38. Bylting frá Vallanesi

1990-2002. En fantastisk häst som lämnade oss och inte minst sitt lilla föl alldeles för tidigt. Fotot gör henne tyvärr inte rättvisa.

Just när modersskapet stod i sin vackraste blom rycktes hon oväntat  bort och 3 månader gamla Glöd blev alldeles ensam.

Trots sin korta tid hann hon ge sin ägare två fantastiska avkommor.
- Viktor från Sundsby. Godkänd avelshingst
- Glöð från Sundsby som vi hoppas mycket på

På hennes hemsida finns ett foto (som jag inte har tagit) där du kan se henne i sin glans dagar, in action och med det fantastiska utryck hon hade och har fört vidare till sin son och dotter.

37. Yrsa från Sundsby

Söta lilla Yrsa föddes sommaren 2007 och är i år 1 år.

En mycket ung Yrsa

Fölet Yrsa

Jag skulle vilja påstå att 1 år är den minst smickrande åldern utseendemässigt. Mitt emellan föl och unghäst. Smal, gänglig och kroppsdelarnas växttakt ser inte helt synkroniserade ut.

Yrsa 1 år i sällskap med Kalle

Men Yrsa är en rar och rätt söt tös ändå. Social som hon är kommer hon gärna och möter en i hagen för ett kort samtal.

Yrsas hemsida

36. Hekla från Sundsby

Frekja föddes sommaren 2008 och blev sedemera en Hekla. Kärt barn har många namn och dom busiga ännu fler, vad det verkar.

Enligt isländsk tradition döps islandshästarna efter dess egenskaper. Det kan vara färg, utseende, sätt eller något annat som kan relatera till hästens personlighet. Därför tyckte "vi" till en början att Frekja var ett passande namn.

Frekja betyder framfusig påträngande på islänska.

Damen i fråga var som föl nyfiken men kanske inte direkt framfusig och påträngande. Hon var mer av den fräcka typen vilket man väl kan tycka att namnet antyder. När hon väl samlat mod och kommit för att hälsa och få lite kill. Spratt det rätt var det var till i hennes lilla kropp och hon vände baken till och började studsa som en liten gummiboll och mer eller mindre sparkar bakut. Inget elakt egentligen - det är bara så otroligt skönt att få kli på korset att det bara inte går att stå still. Och i den åldern är kroppskordinationen inte helt kontrollerad.

En förtjusande liten ovana när man är ett några veckors gammalt föl - inte fullt så charmfullt när man blir 3 år och nästan fullvuxen. Så det är ett uppförande som inte får uppmuntras hur söt hon än är och hur väl vi än förstår henne. Hon möts med bryskt nej och inget mer kill, och vi vände  på klacken och gick raskt därifrån.

Det tar skruv för hon vara måhända liten men dum, det är hon inte. Hon blir förnärmad över vår reaktion men kommer efter en stund och ber snällt om mer gos. Och till slut går det upp ett ljus och hon försöker verkligen uppföra sig anständigt.

Varför Frekja blev Hekla

Det sägs att man blir klokare med ålder och kanske är det så med vår lilla också. Efter att ha blivit medlem i den stora flocken har hon dämpat ner sig något och har inget kvar av sin första fräckhet. Lite busig och härligt fölstollig är hon fortfarande, vilket är helt ok. Med tanke på föränringen och att hennes far heter Hector fick hon byta namn till Hekla i stället. Lite lagom retsam var med passande liksom initalen. (Precis i grevens tid innan registreringspappren skickades in)

Hekla i täten med mamma Rán strax bakom och sist pappa Hector.

Bästisar

I aveln på gården försöker man alltid planera så att det blir minst två föl varje sommar. Det är nyttigt och framför allt roligt för fölen att få en jämnårig att växa upp tillsammans med.

Heklas bästis är Örn som är ungefär en månad äldre. Örn presenterades v 33.

Hekla håller på att bli stor

Det där med färger är intressant. Just nu håller Hekla på att fälla sin fölpäls. Hon kommer med största säkerhet att bli mörkbrun eller i det närmaste svart presis som sin mor, när hon blir stor. Den första fölpälsen är förhållandevis ljus med tanke på den färg hon kommer att anta som vuxen.

Nu när hon fäller ger hon ett charmigt luggslitet intryck, ungefär som en gammal nallebjörn. Ur färgsynpunkt är det en ganska intressant period. Man ser tydligt hur den mörka håremmen sakta framträder under fölpälsen.

Hekla 2 1/2 månad

Heklas hemsida

Islandshästserie 2008

För eventuellt nytillkomna läsare: Hekla är nr 36 ur min islandshästserie i år. Vi årets slut ska 52 islänningars personligheter ha presenterats i bild och text.

35. Assi från Sundsby

Assi åkte på träning och kom aldrig tillbaka. Någon förälskade sig i honom och sen dess har jag inte hört något om honom.

Assi 3 år

Minns honom som äldstingen i hingstflocken. Han har en annorlunda färg inte mörkbrun utan lite märkligt mörk fux med ljusa slingor i manen. Undrar om inte hans far Askur från Håkansgården inte har samma färg i allafall har han också en lite ovanlig färg.

Assi 1,5 år i bakgrunden skymtar kompisen Draumur

Assis hemsida

34. Dísa från Sundsby

Disa är kolsvart och har de allra mest bedårande söta små böjarna på sina öron, som jag tyvärr inte fångat på denna bild.

Disa är en trygg och självsäker dam som min dotter genast förälskade sig i och kallade för sin "dressyrhäst" när hon äntligen fick prova henne som nyknoppad ridhäst.

Dísa är halvsyster till min egen Táta, på mödernet.

 
 Systrar olika på ytan men lika i själen

Dísa är såld sedan några år tillbaka och jag vet inte var hon befinner sig idag.