Min man, ett teknikfreak ...
... och det älskar jag honom för. Tyvärr är han en försiktig gentleman som i mitt tycke undersöker i evighet innan han väl slår till. Det kan göra mig galen. Förstår inte hur kan vänta och vänta. Shopping och snabba beslut det är något som jag verkligen är bra på ;-)
Men så igår hände det!
En sprillans snygg, ny GPS trycktes under näsan så fort jag satt min fot innanför dörren. Blanksvart med grå-vita stilrena kartor och med helsnygg grafik låg den där i min makes hand. Som ett barn på julaftonen tindrade ögonen i kapp med ljuset från tv-apparaten och dom positiva adjektiv rann som den värsta vårfloden ur hans strupe.
Riktigt, riktigt snygg är den och vad det verkar, visst oerhört ömtålig :-o Inte ens för en kort stund kan han släppa den ifrån sig på hela långa kvällen så att jag fick fotat underverket. Det blev istället den första kvällen, på sen jag vet inte när, som jag själv och envåldshärskande fått regera över tv'ns fjärrkontroll.
Måste motvilligt medge att det är lite tur att gubben lider av beslutsångest. Annars hade vi stått där med en (fes-)grå navigator med standardgröna kartor. Hade ångrat ihjäl oss båda två om vi för sent sett den är lilla svarta guldklimpen.
Löjligt förtjust i svart
Inget fel med grått och alla andra fäger egentligen - men när det ges ett svart alternativ är valet givet. Trillar alltid dit. Ser bara den/det svarta och VILL HA-känslan blir i det närmaste övermäktig.
En sån tur att så gott som alla systemkameror är svarta och kameraväskor, tv-apparater, mobiler, skor, stövlar osv. Livet är fullt av massor av fina svarta prylar.
Vad är det då som får mig att göra rubrikerna grå i min text ... inte undra på att gubben tycker att man är en konstig prick.
Jag begriper ju inte ens på mig själv.
haha
peace
/S