Vinter i Berlin 1954

Under 50-talet var vintern i Berlin riktigt kall, och vi fick alltid mycket snö, vilket vi barn naturligtvis gillade. Det blev aldrig någon längdåkning eller slalom, men kälken var mycket populär och vi hade en fin och stabil sådan i ek som en granne hade skänkt oss. Jag kommer ihåg att den gick alltid rakt fram och längre än någon annan.
Den här bilden har min far fotograferat i skogen i Berlin nära den gamla flygplatsen Tegel. Den visar mig och min lillebror på väg hem till S-Bahn-stationen efter en kall, men fin dag i kälkbacken.

.

Ett foto består av teknik och känslor

En bild som jag har hittat i arkivet. Den är inte såg märkvärdig, men på något sätt talar den till mig tack vare att jag vet att det är en analog bild som jag har fotograferat förra året med den legendariska Nikon F2. Och så gillar jag motivet och platsen som är Malmö Stadion. Den påminner även om min skoltid i Berlin. Det är kanske så att en mix av olika känslor är inbakade i en bild.

God Jul

Jag önskar alla vänner här på Fotosidan en God Jul och ett Gott Nytt År!

Motiv i Alnarp

I dag hade vi  +1° som kändes som -2°, men en behaglig temperatur för en promenad i Lantbruksuniversitetets park.

Jag tog min Z6 och den nya 40 mm (ett lätt ekipage) och sökte under 1 timmes tid efter lämpliga motiv.

.

Sune Jonsson

Jag körde A4:an genom Ångermanland och såg vägskylten "Nyåker". Jag tänkte genast på Sune Jonsson och körde dit. Det är en liten by och den är berömd för sina pepparkakor. Jag körde till kyrkogården för att jag tänkte på ett foto med en man som grävde en grav. Den graven ville jag hitta. Det kom en kvinna och hon visste precis och visade mig den.

Jag körde tillbaka in i byn och mötte en annan kvinna. Jag frågade henne om det finns en Sune Jonsson-utställning."Ja, i Byahuset", sa hon, "men där var stängt!"

Vem hade nyckeln? Jo, det var ju hon som hade den! Så hon öppnade och där hängde ett antal av hans foton som Sune Jonsson själv hade hängt upp en gång i tiden!

Sune Jonsson har varit dokumentärfotograf och författare.

27 fotoböcker har han skapat och bilderna lever med hans text. Han har dokumenterat människorna i sin byggd under många år. Jag har tre böcker, vilka är

"Och tiden blir ett förunderligt ting",   "Livstycken"   och   "Byn med det blå huset",   vilket var hans första bok som kom ut 1959. Det är en poetisk och humoristisk berättelse om hans "Nyåker" med fotografier av människorna i byn.

Berättelsen i "Byn med det blå huset" började så här:

"Den stora boken vet så litet om min by.......Den stora boken vet inte ens, hur många människor det finns i byn, Den är avmätt och kallar dem för invånare och säger, att de är trehundrafyra. Men det året boken gavs åt människorna fanns i min by endast tvåhundranittionio själar, ty Paulis hade lämnat byn. Det visste inte boken, och det var när jag förstod det, som jag försökte berätta för människorna om min by."

Byahuset med Sune Jonsson-utställningen

.

Kvinnan med nyckeln

.

Hemmansägaren Hjalmar Nyberg gräver graven 1956

.

Samma grav 2014

.