm_som_bg.jpg?dl=0
Här kan du förresten se en exempelbild: https://www.dropbox.com/s/yp0p12ojn86tfwv/Exempelbild.jpg?dl=0
http://goranbength.blogspot.com/2013/12/digitalisera-diabilder.html
som jag inte provat själv men tänker leta upp min gamla Leitz Pradovit ca 2500. Är det någon annan som har testat denna varianten?
Upptäckte att en gammal bra skärm inte var ok då den gjorde bilden ljusare i mitten pga av att den var reflekterande. Jag har en matt vitmålad vägg som blev tillräckligt bra. Fick experimentera fram rätt vitbalans bara.
En nackdel är ju att bilderna var med pappersramar och olika buckliga så man fick ibland ställa diaprojektorns fokus på det som var viktigast samt att få upp tempot. En hand på kameraavtryckaren och en på projektorns frammatning.
Jag hade ett bra system på mina märkta diakasetter så jag tömde kamerans bilder i datorn mellan varje låda i mapp med årtal och lådans namn. I mappnamnet la jag även in namn på de människor som fanns med i mappen. Så när jag söker på ett namn så får jag upp alla mappar där människan jag letar efter fanns med. :)
Att fota av bilder på ett ljusbord ger ju fördelen att man kan ställa in kameran så att skärpeljupet täcker in dians bucklighet.
Vitsen var ändå bara att få fram digitaliserad bildhistoria att dela ut till barn och barnbarn
Ett ännu bättre system måste väl ändå vara att, som jag såg i en utländsk tidning, fota rakt in i projektorn!!!! Antagligen satt det ett bra mattglas mellan lampa och diabild. Tyvärr kom jag mig inte för att leta reda på ett sådant mattglas.
Björn Ristner
Diaprojektormetoden har jag också tittat på och där verkar ett 100 mm Macroobjektiv passa med APS-C sensor.
Har man ingen bra skanner men har kamera och ett bra makroobjektiv skulle jag inte tveka att prova kamerametoden.
Jag skannar själv småbildsnegativ och dia i en Nikon Coolscan V och ser att den maximala storleken som gått att få på bildytan med 4000dpi och 14 bitar inställt på skannern varit upp till 5633x3770. Alltså motsvarande c:a 21 MP med en digitalkamera.
Jag kollade vad mina tidigare 12 MP digitalkameror producerat för bildstorlek. Nikon D2x och D3 gör som mest bilder på upp till 4288x2848 pixlar. Att fota negativ med dem skulle förmodligen ge något mindre bilder än så eftersom förhållande längd x bredd inte är samma på negativen som i digitalkameran och beskärs därefter.
Alltså har skannern teoretiskt klarat att skanna mer detaljerade bilder hittills.
Med t.ex. en Nikon D810 (36,3 MP) som tar bilder på 7360x4912 pixlar kan det med bra optik teoretiskt gå att få högre upplösning genom att fotografera negativ och dia istället för att skanna. Frågan är vilken motsvarande upplösning filmen har. Bilderna är inte tagna med bästa optiken alla gånger så det är oftast överdrivet att maximera upplösningen. Jag skannar normalt i 2000 dpi vilket ger mer hanterbara bildfiler (TIF/NEF) på omkring 15 MB och upplösning motsvarande under 5 MP, med god kvalitet. Alltså bör man kunna använda även en medioker digitalkamera och få tillräckligt bra resultat.
Så för mig som inte e så händig, och har bara en X100, så e nog en skanner enklare. :)