morgon eller kväll
andra fotografers/konstnärers bilder - jag tittar bara i flödet på bild och läser bloggar, vissa - ser alltså inget mer
snål som fan
eller
vill inte
vill inte se annat än det som läggs ut
det som jag antar någon känner att den vill visa oss andra, berätta om, som personen vill antingen ha kommentarer på
eller
bara bjuda på
så är det för mig i alla fall
efter många utställningar jag besökt under åren
är det få som jag tycker ger ett utvecklande, ett känslomässigt intryck
i sit uttryck
som känns då och då i minnet
många är skickligt gjorda, rent tekniskt, men ofta fantasilösa
upprepande, snyggt inramade små eller stora bilder på rad
dyra med känd fotograf
sen finns det annat
kända just för sitt egna utryck
bilder som vågar beröra med sitt innehåll
några fotografer bygger vidare på andas ide'er
andra utvecklar eget
säger jag - tycker jag
som gör bilder, bara, spontant
saken tycks vara att dom flesta har ett intresse riktat åt något håll
behov av uttryck som alltid är en spegling av något
spontana intryck skapar mitt spontana uttryck ur mitt inre liv
känslan vid uppvaknandet om morgonen är, faktiskt, alltid positiv
men vid nyhetsläsning, mm privatlivet kan det ske något som fångar min uppmärksamhet och skapar lust till uttryck
utan annat än koncentration, fiske i arkiv och psyke
därför saknar mina bilder en gemensam linje, struktur, vad jag tror i alla fall
skönt att förstå det
genom en blogg jag läste, med många bilder, tittade jag på den personens sida
och fann en struktur
jag saknar uttrycksstruktur helt enkelt
shit happens
bilden här ovan, från 2018 - det tysta ropet
ett porträtt av hur jag kände mig
efter trettio år med en psykopat som tömde min självkänsla
inte fysiskt våld men smidigt psykiskt
spontant uttryckt
men svårt för mig att ta in
/inger
jag vet att finn skäl att visa, förmedla sina bilder via bloggar eller annat
någon vill visa och berätta
underbart att det är så och glad är jag att få se och läsa så mycket intressant
det ser jag nu
men andra kanaler än FS och FB orkar jag inte med
känner mig lätt invaderad av alla intryck
läste just en intressant blogg om dokumentär fotografi - F S skapa en ny möjlighet för .....
tänk om FS kunde utveckla en möjlighet att visa längre sekvenser av tex dokumentära bilder, resor, fåglar,experimentella bilder mm
med eventuell text och berättelse om tanken
liknande det som fanns förr
utställning tror jag det hette
det blir så trist med dessa ensamma bilder, jag känner det är så trist att titta och kommentera till vems glädje
och
det finns så många intressanta fotografer som har så mycket att visa
visst vore det väl kul med något nytt att
använda sina bilder i
något som kräver lite
/inger
som kvinna med mångårig erfarenhet som sådan, vill jag säga att demokratier, oftast, till viss del, har en
kvinnolevnadsmöjlig utgångspunkt
medan
många av världens länder har en totalitär inställning
nu ingen sång eller tal utomhus i en diktatur
kvinnor stenas eller omskärs
dödas för fel hårdöljning mm mm
i Sverige slapp vi av med en del tack vare begåvade kvinnors modiga kamp
en del negativa känslor finns kvar
djupt i vissa män/iskors världsbild
fler av oss kvinnor, som grupp
eller
enskilda individer
erfar av och till
detta i vårt dagliga liv
vissa naturligtvis aldrig
nedlåtande bemötande
tafsande uttryck som humor
i tal eller bild
mm mm
enfaldiga ansatser som en jordbruksminister som hade skakningar i benen som gjorde att han med händerna försökte stoppa det och på så vis rörde vid kvinnan bredvids bara ben under kjolen
en sjukdom som jag tror är utbredd på tunnelbanor och liknande färdmedel, bara ett grovt antagande från min sida naturligtvis
"gud vad hon tjatar om det", tänker någon
bara en sådan tanke
från någon som tror sig ha rätten att tänka den
säger mycket om samhället vi lever i
bara det att jag får ide'n ill bilden som är ett hopkok av eget och okändas
ja, jag har varit en ung kvinna, vuxen kvinna, mogen kvinna
och har varit med om många bra relationer med jämställda män, riktigt många
men också erfarit det motsatta
övergrepp rent intellektuellt
övergrepp rent fysiskt
ja, nu har jag lättat lite på trycket över kvinnors situation i världen
/inger
min lilla Malte skall till veterinären i morgon
så här söt råkade han bli för några år sedan
rena tillfället
vaccination, analsäckar tömmas, långa klor klippas och lite klåda på ett framben och lite röd på snoppen
han måste svälta från midnatt och får lätt natkos
dessa små gullegrisar vi har
som älskar en hur man än ser ut på morgonen
naturligtvis blir jag, lätt, oroad över narkosen
men
tänker jag han kommer att må mycket bättre
nu blir det varmare, vi går över Liljeholmsbron och han hämtas fyra timmar senare
då blir det lite kissande vid Strand Hornstull
sen får han sitta os mig i rullstolen hem
/inger