Erfarenheter av Fuji X-T1
Det här blir nog ett ganska ostrukturerat inlägg om mina erfarenheter efter två månader med Fuji X-T1, men jag börjar med diverse synpunkter på handhavandet.
Det är nog ett problem att jag har flera kameror och att X-T1 "bara" är ett komplement. Det är självklart mycket enklare att vänja sig vid något nytt om man inte hela tiden växlar mellan olika fabrikat och modeller. Olika egenheter syns tydligare när man kan jämföra med andra fabrikat som löst uppgifterna på ett annat och ibland smidigare sätt.
Det som stör mig mest är att nästan alla knappar ligger plant med ytan på kameran, ingenting sticker ut och det gör det nästan omöjligt att hitta knappar utan att ta ner kameran från ögat. Jag har delvis lyckats åtgärda detta när det gäller en så viktig funktion som att ändra fokuspunktens läge, genom att lägga en klick epoxylim på en av de fyra navigeringsknapparna och programmera dessa så att de aktiverar funktionen fokuspunkt. Då kan jag känna mig fram till knappen med limklicken, aktivera funktionen och sedan navigera för att flytta fokuspunkten.
En annan funktion som verkar osmidig är självutlösaren. Funktionsratten under ISO-inställningen har lägen för sällan använda funktioner som multiexponering och panorama, medan man är hänvisad till knapptryckning och undermeny för att kunna använda självutlösare. Det blir många knapptryckningar för en så vanlig funktion som andra fabrikanter löst mycket smidigare.
Men bortsett från dessa brister är det bekvämt med en kamera som är så liten men ändå tillräckligt stor för att rymma alla knappar och reglage. Det påminner om tiden med Olympus OM-4 som var ungefär lika stor (jag hade även OM-1 och OM-2 på den tiden).
Det är fantastiskt att ha en så smidig kamera som komplement, antingen man tar en promenad i stan eller snabbt åtkomlig i handskfacket på bilen för att snabbt kunna ta en bild utan att behöva gräva fram stora kameran i ryggsäcken i bagageutrymmet.
Kvalitén på bilderna är imponerande. Det är förstås svårt att göra rättvisa jämförelser men jag har i första hand jämfört med D7100 (samma storlek på sensor, men 24 Mp) under praktiska förhållanden eftersom testtavlor och liknande ofta inte representerar avstånd och ljusförhållanden vid normal användning. Då blir man förstås också beroende av valet av objektiv, men även det speglar verkliga situationer och för de direkta jämförelserna har jag använt standardzoomen 18-55 mm på Fuji (den enda optik jag har just nu) och 35/1,8 DX och 50/1,4 på D7100. Med 35/1,8 vinner Fuji utan tvekan, bland annat med skarpa hörn. Jämfört med 50/1,4 är det jämnare och där är Nikon marginellt skarpare längst ut i hörnen.
Självklart måste jag också kommentera den berömda vattenfärgseffekten (som delvis skylls på problem för Adobe att tolka signalerna från X-trans sensorn). På jpegfiler syns den ibland om man kollar noga, och den blir tydligare när man granskar råfilen i Lightroom. Men problemet verkar ändå ganska begränsat, hittills har jag sett det på en del torra grenar och ibland på lövverk. Vid normala storlekar på en bild är det inte säkert att det har någon betydelse.
Om man däremot studerar bilden i 100% ser man att vissa delar ger ett plastigt intryck, färgerna har klumpat ihop sig och det saknas struktur, exempelvis i de torra grenarna.
Den stora frågan är förstås om X-T1 trots vissa brister är tillräckligt bra för att kunna ersätta min D7100 som "lätt utrustning", och just nu lutar det mot att det blir så. Däremot lär det nog dröja innan jag ger upp fullformat (D800) till förmån X-T1, men på längre sikt är det kanske ingen omöjlighet.
/Sigge
