Få ut mer av Fotosidan som inloggad
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
Plusmedlemskap kostar 349 kr per år
Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm
11 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Mycket handlar om känsla, att metall (till exempel i objektiv) känns mer påkostat, mer traditionellt, medan plast känns billigt. Att sedan de bra plastmaterialen sedan faktiskt ofta är dyrare än metall är ju en annan sak ...
Personligen tycker jag vurmen för metall är svårbegriplig, jag avskyr metall som suger värmen ur fingrarna och tycker helt enkelt kameror skall byggas i material som ger de bästa egenskaperna. Vi kommer nog snart få se fler kameror framöver med kolfiberarmerad termoplast. Det dyker upp på allt fler ställen helt enkelt eftersom det är ett smart material med bra egenskaper.
De plastmaterial som används i mer påkostade kameror (som D750 i artikeln) är så vitt jag känner till mer tåliga mot slag (impulsskador) och det i ett större temperaturintervall än de metallmaterial (oftast olika magnesumlegeringar) vi oftast använt i kameror under senare år.
Det som styr hur stark och tålig en kamera är handlar i slutändan inte om plast kontra metall, utan om hur mycket man är beredd att betala för en tåligare kamera.
Ett stort problem med kolifiberförstärkt plast i allmänhet (framför allt när objektivfattningen sitter i den) är att om kameran till exempel tappas eller utsätts för ett slag och en liten spricka bildas kommer den sprickan fortplantas direkt och hela stycket spricker medans magnesiumlegeringar är mjuka nog att antingen deformera eller så bildas en liten spricka som förblir liten.
Säger absolut inte att Kolfiberförstärkt termoplast är dålig på något sätt, jobbar själv med plolymerförstärkta kompositer till vardags, men i de förhållanden som till exempel en naturfotograf kan befinna sig i är bättre att använda magnesiumlegeringar. Åter igen betyder detta inte att kamerahus i plast inte kan vara professionella kamera hus då många inte befinner sig i dessa miljöer.
Jag ägnade en stund åt att försöka hitta en jätteintressant Dpreview-tråd om det här som pågick alldeles efter D750 dykt upp. Där var det flera som arbetat med just sådana här (ganska nya) termoplaster som tydligen Nikon använt och menade att de var mycket bra, bland annat specifikt för att de klarade ovanligt stora temperaturintervall.
Jag vidhåller min synpunkt om att hur starkt, tåligt och mångsidigt ett material är mer handlar om pris än om plast kontra metall. Fram till ganska nyligen har plastmaterial helt enkelt varit för dyra (bland annat ur tillverkningssynpunkt) för att vara konkurrenskraftiga (för kameror).
Men det är ganska meningslöst att sitta här och diskutera material teknik utan gör som alla ingenjörer gör när det har funderingar om vilket material som är bäst för vad, använd Michel Ashlys CES databas.
När det kommer till materialegenskaper kontra pris så kunde jag efter min examen i materialteknik göra en slutsats, många material gör mycket saker bra men om pengar inte är ett problem så finns det alltid en metall eller metall legering som gör det bättre.
Jag frågade en bekant som jobbar på Nikon Sverige och den primära anledningen till att D750 är en hybrid av metall och plast är för att om man har ett chassi helt i metall går inte WI-Fi signalerna igenom och där av plast.
Då var man tvungen att gå för kolfiberarmerad plast på vissa delar av chassiet istället för samma magnesiumkonstruktion som på det billigare D610-huset (som D750 mekaniskt annars mest bygger på).
Huruvida D750 eller D610 är mekaniskt mest robust låter jag däremot vara osagt (har ingen information om det).