20. Stefnir frá Thorlakshöfn

1988 - 2008. Steppen som vi kallar honom är bästa kompis med Flugar. De "gamla" gubbarna är otroligt barnsliga och leker gärna och ofta med varandra och fölen. Dessa två är verkligen som ler och långhalm. Stå och väntar på varandra och går och betar sida vid sida.

Steppen och Flugar (lite i bakgrunden)

Steppen är en av de hästar jag har minst relation till. Men han har haft en tid som tävlingshäst.

20 år

Åren har gått hårt åt Steppen. Han har svårt att hålla hullet och spatten blir inte bättre. Det kändes konstigt och svårt idag när jag fick höra att hans livsdagar är räknade. Men när ålder tar ut sin rätt måste människan ta sitt ansvar och glädjas åt det som var och ge vännen ett värdigt slut.

Hur skall det gå för bästens Flugar är min allra största oro.

Stefnir betyder Magisk amulett på isländska.

Steppens hemsida

(Tisdagen den 19 maj 2008 töltade Steppen vidare till de gröna ängarnas himmel)

En vecka med livsavgörande öden

En märkligt vecka, vecka 19 år 2008. Underbara dagar med en dagstemperatur på över 20 grader, milda vindar och strålande sol.

Det har hänt mycket runt om kring mig denna vecka.

- Någon har gift sig
- Någon får aldrig mer rida sin häst
- Någon fick en alldeles egen häst
- Någon förlorade sin mor
- Någon minns dagen när de förlorade sin mamma för fem år sedan
- Någon fick ett föl

Kanske inte så många saker men känslomässigt väldigt starka och livsomvälvande händelser. Förundras över att så mycket kan rymmas på så få dagar.

Glädjen att glädjas över andras välgång och  livsval, blandas med stark medkänsla och saknad när smärtsamma minnen rivs upp . Förstår så väl - ändå är det så lite man kan göra.

Gott och ont. Enligt uppradningen ovan så väger det ganska jämt. Det syns tydligt så här svart på vitt. Varför vinner det tunga känslokampen? Det är för mig en gåta. Tur är att värmen och våren ogenerat pockar på ens uppmärksamhet och man bara måste känna att livet är fantastiskt.

Sol och ledig

Lördagen den 10 maj, över 20 grader, strålande sol och en lätt bris.

Årets debut i solstolen på altanen, känns välförtjänt och skön efter tokröj i rabatterna.

När värmen blev för outhärdlig bar det iväg till stallet för att gosa lite med nya fölet.

Efter stallbesöket, blev det dusch, grillning. Kvällen avrundas med körslaget och ishockey (eller tja, jag kollar igenom dagens bildskörd och surfar på fs när gubben kollar på hockey)

Solkysst

Kan inte låta bli att undra vad den den unga damen hade sagt om hon hade vetat att sommaren första kyss skulle utdelas av en fjunig yngling ... blott 1 dag gammal.

Äntligen, årets första föl. En liten musblack?

När man väntar smått går dagarna otroligt långsamt och man inser att dom är väldigt många. Otaliga kändes alla dom dagarna som jag med spända steg och ett lätt pirr av förväntan slog upp stalldörrarna, minns att jag tänkte "idag - idag har det nog hänt".

Kikade lätt över boxkanten för snopet och lite slokörat se det välmående stoet trygg och lugnt stå och mumsa på sitt i med samma trinda buktning på magen. 

Kan det vara en musblack vi fått i vår hage? Samma dag som han föddes slingrade en huggorm omkring i ridhuset. Undrar om det finns något passande namn på isländska?