Historien bakom ett husdjur
Blir smått generad varje gång någon ger beröm och frågar hur bilden kom till. Osäker på om jag egentligen bör berätta om "arbetet" bakom bilden.
Ingen fotostudio ingen avancerad ljussättning
Kan säga så mycket som att någon vidare fotograf det är jag väl egentligen inte även om jag älskar att leta motiv och vinklar. Ser bilden jag vill ha i huvudet men det är så svårt att få till det precis så som man tänkt sig. Faktum är att fotograferingens vindlande vägar är ett stort mysterium för mig.
Men med Photoshops hjälp lyckas jag ibland att pilla så att bilden blir som bilden i mitt huvud. Den fotokunskap jag saknar försöker jag kompensera med min photoshopande.
Så kom den här bilden till
Det var en oerhört regning och gråtrist dag i stallet när sniglen kommer glidande genom stalldörren. Den var ju en liten rolig krabat med sitt hus och på en så annorlunda plats så plötsligt såg jag bilden framförmig. Raskt ut i bilen och hämtar kameran, inte märkvärdig alls men behändig och som därför alltid är med. Pladask ner på magen, mitt i stallgången, framför snigeln.
Den avancerade ljussättningen består i att jag mer och mindre lägger fingret framför blixten.
Väl hemma får bilden en liten körare i photoshop, svärtar bakgrunden något lite ytterligare klonar bort en fönster i fjärran, liksom stengolvet. En gnutta digital ljussättning och lite minilir med kontrast och intensitet och bortkloning av några sandkorn på skalet.
Fixt och klart.
Kände mig skapligt dum när en annan mycket smartare snigelfotograf (Anders Lindblom) berättade hur han helt sonika lyft upp sin modell till bekvämare höjder och ljussatt enligt konstens alla regler och dessutom haft en geniala idén att sätta den på en spegel. Och voila fått till en pangbild.
Tack och lov att ingen såg mig där på stallgolvet.
Bilden blev toppen iallafall:-)
Du fick ju en vacker bild och det kan vara roligt att kräla lite ibland och uppslukas av stunden och bilden.