Sigurd Lewerentz, en svensk arkitekt

Sigurd Lewerentz var en banbrytande och envis arkitekt. Han ritade flera kyrkogårdar och så sitt livsverk i Malmö Östra kyrkogården som ett landskap med strikt design och på den skapade han byggnader som klocktornet, flera kapell, krematoriet och den berömda blomsterkiosken av betong som han ritade i brutal stil. Han ritade även Malmö Stadsteater (numera Malmö Opera) och tillsammans med Asplund Skogskyrkogården i Stockholm samt 2 st legendariska kyrkor mm.

Han var kontrollerande och svår att samarbeta med. Han blev 90 år gammal och valde sin kommande gravplats på en kulle på Östra kyrkogården, vilket dock underkändes av kyrkorådet, då den kullen var från bronstiden.

Då blev han sur och valde en anonym plats på kyrkogården och på gravplatsen står hans typiska lykta med böjd hals. 😊

Inlagt 2021-12-08 10:20 | Läst 802 ggr. | Permalink

"Kontrollerande men ibland på oväntade sätt. Kyrkan i Klippan uppfördes med hårdbränt, ibland lite skevt tegel. Murarna instruerades på plats av Lewerentz att släppa fram slumpen. Ingen sten fick delas, utan fogarna fick bli som de blev för att det skulle stämma vid hörnen, fönstren och dörröppningarna. Först gillade murarna inte idén, men sen då dom såg att den funkade ställde dom upp helhjärtat. För mig ny bild med för mig ny information om hans sista viloplats. Tack!"


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Kontrollerande men ibland på oväntade sätt. Kyrkan i Klippan uppfördes med hårdbränt, ibland lite skevt tegel. Murarna instruerades på plats av Lewerentz att släppa fram slumpen. Ingen sten fick delas, utan fogarna fick bli som de blev för att det skulle stämma vid hörnen, fönstren och dörröppningarna. Först gillade murarna inte idén, men sen då dom såg att den funkade ställde dom upp helhjärtat.

För mig ny bild med för mig ny information om hans sista viloplats. Tack!
Tack ska Du ha för Din kommentar, Måns! Du har helt rätt, jag har varit i Petrikyrkan, Klippan!
Det är nog så om man vill vara banbrytande, då måste man vara envis och gå sin egen väg. Tur för oss att han gjorde det! Det är humor med hans sista viloplats, tycker jag! Mvh Wolfgang