36. Hekla från Sundsby

Frekja föddes sommaren 2008 och blev sedemera en Hekla. Kärt barn har många namn och dom busiga ännu fler, vad det verkar.

Enligt isländsk tradition döps islandshästarna efter dess egenskaper. Det kan vara färg, utseende, sätt eller något annat som kan relatera till hästens personlighet. Därför tyckte "vi" till en början att Frekja var ett passande namn.

Frekja betyder framfusig påträngande på islänska.

Damen i fråga var som föl nyfiken men kanske inte direkt framfusig och påträngande. Hon var mer av den fräcka typen vilket man väl kan tycka att namnet antyder. När hon väl samlat mod och kommit för att hälsa och få lite kill. Spratt det rätt var det var till i hennes lilla kropp och hon vände baken till och började studsa som en liten gummiboll och mer eller mindre sparkar bakut. Inget elakt egentligen - det är bara så otroligt skönt att få kli på korset att det bara inte går att stå still. Och i den åldern är kroppskordinationen inte helt kontrollerad.

En förtjusande liten ovana när man är ett några veckors gammalt föl - inte fullt så charmfullt när man blir 3 år och nästan fullvuxen. Så det är ett uppförande som inte får uppmuntras hur söt hon än är och hur väl vi än förstår henne. Hon möts med bryskt nej och inget mer kill, och vi vände  på klacken och gick raskt därifrån.

Det tar skruv för hon vara måhända liten men dum, det är hon inte. Hon blir förnärmad över vår reaktion men kommer efter en stund och ber snällt om mer gos. Och till slut går det upp ett ljus och hon försöker verkligen uppföra sig anständigt.

Varför Frekja blev Hekla

Det sägs att man blir klokare med ålder och kanske är det så med vår lilla också. Efter att ha blivit medlem i den stora flocken har hon dämpat ner sig något och har inget kvar av sin första fräckhet. Lite busig och härligt fölstollig är hon fortfarande, vilket är helt ok. Med tanke på föränringen och att hennes far heter Hector fick hon byta namn till Hekla i stället. Lite lagom retsam var med passande liksom initalen. (Precis i grevens tid innan registreringspappren skickades in)

Hekla i täten med mamma Rán strax bakom och sist pappa Hector.

Bästisar

I aveln på gården försöker man alltid planera så att det blir minst två föl varje sommar. Det är nyttigt och framför allt roligt för fölen att få en jämnårig att växa upp tillsammans med.

Heklas bästis är Örn som är ungefär en månad äldre. Örn presenterades v 33.

Hekla håller på att bli stor

Det där med färger är intressant. Just nu håller Hekla på att fälla sin fölpäls. Hon kommer med största säkerhet att bli mörkbrun eller i det närmaste svart presis som sin mor, när hon blir stor. Den första fölpälsen är förhållandevis ljus med tanke på den färg hon kommer att anta som vuxen.

Nu när hon fäller ger hon ett charmigt luggslitet intryck, ungefär som en gammal nallebjörn. Ur färgsynpunkt är det en ganska intressant period. Man ser tydligt hur den mörka håremmen sakta framträder under fölpälsen.

Hekla 2 1/2 månad

Heklas hemsida

Islandshästserie 2008

För eventuellt nytillkomna läsare: Hekla är nr 36 ur min islandshästserie i år. Vi årets slut ska 52 islänningars personligheter ha presenterats i bild och text.

Vissen kisse och fem tänder fattigare

Först nedsövd, berövad på fem tänder och vips 4.000 kr fattigare. En tuff dag den här torsdagen den 4 september. Känner mig fortfarande lite orolig men samtidigt aningen lättad och med stort dåligt samvete som utsatte vår prinsessa för detta. Även om jag vet att de andra alternativen var otänkbara.

Huvudsaken är att hon mår bra. Har man husdjur så är det ens ansvar att se till att de inte utsätts för onödigt lidande.

Det är en lite omtumlad Ariel som äntligen är hemma igen efter dagens veterinärbesök och operation. Så fort vi kom innanför dörren gick Ariel direkt till matskålen och stirrade stint på matskålens tomma plats. Den signalen gick inte att misstolka.

För säkerhets skull hade jag gjort en snabbrush i veterinärshoppen och inhandlat den garanterat superdundergodaste, extra mjuk mjukmaten som inte ens den kräsnaste katt lär kunna motstå. Det kunde inte Ariel heller. Mumsade i sig allt som serverades och slickade sig förnöjt om munnen innan hon hoppade upp i soffan brevid och la an sin allra mest bedjande blick. Ytterligare en otvetydig invit. "Du får borsta mig nu om du vill". Självklart skulle hon pysslas om. Väl nöjd med det travade hon upp la sig i trappen (himla bra utsikt därifrån)  för en tupplur.

Diagnosen paradondit är trots allt en lättnad eftersom jag förvarnats om att det eventuell kunde röra sig om FORL. Det blir återbesök och röntgen om ett år igen för att med säkerhet konstatera att de inte rör sig om FORL.

Vi var två oroliga tanter i veterinärens väntrum som efter en stund samtal kom fram till att våra katter skulle göra samma typ av operation. Hon berättade om sin bondkatt och förbannade sin dumhet som inte försäkrat katten. Kunde trösta henne med att jag hade försäkring och katten varit försäkrad i hela sitt liv. Inte sjutton hjälpte det. Försäkringsbolagen täcker inte denna typ av ingrepp. Måste säga att jag tycker att det är uselt.

Kortfakta om FORL, för den intresserade

FORL är en aggressiv tandsjukdom som drabbar var fjärde katt. Man vet förhållandevis lite om den men det är en tandsjukdom som gör att tandrötterna resorberas den ena efter den andra. Hela processen är mycket smärtsam. Sjukdomen är obotlig. Den enda behandlingen i dagsläget är att dra ut angripen tand. Googla om du vill veta ännu mer.

35. Assi från Sundsby

Assi åkte på träning och kom aldrig tillbaka. Någon förälskade sig i honom och sen dess har jag inte hört något om honom.

Assi 3 år

Minns honom som äldstingen i hingstflocken. Han har en annorlunda färg inte mörkbrun utan lite märkligt mörk fux med ljusa slingor i manen. Undrar om inte hans far Askur från Håkansgården inte har samma färg i allafall har han också en lite ovanlig färg.

Assi 1,5 år i bakgrunden skymtar kompisen Draumur

Assis hemsida

34. Dísa från Sundsby

Disa är kolsvart och har de allra mest bedårande söta små böjarna på sina öron, som jag tyvärr inte fångat på denna bild.

Disa är en trygg och självsäker dam som min dotter genast förälskade sig i och kallade för sin "dressyrhäst" när hon äntligen fick prova henne som nyknoppad ridhäst.

Dísa är halvsyster till min egen Táta, på mödernet.

 
 Systrar olika på ytan men lika i själen

Dísa är såld sedan några år tillbaka och jag vet inte var hon befinner sig idag.

33. Örn från Sundsby

2008

"Vårt" första musblackföl föddes med den karraktäristiska ålen. Ål förresten den såg mer ut som en huggorm den lilla zigzag-linjen längs ryggraden.

Funderade efter ett passande namn efter som det är kutym på Island att döpa hästarna till någon som speglar personligheten eller utseende, men kom inte på något.

Örn fick han på grund av sitt fina påbrå och stolta uppsyn.

Följ hans uppväxt och se fler bilder på Örns hemsida.