Fotosidan testar
Efter åtta år tar Canon äntligen ett rejält kliv uppåt i upplösning. Canon EOS 5Ds och 5Ds R bjuder på 50,6 megapixel. Frågan är vilken modell som passar vem, hur allround kamerorna är och hur skarpt blir det med 50 megapixel?
Canon har blåst nytt liv i modellbeteckningen ”Ds”. Under flera år erbjöd Canon ett mer högupplöst alternativ till den vanliga proffsmodellen. Det började med 1Ds med 11 megapixel 2002 och sedan följde 1Ds Mark II 2005 med 16 megapixel och 1Ds Mark III med 21 megapixel 2007.
Vi kanske aldrig får reda på varför Canon dröjt först till 2015 med en efterföljare till 1Ds Mark III, men nu är kameran äntligen här. Eller rättare sagt, kamerorna, för det finns två versioner: 5Ds och 5Ds R. Det enda som skiljer förutom modellbeteckningen är att 5Ds har ett konventionellt lågpassfilter medan R-modellen dessutom har ett filter som upphäver effekten av lågpassfiltret. De flesta systemkameror har ett lågpassfilter som minskar risken för regnbågsfärgning av vissa ytor (moire) genom en svag utsuddning. 5Ds R ger därför något krispigare detaljåtergivning. I övrigt är kamerorna lika och för enkelhetens skull skriver vi bara 5Ds när vi beskriver övriga egenskaper.
Bekant kamerahus
Canon Eos 5Ds delar kamerahus med 5D Mark III, men är inte en efterträdare till 5D Mark III utan ett mer högupplöst alternativ. Canon har gjort några förändringar: Bottenplattan har förstärkts för att minska uppkomsten av skakningsoskärpa vid stativfotografering. Även spegelmekanismen är nykonstruerad för att minska vibrationer och öka skärpan. Vid snabb seriebildstagning ger den nya spegeln ett mer dämpat ljud än spegeln i 5D Mark III. Det minskar i sin tur behovet av funktionen tyst seriebildstagning.
Datakontakten är uppgraderad från en liten usb-2-kontakt till en fullstor usb-3-kontakt vilket underlättar för den som fotograferar med kameran direkt ansluten till en dator. Kontakten tar en del plats och därför har Canon tagit bort hörlursuttaget som är bra att ha vid videofilmning. Canon har inte vidareutvecklat videofunktionen jämfört med 5D Mark III, så den som prioriterar video får istället hoppas på efterträdaren till 5D Mark III.
Allroundkamera. En del oroas över de små pixlarna hos 5Ds och för att de ska ge mer brus. Jämför vi lika stora bilder från 5D Mark III och 5Ds ser vi ungefär lika mycket brus. Inte konstigt eftersom sensorerna är lika stora och fångar lika mycket ljus. 5Ds är alltså inte bara en studiokamera. Pixlarna räcker till för en 70x100 cm stor utskrift utan interpolering. (Canon 5Ds R, EF 11-24/4L USM vid 11 mm, 1/6s, f/5,6, iso 3200.)
100 procents utsnitt. Trots att den här bilden inte är tagen under optimala förhållande (handhållet, 1/6s, ISO 3200) så är brus och detaljåtergivning bra. Klicka på bilden för att se den med 100 procents visning, alltså pixel för pixel. Utsnittet är 1280 pixlar brett. För att visa hela bilden på detta sätt krävs en cirka 3x2 meter stor skärm (med normal pixeltäthet).
Ny exponeringsmätare – nya möjligheter
Canon har försett 5Ds med en färgkänslig ljusmätare med 150 000 pixlar, vilket kan användas för flera funktioner. Dels för att hjälpa till att automatiskt byta autofokuspunkt genom att känna igenom motivets färg och form. Canon kallar denna funktion för ITR och av erfarenhet från 1D X vet vi att den kan underlätta vid sport- och djurfotografering. Det kan tyckas konstigt att prata om sportfoto och 5Ds i samma mening, men med 5 bilder per sekund och snabba minneskort går det bra att använda kameran för sport.
Den färgkänsliga ljusmätaren ger också mer information för att bestämma rätt exponering. Vi upplever att exponeringsautomatiken hos 5Ds är mer precis än för 5D Mark III. Båda jobbar efter principen att bevara så mycket toner i bilden som möjligt. Det innebär att mellantonerna kan upplevas som mörka, men du får en bildfil som är optimerad för efterbehandling. Kör du jpeg-format finns en funktion för uppljusning av mörka och medelljusa toner.
Exponeringsmätaren används också för funktionen flimmerreducering som introducerades i 7D Mark II. Funktionen tajmar utlösningen av slutaren till då ett lysrör lyser som mest. Lysrör blinkar ofta 50 gånger per sekund och tas bilden i fel ögonblick kan bilden bli mörk och få konstiga färger. Detta är en nyttig funktion som kan spara mycket tid vid efterbehandlingen.
Nytt från 7D Mark II är också intervalltagning och möjligheten att sätta samman en timelapse-video.
Andra små förbättringar jämfört med 5D Mark III är mer information i den optiska sökaren. Genom en lcd-lager ovanpå mattskivan kan rutnät och en hel del olika information visas. Det kan exempelvis vara ett vattenpass eller varningar av olika slag. Det går att se inställningar som görs utan att ta ner kameran från ögat, exempelvis byte av vitbalans- eller seriebildsläge.
Från 1D X kommer en funktion för att automatiskt skifta slutartid eller bländare när ett objektiv med variabel maxbländare används vid manuell exponering. Ett typiskt användningsområde är vid sport där fotografen helst vill använda största möjliga bländare, en kort slutartid och använda manuell exponering för att slippa riskera felexponering.
Bättre färger men lägre iso
Canon har under flera år jobbat med att ge sina kameror allt bättre hög-iso-egenskaper. Ett sätt att göra detta är att använda ett färgfilter som släpper igenom mer ljus. Nackdelen är att färgerna inte får samma dynamik och kan upplevas som lite platta.
Vi vet inte exakt vad Canon gjort, men vi ser en liten förbättring i färgåtergivningen. När vi jämför bilder från 5Ds och 5D Mark III ser vi att 5Ds ger en livligare och mer nyanserad grönska.
Canon har spärrat max-iso till 12 800. Vi är övertygade om att det hade gått utmärkt att ge kameran ännu högre max-iso, men Canon verkar vara oroliga för att kunder ska titta på bilderna i 100 procents förstoring och tycka att de ser för brusiga ut. Ett annat skäl kan vara att inte 5Ds inte ska slå 5D Mark III på alla punkter.
Canon tänker sig att den typiske 5Ds-fotografen inte har brist på ljus utan arbetar under kontrollerade ljusförhållande, alltså i dagsljus eller med studioblixtar med dagsljuskaraktär. Då räcker iso 12 800 gott och väl till.
Få nackdelar med fler pixlar
Många oroar sig för att fler pixlar ska ge brusigare bilder och jobbigt stora bildfiler. Det första handlar om att tänka på pixelprestanda istället för bildprestanda. Det viktigaste är inte hur enskilda pixlar presterar, utan hur summan av bildens pixlar presterar. Gör man misstaget att jämföra bilder i 100 procent kan den mer högupplösta bilden te sig brusigare, men det beror på att man kollar på en mindre del av bilden. Förstoringen av bilden blir större.
Givetvis ger 5Ds större bildfiler än 5D Mark III, men sedan sedan vi fick 20-megapixelsensorer har den genomsnittliga datorn blivit snabbare och hårddiskarna större. Med snabba minneskort i kameran upplevde vi inte att 5Ds kändes slöare än 5D Mark III, och att hantera bilderna i datorn gick smidigt.
Även om inte bilderna används till jätteförstoringar kan en kamera med fler pixlar ger bättre detaljåtergivning. Vi har provat att skala ner bildfiler från 5Ds till samma storlek som 5D Mark III. Vi kan då se att 5Ds-bilden har bättre detaljåtergivning trots att antalet pixlar är samma.
Det krävs inte heller några superobjektiv för att tydligt se nyttan av de extra pixlarna, men naturligtvis blir effekten som störst med bättre objektiv.
Vårt testmotiv. Det är viktigt att jämföra ett lika stort utsnitt av bilden förstorat till samma storlek när man man jämför olika kameror. Annars blir det som att titta på en förstoring med extra kraftig lupp när man tittar på bilder från en kamera med fler pixlar.
5D Mark III. Bilden har interpolerats upp till samma pixelstorlek som 5Ds och 5DsR. Därefter har ett lika stort område skurits ut på alla bilderna för att visa skillnader i detaljåtergivning. Klicka på bilderna för att se dem helt skarpa.
5Ds
5DsR
Hög bildkvalitet
Vi kan med lätthet konstatera att Canon Eos 5Ds och 5Ds R ger bästa bildkvalitet av alla Canon-modeller hittills. Förbättringen i detaljåtergivning märks även om inte bilderna dras till maxstorlek. Färgerna är rena och har stor dynamik.
Canons akilleshäl de senaste åren har varit det dynamiska omfånget. Även här har Canon gjort framsteg och 5Ds ger omkring ett exponeringssteg större dynamiskt omfång jämfört med 5D Mark III. I praktiken är skillnaden större än så. Bildfilerna från 5Ds tål kraftigare skuggupplättning än 5D Mark III eftersom man slipper bandning och missfärgade skuggor som 5D Mark III kan bjuda på. Problemen med banding och missfärgning löste Canon med Eos 6D.
Men jämför vi med de närmsta konkurrenterna, Nikon D810 och Sony A7R, så blir Canon Eos 5Ds slagen på fingrarna när det gäller dynamiskt omfång Skillnaderna beror på att sensorerna i Nikon och Sony omvandlar den analoga signalen tidigare i kedjan än Canon. Det ger lägre brus vid utläsningen från sensorn och större dynamiskt omfång. Det är långt ifrån alltid den här skillnaden syns i praktiken, men den finns där när du vill få ut maximalt av ett motiv med mycket hög kontrast.
5Ds eller 5Ds R?
Detta är den vanligaste frågan vi fått under testet. När vi går igenom flera hundra testbilder hittar vi ingen iögonfallande uppkomst av moire med 5Ds R. Däremot ger bilderna från 5Ds R en krispigare skärpa som är tilltalande.
När Nikon introducerade D800 och D800E med samma filterteknik som Canon Eos 5Ds och 5Ds R uppstod samma fråga och många köpte vanliga D800 med vanligt lågpassfilter för säkerhets skull. Klagomålen från D800E-ägarna var få och när det var dags för en efterträdare till D800 och D800E valde Nikon att helt ta bort möjligheten att välja. D810 saknar lågpassfilter.
Fotosidans fotograf Erik Thor har lång erfarenhet av Nikon D800E och säger att han bara har problem med moire då han fotograferar män i kostym. Ett problem som går att undvika om man är uppmärksam och tar alternativa exponeringar. Problemet kan försvinna om avståndet ändras så lite som någon centimeter.
Vår slutsats är att R-modellen är det bästa valet för de flesta. Bröllopsfotografer bör däremot välja vanliga 5Ds eftersom kostymer är vanliga och krispig skärpa sällan efterfrågas vid bröllopsfotografering som vid exempelvis produkt- och landskapsfotografering.
SLUTSATS
5Ds och 5Ds R sätter sätter en ny nivå för bildkvalitet inom Canon-systemet. Om du vill ha ut max ut av dina skarpaste Canon-objektiv ska du välja någon av dessa kameor. Vi tror att 5Ds R är rätt val för de flesta. Avancerad autofokus och relativt snabb seriebildstagning gör 5Ds och 5Ds R allround.
Artikeln har tidigare varit publicerad i Fotosidan Magasin 5/2015
Fotosidan produktdatabas
Omdömen från medlemmar, testbilder och produktinformation
||
Ingen butik som bevakas av Prisjakt har produkten i lager. |
||
Ingen butik som bevakas av Prisjakt har produkten i lager. |
16 Kommentarer
Logga in för att kommentera
Varför kör man inte utan lågpassfilter istället för att ta ut effekten med ett annat filter?
Vad ligger filstorlekarna på ungefär?
Avsaknad av 4k känns obegripligt och som fiasko för kameror i den prisklassen när det snart är 2016.
Det ska bli intressant att se va Nikon svarar med.
Jag ger två alternativa förklaringar i texten. Dels för att folk inte ska klaga på brus när de kollar på bilderna i datorn i 100 procent och dels för att 5D Mark III ska fortsätta vara ett hög-ISO-alternativ.
"Varför kör man inte utan lågpassfilter istället för att ta ut effekten med ett annat filter? "
För att inte ändra den optiska konstruktionen från objektiv fram till sensor. Med den här lösningen (som är samma som på Nikon D800/D800E) blir det minimala skillnader i konstruktionen. Det spar kostnader.
"Vad ligger filstorlekarna på ungefär? "
Drygt dubbelt upp mot 5D Mark III. Ungefär 50 MB har jag för mig. 5D Mark III är drygt tre år gammal och sedan dess har lagringskostnaden per MB sjunkit en hel del.
"Avsaknad av 4k känns lite som fiasko när det snart är 2016."
Canon var tidiga med 4K i Eos 1D C. Det alternativet kvarstår. Canon Eos C300 Mark II finns också. Billigare modeller fattas, men kommer säkert.
Eos 5Ds är en nichkamera inriktad på högkvalitativ stillbildsfotografering. Det är ingen vild gissning att 5D Mark IV får 4k-video. Högupplösta kameror är inte optimala för 4K-video eftersom så många pixelrader går till spillo.
Bruset om man zoomar in 1:1 är givetvis kraftigt. Sett på en MBP 15 retina i fullskärmsläge är dock bilden helt brusfri.
Detta utan jag har brusreducerat bilden extra.
Jämförelsebilderna på sidan 2 är tagna på ISO 100. Poängen med att visa en bild på ISO 3200 på sidan 1 är att visa kameran är användbar på högre iso, tvärt emot vad em del tror.
" "Dynamiskt omfång kunde varit större" men visar inga bildexempel på hur det yttrar sig i jämförelse med andra kameror. Hur ska jag som läsare veta hur dessa kameror står sig i jämförelse med andra kameror. Det är väl det ett test bl a ska visa. "
Ett test kan innehålla hur mycket som helst, men inte på fyra sidor i tidningen. Olika personer efterfrågar olika saker i ett test. Vi brukar hänvisa till DxO om någon vill ha siffror på skillnaderna mellan kamerorna, vår inriktning är främst praktisk fotografering. Men vi säger ju faktiskt hur stor skillnaden mot 5D Mark III, vilket torde vara den vanligaste kameran bland de potentiella köparna.
"Hur sjutton kan ni ge betyget "Toppklass" utifrån det här substanslösa s k testet."
Vi kan på goda grunder ge kameran betyget Toppklass. Vi har en mycket klar uppfattning om hur kameran presterar. Även en kamera i toppklass kan ha brister. Vi redovisar dem så att var och en kan avgöra om kameran är relevant för en själv.
"Information av typen "Guld-arv. Precis som EOS-1Ds Mark III har 5Ds logga i guld. 5Ds R har ett rött R och resten av loggan i vitt" hör verkligen inte hemma i ett seriöst test, men kanske hos några Canonnördar."
Seriöst. Du klankar ner på en enskild bildtext.
"Som medlem här vill jag läsa seriösa och proffsiga artiklar och tester. Klarar ni i redaktionen inte av det får ni väl länka till olika test på nätet. "
Att vi inte fördjupar oss i exakt det du vill läsa och antagligen redan känner till gör inte tester oseriöst och oprofessionellt. Du vet inte vilket grundmaterial vi har, allt kan inte få plats på fyra sidor i tidningen.
Nu väntar jag på en 4K fullformatare i 5D-klassen från Canon, varför dröjer det kan man undra.
En del verkar anse att man ska istället investera i 2 olika systemkameror, en högupplöst och en med 4k, men det är inte ekonomiskt möjligt för de flesta, eftersom de flesta inte är proffsfotografer, men det är också opraktiskt. Jag vill självfallet kunna fota högupplöst OCH filma 4k med samma kamera.
Eftersom jag tänker ha min kamera för överskådlig framtid, i alla fall, låt säga minst 3 år, så betyder det att köper jag en högupplöst kamera utan 4k, så kan jag inte producera 4k under nästkommande 4 åren? Jag får heller inte full användning för mina andra kameror, te x rx 100 IV som kan filma i 4k. Så att köpa en ny fullformat UTAN 4k, är inte aktuellt. Högre upplösning gör skillnad för bilder, men 1080 vs 4k, är en fundamental skillnad!
Det är dåligt av Canon att inte få med 4k en ny högupplöst kamera, som ligger efter på filmfronten redan vid släpp, ,jag hoppas för egen del att Nikon inte gör samma misstag, men det tror jag inte.
Först skaffade jag Panasonic FZ 1000, den bridgekameran som fortfarande är den bästa på marknaden.
4K, mycket bra skärm och sökare. Men sensorn är bara 1" (9x13mm)
Nu har jag gått över till Panasonic Lumix G7 som är utmärkt både för stillbild och video. Problemet som kvarstår är att ljusstyrkan för micro-43 tappar 2 steg gentemot fullformat. Och det finns inga ljusstarka vidvinkelobjektiv el. zoomar för formatet. 4K beskär även sensorn så man tappar ytterligare vidvinkel.
Hur det funkar med fullformat (typ 5D Mark IV) och 4K vet jag inte, men jag antar att det blir samma cropeffekt för vidvinkelobjektiven eftersom formatet förmodligen blir Super 35 CMOS (26.2 x 13.8 mm)
Efter några veckor med 5Ds R som är ytterligare något träffsäkrare blir det sällan överraskande resultat. Ytterst sällan inte exponeringen sitter så bra att man har problem att få fram ett bra resultat.
Sällan man behöver lyfta skuggor eller dra ner högdagrar mer än något steg.