Från A till O: Associationer och Observationer

Funderingar kring lite av varje inom fotograferingens ädla konst

Höstens sista färger

Nu har jag nyss vaknat och söndagen är regnig, kall och trist. En konsekvens av att man fotograferar mycket är ju att man har bilder både som minne och bevismaterial. Hur var vädret förra söndagen? Jo det var fantastiskt fint i alla fall här i Västergötland. Så jag plockade lite i de bilder jag tog för en vecka sedan, bilder tagna på gården där jag bor. Redan då hade mycket av färgprakten försvunnit i och med att lövfällningen varit så intensiv under veckan som gått På lördagen satt jag i köket och såg, och hörde, hur eken på vår tomt släppte sina löv. Det regnade löv helt enkelt. Men det missade jag att fota...

Idag ser det ut att bli en innedag, med lite läsning, någon idrott på TV förstås och så kanske lite arbete med bildarkivet.

Ett av få träd med lite färger kvar. Här betar våra hästar på sommarhalvåret.

En bild med kontraster, svårt att få till den riktigt bra.

Man blir lätt hemmablind; visst är det vackert med stenmurar och betesmarker som inte växer igen.

Alla bilder tagna med Leica M8.2 och Summicron 28/2. En härlig kombination när man, som jag gjorde förra söndagen, flanerar lite planlöst och har tid att fundera och kan jobba manuellt med exponering och skärpa. Om bilderna förstoras ser man bättre den fina skärpa, tycker jag i all fall, som detta objektiv är kapabel till.

 

Postat 2010-10-24 10:10 | Läst 1853 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Funderingar i Malmö

Söndag eftermiddag, sitter och funderar på det här med att fotografera människor i offentlig miljö. Gatufoto alltså. Det är både inspirerande och spännande att besöka nya miljöer och försöka fånga dess människor på bild. Konstigt nog är det inte lika spännande på hemmaplan, i alla fall inte för mig. Däremot har det med åren blivit alltmer gatubilder som bildskörd efter de semesterresor jag gjort. Sevärdheter i form av kända byggnader och monument i all ära; men nog är det mer spännande med människor!

Dock uppstår det en och annan fråga när man rör sig i gatuvimlet med en kamera på magen. Vad är tillåtet att fotografera? Vad säger den människa jag tar mig rätten att avbilda? Hur känner den unga flickan det när en medelålders man som jag pekar med teleobjektiet mot henne? Eller den socialt utsatte? Kan jag ta mig särskilda "konstnärliga" friheter eftersom jag "bara" vill skapa en bra bild? 

I somras var jag och hustrun på husbilssemester i Halland och Skåne. En solig och varm eftermiddag i Malmö ägnade en av oss åt shopping medan den andre ägnade sig åt gatufoto med den nyss inhandlade Leica M8.2. Inom parentes en fantastisk kamera för detta ändamål, avsaknaden av autofokus till trots! Som exempel på de funderingar som dyker upp vill jag kommentera några bilder.

En ögonblicksbild på en tiggande kvinna, samtidigt som ett par bastanta Securitasvakter passerar. Typisk gatubild som givetvis inte varit intressant utan kvinnan. Givetvis kan jag hävda att bilden är tagen för att visa en social situation som vi gemensamt har att ta ansvar för i vårt samhälle. Men jag tog bilden endast för att den skulle bli bra som bild...

Ett kraftigt beskuret utsnitt av en större bild. Här är det framför allt den unga kvinnan som var intressant för mig när jag tog bilden. Är det inte större chans att den här kvinnan vill bli avbildad än kvinnan ovan? Bara det faktum att man skaffar sig kroppsutsmyckning, tatueringar i detta fall, gör väl att man vill synas? Dvs då är man väl ett lovligt "byte" för alla med en kamera?

Den här typen av bilder jagar man hela tiden. Det skall hända något ovanligt; flickan som visar upp sitt ben/sin fot för kompisen. Den skall innehålla kontraster; den "svenska" tjejen med det rätta modet och HM-kasse kontra invandrarflickan med mer heltäckande kläder som hör till en annan kultur.

Ibland ställs man inför ett svårt beslut när något/någon fångar ens intresse. I det här fallet en man som uppenbarligen gav sig in i diskussioner med helt främmande människor. Det var inga problem att ta ett flertal bilder på ca 5 meters avstånd (bilden beskuren) utan att mannen reagerade. Men eftersom han var ganska högröstad var man lite fundersam över hur han skulle reagerat om han sett mig...

Människor med ett budskap är alltid intressanta (och mer "lovliga?") att fånga på bild. Den här tyske turisten bar en väl använd t-shirt med ett känt budskap, inte minst i Malmö med närheten till Barsebäck.

Personligen är jag inte särskilt besvärad av att ta bilder på människor jag möter på offentlig plats. Däremot händer det faktiskt att jag avstår från att ta vissa bilder med respekt för människans integritet. Så vill jag också själv bli behandlad av andra...

Postat 2010-10-10 17:55 | Läst 2260 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera