Jag som har vandrat där på spången kan känna doften och fukten och förnimma lite av den trollska stämningen i det ljuset. Och jag kommer ihåg hur olika det tedde sig dagen efter i ett helt annat ljus och temperatur...

Jag associerar till en härlig fotoutflykt på nån mosse nån stans....

Hej, jag ramlade in här av en slup men kände att jag måste lämna en kommentar även om det var så många år sedan du frågade. Kanske detta är lite långt draget men iaf. Gången ser för mig säker ut, du vet som när man är liten och allt är bestämt sen innan du ska gå i skolan du ska ta examen. Allt det är som är förbestämt i livet (födas, skola, jobba...) man vet inte vad som kommer hända men man vet att man går på vägen. Man följer flocken så att säga, men samtidigt en påminnelse om att man inte vet med säkerhet vad som kommer runt kurvan. Man kan anta att det kommer lösa sig det finns mer vägar, kanske en korsning? Naturen runt om dock, lite mystisk lite som om att den inte vill skrika att "här är jag!" men likväl locka till en avstickare i vardagen.

Med vänlig hälsning,
L