Ett minne för livet oavsett när du tog det

Fotografen på 1800 talets slut ?

Är det någon mer än jag som följer Historieätarna som går på svt ? Om inte så kolla in repriserna eller på svt play. Jag är ju intresserad av historik i den bemärkelse hur människorna hade det i olika tids epoker. Det hör ihop med med att jag släktforskar.

Speciellt så intresserar jag mig för 1800- talets slut från ca 1870 då industrin satte fart i Sverige och hur människorna utvecklades i sitt sätt att leva. I kvällens program som jag sett på svt play behandlades tiden från 1870 - 1890. Vi fick se hur både borgare levde och åt till statare och deras matkultur.

Detta var också en tid då fotografens tid slog igenom. Borgare och andra skulle föreviga sig själv på ett fotografi. Jag har som jag tidigare skrivit många gamla fotografier sparade. Det får mig att fundera över fotografens historia.

Vad var tillåtet att fotografera på den här tiden? fanns det regler hur en bild skulle se ut?

Skulle fotografierna alltid vara i en studio?

Fanns det speciella regler hur en fotograf skulle förfara vid fotografering?

Kort sagt allmänt hur såg det ut att vara fotograf vid den här tiden från 1870- 1900 ?

Alla fotografier som jag sett i mina album ser väldigt strikta ut och vilka samhällsklasser hade råd att gå till fotografen? Många av mina släktingar på mina bilder var inte speciellt välbeställda ekonomiskt. Hade alla råd med detta?

Om någon kan berätta, tipsa om böcker etc eller skriva ett inlägg om detta vore jag väldigt glad.

Postat 2012-11-29 23:54 | Läst 2462 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

En bondes dilemma

 Det här hände tidigare i höstas.....

På väg ut till stugan så beundrade jag alla höstfärger på träden.
Jag tänkte att jag stannar på vägen hem igen och fotar lite, tänkte jag. Först passerade jag en hage på väg hemåt med några kvigor. Så först stannade jag till vid dom för att fota. Jag tror att dom helst ville att jag skulle klättra in till dom för dom kom springandes till staketet direkt.
Sååå söta !!!!!

 
 
 
Sen for jag vidare hemåt och stannade vid en infartsväg till en skog för att fota i närheten av några gårdar som ligger utmed vägen.
 
 
 
På gården till vänster ser jag hur bonden och hans fru står och tittar mot mitt håll och undrade vad jag höll på med. Men jag fortsatte att fotografera fina höstträd.

 
 
När jag var nöjd så satte jag mig åter i bilen för att köra iväg och då får jag syn på bonden komma gåendes mot mig och jag tänkte att det är väl bäst att jag kliver ur bilen och pratar med honom. Han såg ju lite undrande ut.

 
 
- Är du från Länsstyrelsen ?? säger han till mig.
- Nej, svarar jag.
- Jag fotar bara vackra höstfärger, säger jag vidare.
- Jaså !! Jag trodde du var från Länstyrelsen för att undersöka hagarna, säger bonden.
- Va !! Brukar dom göra det ? frågade jag.
- Ja, dom kan tycka att det ligger något fällt träd som ligger fel, svarar bonden.
- Jag tänkte att det är väl bäst att jag går och förklarar för Länsstyrelsen att jag inte hunnit få bort det det där trädet, säger han och pekar på ett nerfällt träd.
- Ha ha ha du kan vara lugn jag är inte från Länsstyrelsen, svarar jag glatt.

 
 
Jag skrattade gott för mig själv när jag fortsatte hemåt. Det är inte lätt att vara bonde och så där påpassad av myndigheterna så att dom blir nervösa av att man stannar för att fotografera utmed vägkanten. Nästa gång stannar jag nog lite längre bort från någon gård.
 
Postat 2012-11-29 21:32 | Läst 2423 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Inga fina skor på, i den här hagen

Åkte till Västerås idag. Jag och maken hade ett ärende på lasarettet. Eller rättare sagt maken hade det. Själv tog jag mig till Hälla och unnade mig lite shopping. Något fotograferande har det inte blivit av med idag vilket skulle ha varit passande då det var skapligt väder förutom blåsten.

Så det blir några bilder när jag gav mig in bland tre Islandshästar i hagen för att ta bilder på lite närmare håll för en månad sen. Tur att jag inte hade fin-skorna på mig....

Postat 2012-11-29 18:54 | Läst 2386 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Så ska jag lura dom stora på födan....

Det är många som behöver hjälp överallt och man kan bara göra så gott man kan med att dra sitt strå till stacken. Förutom att jag skänker en slant då och då till stödjande organisationer så försöker jag hjälpa småfåglarna om vintern.

I början av november så var vi en sväng till Baggbron utanför Skinnskatteberg och hälsade på makens kusin. Där fick jag ett kanonbra tips som jag ska fixa till nästa år vid min stuga. Jag har massor med stora träd (ca 60 st) men inga bra grenar att hänga upp fågelmatare i. Om jag inte vill klättra upp i björkarna eller granarna förstås.

En tillfällig konstruktion av tre störar som är ihopbundna får fungera som fågelmatar ställning just nu.

Nästa år ska jag sätta upp fyra slanor och montera upp en bur av kompostgaller. Lite granris som tak och skydd mot snö. Så kan småfåglarna äta i lugn och ro i sin egen takt. Hur enkelt och smart som helst om man bara vill mata småfåglar.

Men gillar man kajor och skator på fågelbordet så ska man låta bli att bygga en bur.

Dom två sista är tagna genom köksfönstret och det var full aktivitet i fågelburen.

Postat 2012-11-28 17:41 | Läst 9917 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Ett förfall med detaljer

När jag är ute och fotograferar så är det ofta detaljer som jag fastnar för. Allra bäst tycker jag om detaljer som berättar en historia. Med det menar jag tidens historia. När jag sen tittar på bilden så kan jag fundera på människorna bakom detaljerna.

Så kändes det häromdagen då jag efter ett tips hittade en ödetomt i Sundänge, där det en gång i tiden stått ett hus. Flera jordbruksredskap fanns kvar och en hel del annat bråte. Det enda som var kvar var ett utedass som av någon anledning klarat sig från förfallet.

Postat 2012-11-27 19:36 | Läst 2652 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera
1 2 3 ... 6 Nästa