Allt mellan himmel och jord / Peter
Mistluren Kullaberg
Så har blåsten kommit tillbaka, tänkte ta vara på den till något vettigt. Många kanske inte tycker att det var så vettigt, men jag tog en tur till Kullaberg i måndags, det blåste 15-20m/s, men vad gör man inte för några bilder. Det är en bit att gå i blåsten från parkeringen och att komma ner till mistluren som ligger nedanför fyren. Mistluren har en sittbänk i lä för den sydliga vinden och med taköverhäng som gav skydd för regn och hagel, så väl på plats så var det inte så hemskt. Jag var där i 2 timmar och hade nog alla väder förutom snö under den tiden, några bilder blev tagna. Jag kom havssulorna lite närmare här än vid Helsingborg, det är också bilder på skarvar, knölsvanar samt ejder. Försökte välja de bilder som visade mest action
Förstår inte konstruktionen
Köpte för ett tag sedan ett Benro HD3A 3-vägs stativhuvud. Den fungerar väldigt bra för mitt syfte att kunna låsa några axlar och bara flytta i en riktning åt gången. Men jag förstår inte helt varför de har gjort en spärr på 35-0-90 grader i rörelse. Vilket betyder att man i praktiken får ha låsarmen bort från sig i optikriktning för att kunna tex fotografera stjärnhimmel eller fågel för att nå 90 grader och inte bara 35 grader, som bilden nedan.
Här visas max 90 grader uppåt om man har armen ”åt fel håll”
Så här blir max från de 35 grader om man har armen mot sig
Det finns ett spår och en klack som låser rörelsen till 90-0-35 grader, som ses på bilden ovan
Om man ändrar ARCA fästet till att peka längst med objektivet, såsom det sitter på tele, så blir det ännu värre. Då är rörelsen i en riktning bara 15 grader, men i detta fallet så kan jag förstå problemet för att armen tar i själva huvudet.
Är egentligen bara nyfiken på om konstruktörerna hade otur när de konstruerade detta huvud, eller om det finns någon tanke bakom
Lugnet före stormen
Så kom det äntligen en dag, i fredags, utan vind och t.o.m med sol :). Det blev en tur upp till Farhult vid Ängelholm, det var hur fint som helst vid kusten, nästan som en sommardag, man trodde inte att det var sant. Nu har ju den känslan redan gått över, nu är det storm ute igen.
Fick rapport att det skulle finnas större strandpipare, svarthakedopping, alfågel, storlom samt smålom, detta var det jag kom hem med, inget på listan :). Här stämmer ju inte rapporterna med verkligheten, då är den rymdapp jag köpte betydligt bättre, men vad gör det vad man kommer hem med när vädret är sådant här
Strandskatan har jag inte sett på några månader, ser ut som den vänder tillbaka nu
Kände mig övervakad, tänkte det är säkert några ornitologer som står där i vassen, tog ett kort för att se vilka som hade gömt sig, det var visst inte så farligt, fast lite skumma var de allt
En livsnjutare, tycker nog också det är skönt väder
Den främre ser ut som sjöorre, den bakre verkar bara vara suddig
Ytterligare några som njuter vädret
Nedan, sjöorrar (sortand). Skickade en fråga till FBgrupp för att höra vilken dopping detta var, men det visade sig vara sjöorrar vilket jag inte hade tidigare, nu har jag måååånga
Blåst
Det har ju blåst de flesta dagar i de senaste veckorna och det ser ut att fortsätta. Det har blivit några turer till kusten för att känna kraften i vinden samt försöka få några fåglar som trotsar vinden. Bilderna är från förra veckans blåst.
Gravand, har inte sett gravand på en tid nu, kanske har de varit syd på och nu återvänt
Ornakärr
Ornakärr är nog inte känd för så mycket, typ en väg och 5-10 hus norr om Helsingborg, men de senaste veckorna har den blivit en snackis ibland ornitologer och fotografer, då 3 jordugglor (Mosehornugle) visar upp sig här över fälten, fast såklart inte när jag är där :(.
Men det började vackert på morgonen i fredags, helt vindstilla, en +3 grader men det märktes inte för solen värmde så skönt. Ormvråken (Musvåge) satt och tittade på månen.
Ytterligare en ormvråk såg en 3-4st denna morgon
Men det som värmde mest var nog kvittret ute på fälten, det som oftast bara hörs men som aldrig syns. En underbar konsert från sånglärkorna, det blev helt plötsligt som en varm majdag
Det var en sådan där skön morgon där lite morgondimma steg upp från fälten
Vitkindade gässen (Bramgås) hade startat tidigt denna dag. Men ingen jorduggla på morgonen.
På kvällen vände jag tillbaka till Ornakärr, det är också då som jordugglorna har setts. Några nyfikna hade samlats
På morgonen var jag ensam här ute, men det var jag inte på kvällen, någon räknade in 17 bilar med förväntansfulla deltagare som väntade på något som aldrig kom. Dagen efter (när jag inte var där) rapporterades igen 3 jordugglor