Min vikt i guld.

Om det funnits någon genväg så skulle alla vara smala som streck men tyvärr finns det inte det. Att äta mindre än vad man förbrukar är nyckeln. Äter man mer än man behöver för sin dagliga gärning så finns det två vägar att gå: förbruka genom att svettas så fettet förbränns eller äta mindre. Olika metoder att förändra sin kropp tror jag är att lura sig själv och andra somliga förespråkare tjänar dessutom ganska mycket pengar på metoderna.

Att hitta en motivering för att förändra och att lyckas kanske är det svåraste.Dom första två veckorna går det bra att hålla ångan uppe, det är efter dessa första hårda tråkiga veckorna som det gäller och det är då man behöver en morot bokstavligen för att fortsätta. Hur hittar man den då? Det är nu jag börjar jämföra med fotografin. Konsten att motivera sig att hitta nya vägar och inspireras av det som finns runt oss. När det gäller vikten kanske det är familjen. Som fotograf är jag förmodligen en kreativ nyskapande figur som gärna lagar nya maträtter och senare fotar dem. Jag känner att ETT motiv skulle vara att laga en ny rätt i veckan och dokumentera och göra en självbigrafisk bok över vad kag lyckades med medan jag ändrade min kropp som jag själv vill ha den. Kanske målet kunde vara att med bilder visa hur det gick.T.ex den stora portionen jag åt för en månad sedan är så här liten nu och jag är lika mätt. Dessutom har innehållet förändrats men smakerna är desamma ( en utmaning) Sedan är det detta med godis det är ju så gott och sockersuget framför TV är nästan outhärdligt. Här kan jag rekommendera ,som naturigtvis alla vet, frukt förstås. ( Kunde han inte komma på något bättre? Självklart man är väl kreativ eller hur. ÄT godis. men kolla sockerhalten och bestäm vilka dagar detta få förekomma. Sluta inte direkt då tuppar man av. Sakta men säkert minskar man på allt. Ja nu spånar jag men lite erfarenhet har jag också. Det var lättare med motivationen förr. Jag åkte tåg ofta och vikten fick man betala för/Bert

2007-08-18 11:12   SiljaPhotography

mormor bodde i sveige sina sista levnadsår och när hon passerat de 90 rejält fick man tänka på frakten tillbaka till Finland när hon dör, hur mycket det kostar t.ex och det var raka besked-- kilopris!

Tyckte vi inte allesammans att mormor var i det tjockaste laget plötsligt och att det var dags för en liten bantningskur <----- skämt

Besvara

Svar från optimal 2007-08-18 12:07

Ja tack själv kanske är det för mycket tjat om vikter Vi kanske skall vara nöjd med det vi är.Tac för att di kollade Silja / Bert

Svara