Dokumentera släktens fotografier
Många har nog som jag en massa gamla kort liggandes i album och i lådor. Likadant är det hemma hos mina föräldrar som har sparat ännu äldre bilder från förr och då menar jag bilder från slutet på 1800- talet och framåt i tiden. Många av dessa bilder har man inte en aning om vilka som figurerar på bilden. Men gissningsvis så är det en släkting.
För ca tjugofem år sedan när mormor levde så fick jag henne till att skriva på baksidan av korten, namnen på dom personerna hon mindes. Men många namn hade fallit ur hennes minne. Mina föräldrar och främst min mamma har gjort ett jättejobb nyligen med att sitta och skriva på baksidan på alla deras kort vilka personerna på korten är.
Min morfars farmor Nylands Pers Anna Ersdotter ifrån Leksand f.1852. Jag har till och med hennes vigselring eller om det var förlovningsring kvar med hennes initialer på.
Det är guld värt för mig som hängiven släktforskare sen tjugofem års tid tillbaka. Numera är forskarprogrammen så bra att man kan ladda upp en bild till en person i släktträdet. På det viset så säger historien mer om personen med det man har forskat fram.
Förutom att bevara gamla släktbilder så har vi massor av dokument bevarade och jag håller på att bland annat på att dokumentera en hög med gamla kärleksbrev som innehåller brevväxling mellan min morfars föräldrar på den tiden morfars pappa fick bege sig från Leksand till Stockholm och jobba som vedsågare.
Brev som berättar en historia under de år han fick jobba där och dess vedemödor och längtan hem. Hur det var att leva där under dessa år då det var brist på arbete i Leksand. Många dalkarlar höll till vid ett härbärge i Stockholm vid den här tiden i slutet av 1800 och en bit in i början på 1900-talet.
Det slår mig att jag borde göra likadant med alla bilder jag har liggande. Många 60- och 70-tals kort som dessa. Skriva på baksidan av korten vilka dom är. För när alla är borta så är det ingen som vet och det åker i sopkorgen. Någon dag får jag ta tag i det.
Nu sitter jag i mitten på bilden här bredvid min älskade morfar som tyvärr gick bort när jag var tio år. Det är han som började släktforska i vår släkt och jag tog över hans arbete. Jag följde honom jämt överallt när jag var hos mormor och morfar i Leksand på sommarlov och vinterlov. Bredvid morfar sitter min farmor från Lund och min mamma och faster till vänster om mig. Ja, jag är en blandning av en dalkulla och en skåning, en salig blandning ;) Släktbevarande har jag ärvt av morfar och fotograferandet av min pappa som var hängiven amatörfotograf.
Det räcker inte med att peka på ett kort och säga att personen heter si och så och är en släkting. Det faller bort ur minnet för den du berättat för. Så gör en insats och skriv på baksidan på dina gamla bilder som du har kvar.
Genom min 1:a blogg där jag skriver om allt som jag pysslar med i mitt liv. Där har jag hjälpt ett flertal att komma igång (via mailkontakt) med att starta upp sin släkt och jag antar ditt erbjudande om utbyte.
Tips Steg 1: Skriv ned dina föräldrars namn, Födelsedatum, Var dom blev födda, Namn som ogift (din mamma), Vigseldatum, Eventuella dödsdatum. Sen gör du likadant med dina mor & farföräldrar. I stort sett allt du vet ska du notera ned. När det är gjort är det dags att ge sig in i arkiven.
Då kan vi gå vidare via mail till att börja med, beroende på vad du vet. Allt går att hitta ;)
Sten
Ja, jag är glad att vi (familjen) har varit sparsamma på den biten att spara en massa gamla kort och annat papper som man oftast slänger vid t.ex en bouppteckning. Då till synes onödiga papper som helt plötsligt blir värdefulla.
En vanlig tanke är att; Man kan ju inte spara på allt !!
Gamla fotografier som ingen vet vilka dom är, tar gärna hembygdsföreningar hand om och kan med andra släkter komma fram till vilka personerna på bilderna är.
Tack för din kommentar Sten :)
Släktforskning är spännande, vi har flera i släkten som forskat.
Ha det gott!
ewa