Analogt är även mörkrumsarbetet
I mitt förra blogginlägg beskrev jag kortfattat ett ädelförfarande som heter Cyanotopi. Man blandar ljuskänsliga järnsalter som man penslar på ett akvarellpapper i mörkrummet. Sedan kontaktkopierar man ett storformatsnegativ under en UV-lampa eller i solljus mellan 30 och 60 minuter.
Om man inte har ett storformatsnegativ kan man göra ett från ett småbildsnegativ antingen i mörkrummet eller nuförtiden i Photoshop och skriva ut det på speciell folie.
Efter exponeringen sköljer man i vanligt vatten och då får man en blåtonad bild. Den kan man dock tona brunt i kokande ekbark eller kaffe.
Se först originalbilden som jag har kopierat i mörkrummet och bild nr 2 är en Cyanotopi från samma negativ i original blått.
Bilden visar tornruinen av Gedächtniskirche i centrala Berlin.
Mycket bra kopia. Jag tycker om cyanotypi och vissa motiv passar mycket bra i blått.
Kopior av cyanotypi kan efter många år blekna något. Då kan man skölja i svag väteperoxid.
Ha det väl
Bob
Cyano låter rätt giftigt?