Det talas om ensamhet
Det finns naturligtvis flera former av ensamhet. Jag kan tycka att det är skönt att att vara ensam ibland då jag själv får välja. På havet kan det kännas ensamt och jag har mött många ensamseglare som tycker att det är bättre att segla ensam än att riskera att bli oense. En annan ensamhet är att vandra omkring i skog och mark för sig själv och med sina egna tankar, också vald ensamhet. Fotografiskt ser jag motiven annorlunda utan sällskap. jag kan bli riktigt störd nästan " snäsig" av att någon talar till mig på en fotbollsmatch till exempel.
Därtill kommer skapande av motiv som känns mer fullständigt än med någon som kommenterar mitt fotograferande. Sedan finns den ensamhet som ej är vald, då kanske saknaden är så påtaglig att fotografin blir lidande,eller att som många duktiga fotografer ,utvecklar en form för sitt exponerande. Ensamheten har många ansikten Mitt i en storstad blir man oftast ensam ,medan i en liten by anstränger sig för att känna alla. På våra seglingar i nästan i 30 år har det visat sig att vi odlat en alldeles egen ensamhet. Den bygger på tre viktiga ting . att få vara ensam när man själv vill, att respektera varandras ensamhet och att vara öppen med sin ensamhet. Nu talar jag bara för ensamhet som vi själva valt. Jag tror det är svårare med icke vald ensamhet . Första bilden är ensamhet på havet eller till och med på en stilla kanal i Frankrike
Ett av mina fina minnen handlar om en ensam jul när jag var kring 20 - till viss det var det en påtvingad ensamhet då jag kom hem från en långresa och hann inte längre än till Helsingfors förrän julen bröt ut - men vad underbart det var ändå!