Någon gång då och då pockar en bild på att få lite uppmärksamhet och har kanske en historia att berätta. Då hjälper jag den att synas.

Skottland 2023 - del 6: Från Hebriderna till Inverness

Vår ö-odyssé avslutas och efter en halvbra frukost, dock bättre än igår, så färdades vi utmed A87 hela vägen ned till Kyle of Lochals på Skottlands fastland. Hela bilfärden skedde med ett öga på vägen och ett öga på de otroliga naturscenerierna som Skye bjuder på.

Vi såg många husbilar och bilar med tälttak och stege.

I Kyle of Lochals tankade vi och återlämnade bilen. Köpte fishcakes och chips att äta på tåget, okej men fett.

Järnvägsstationen led av söndagsvila och allt var stängt på den så vi väntade på bänkar på plattformen tills tåget som redan stod inne öppnade sina dörrar. Ett dieseldrivet tåg med 2 motorvagnar. Lät rätt illa när det satte igång.

Det var mycket att se på tågresan och landskapet förändrade sig markant under vägen, från höga kala berg och hedar till mossiga marker med mycket vatten och skogar, sen ned mot Inverness var det jättestora åkrar med spannmålsodlingar.

Nära till hotellet och inga trappor eller branta backar och hiss till våning 2 där vi bodde.

Från Portree till Inverness

Från Portree tar vi huvudvägen A87 som ger oss turistvänliga vyer hela vägen. Det är svårt att koncentrera sig på körningen för idag regnar det inte så sikten är vidsträckt.


Vy från väg A87 mellan Portree och Kyle of Lochals
 


Sligachan Camping med berget Glamaig vid Loch Sligachan.
 


Det var här vi åkte färja över till Raasay som syns i bakgrunden med det karaktäristiska berget Dun Caan.
 


Skye Bridge. Är 500 m lång med längsta spann 250 m och öppnades för trafik den 16 oktober 1995. Innan dess var det bara möjligt att ta sig till Skye med färja.
 


Här återlämnades hyrbilen. Inte en kotte syntes här fast vi fått denna adress att lämna den på. Väntade en lång stund men ingen människa här. Det var dessutom söndag så ingen svarade i telefon när jag ringde. Till slut kom en arbetsklädd karl som tittade förvånat på mig och undrade om jag skulle lämna en bil. Ja sa jag. "Då räcker det att lägga nycklarna i brevlådan, vilken tur att jag kom förbi för ingen jobbar här idag på söndagen" sa han glatt.
 


Nedfarten till järnvägsstationen i Kyle of Lochals.
 


Kyle of Lochals järnvägsstation öppnades den 2 november 1897 och är "still going strong". Enligt ScotRail är den well-equipped med biljettkontor, toaletter och en liten restaurang/turistaffär på plattformen. Dock är allt stängt på söndagar och det är söndag när vi är här.
 


Vi fick vänta utomhus på perrongen till strax innan avgång.

 


Tåget vi åkte med från Kyle of Lochals till Inverness. Bullrigt men rätt trevligt, vi var max 10 passagerare som åkte härifrån.
 


Tågfärden bjöd på härliga naturscenerier hela vägen. Här ser vi Isle of Skye långt bort i fjärran.
 


Plockton var ett stopp på vägen som tydligen medförde ett kärt återseende.
 


Tågfärden går en lång sträcka efter kusten norrut intill Loch Carron med vida vyer fortfarande med Scalpay och Skye långt i fjärran.
 


Efter att tåget lämnat kusten fortsätter det i floddalarna River Carron, Bran och Peffrey. Sen så öppnar sig vidsträckta jordbruksmarker, vi är ju nära Black Isle som är en stor halvö och en av de bördigaste platserna i Skottland. Här odlas mycket korn till whiskydestillerierna.
 

Inverness

Vi var framme i Invernes vid 13-tiden och ägnade resten av dagen att utforska staden. Victorian Market är omtalat med det var ju bara ett inomhuscentrum med vanliga centrumaffärer om än något andra än hemma i Sverige. Så vi vandrade vidare runt stan, över broar över floden Ness som forsade rätt livligt genom staden. Och solen skiner !

Vi hade bokat rum på ett guesthouse i Inverness men de bytte ägare som beslutat att de inte skulle servera frukost och inte heller ha någon personal på plats. De erbjöd fri avbokning med full återbetalning. Vi hade ju bävat inför att detta guesthouse var beläget högt upp på höjderna i Inverness vilket inte syntes så bra på google maps när vi bokade så det passade bra med avbokning och ombokning på ett hotell mitt i stan i stället, vi hade fått nog av att släpa väskor uppför backarna i Oban och Tobermory.

Beundrade enhörningsstatyn mitt i stan. Skottlands nationaldjur måste ju uppmärksammas. Letade restauranger innan vi vilade en stund på hotellet.

Gick sen till den bokade restaurangen och beställde lamb shank. "Tyvärr, den tog just slut, men vi har mycket annat att bjuda på." Vi kollade menyn men blev inte frestade så vi tackade för oss och gick ut på stan för att hitta ett annat ställe. Det blev restaurangen Mustard Seed och det var ett lyckokast. Rätt stort och livligt men trevligt och god mat.


Järnvägsstationen i Inverness med Egypt War Memorial "to Men who were Killed in Action, or who died of Wounds and Disease in Egypt or the Sudan 1882-1887".
 



Victorian Market i Inverness. En sevärdhet enligt turistinformationen och visst är byggnaden fin. Vädret utomhus var dock rätt fint med sol och lite moln så vi föredrog att promenera runt och upptäcka staden.
 


Inverness har många kyrkobyggnader. Från vänster till höger har vi Old High Church, Free Church of Scotland och The Junction Church Inverness. Till vänster syns också gångbron över River Ness som brusade rätt livligt, det har regnat en hel del senaste tiden även här.
 


Enhörningen är Skottlands nationaldjur sedan 1300-talet. 9:e april är Skottlands nationella enhörningsdag. Här som rejäl staty centralt mitt i Inverness.
 


Inverness Castle. Där pågick omfattande renovering så vi väntar med besök till nästa gång vi är här.
 


The Mustard Seed. Rekommenderas till dig som besöker Inverness.
 


Kvällens specialare, rätter som inte är med på den tryckta menyn. Vi åt scallops på black pudding till förrätt - mums! Anka respektive torsk till huvudrätt. Vi var väldigt nöjda. Delade på en Vanilla & Orkney Cheesecake och en dram med Tomatin 12 year single malt whisky, den kommer ju från trakten.
 

En kvällpromenad vid floden Ness skakade ned maten innan vi vilade inför nästa dags färd till Perth.

forts följer...

Inlagt 2023-11-09 11:29 | Läst 408 ggr. | Permalink
Intressant, åkte tåg till Inverness 1970, lagade faktiskt till middag igår en rätt jag fick på ett matställe där.
Svar från stenp 2023-11-09 15:29
Jag är väldigt nyfiken på det receptet, gillar ju skotsk mat som framgått här.
Vibybo 2023-11-10 10:44
Ingen delikatess, men ätbart var det, 1970, då min kompis och jag efter veckor runt i sydeuropa kom till Skottland och där fanns äntligen vanlig mjölk, havregröt, hallon t.ex. I det fragmentariska minnet: matstället där fick vi tillsammans på bordet en rejäl portion köttfärs i brunsås, ackompanjerat av två stackars potatisar att dela på, dricka kunde vi få om vi efter måltiden gick över vägen där puben fanns. Ja, sen minns jag inte mycket mer av just det. Helt o.k. som mat dock.
Vi körde från Inverness till Skye via bron och jag känner ingen en del vyer. Dock hade vi regn den dagen och vi passerade en del ställen där det var fint utan att stanna. Trevligt att se bilder från Inverness. Vi stannade inte där men jag har varit där förut, men för väldigt länge sedan känns det som. Scallops och black pudding passar verkligen bra ihop.
Hälsningar Lena
Svar från stenp 2023-11-09 19:47
Så här i efterhand känns det lite enahanda att äta scallops nästan varje dag, men de är ju goda särskilt på haggis och blackpudding.