När jag trodde att det inte kunde bli värre...

 

Tidigare idag skrev jag ett inlägg om hur jobbigt allt är för tillfället och att jag kanske inte orkar kämpa längre. Jag trodde verkligen att "inget" kunde bli värre, så fel jag hade...

Idag när jag hämtade posten låg brevet där som jag väntat på så länge, beslutet från Försäkringskassan om fortsatt sjukersättning. Som Ni säkert redan förstått så fick jag avslag... Så nu vet jag inte vad som kommer att hända, min man har klart och tydligt sagt att han inte tänker betala en enda krona för mig och jag klarar verkligen inte av att arbeta i dagsläget. Är nog chockad, tror inte jag fattat vad som hänt?

Kram Milla

Foto: Camilla Thieme

Ps. Jag lovar att skriva ett positivt inlägg nästa gång ;o) Ds.

Orkar snart inte kämpa längre...

 

Jag är så trött på denna ständiga kamp i livet och tillvaron. Orkar snart inte kämpa längre... Jag lever i ständig ångest och oro och jag vet ärligt talat inte hur länge till min kropp klarar detta. Har panikångest, generell ångest, extrem bacillskräck, emetofobi/kräkfobi, social fobi, agorafobi, astma, allergi, kronisk värk mm. Dessutom vet jag inte om jag har någon inkomst efter maj månad, då min tidsbegränsade sjukersättning går ut. Visst kunde det vara värre (det kan det alltid vara) men man är sig själv närmast...

Igår fick jag höra något som ökade min ångest markant. Vår granne har tyvärr gått bort, så småningom kommer vi att få nya grannar. Detta innebär i sin tur att vi eventuellt kommer få grannar som röker och då kommer jag på grund av min astma/allergi tvingas flytta. Och jag vill verkligen inte flytta! Jag trivs här och behöver stabilitet och lugn och ro i mitt liv. Kanske skall tillägga att jag inte stod speciellt nära min granne, (låter som jag bara är orolig över vem som skall flytta in efter honom) men jag kommer att sakna honom gränslöst mycket.

Vår lägenhet är byggd så att det inte går att täppa till luftintaget (som sitter under elementen) så all cigarettrök kommer rakt in till oss, om någon t.ex. röker på sin balkong eller ute på gården. På vissa ställen är det till och med sprickor i golv och tak, så det kan sippra in rök från grannarna in till oss. Och då bor vi ändå i ett nybyggt hus, där man tycker att väggar och tak borde vara täta...

Min dröm har alltid varit att bo i ett hus, där jag själv kan bestämma om det skall lukta rök eller inte. Men jag har tyvärr inte råd med det och min man vill absolut inte bo i villa. Samtidigt kan det kännas lite oroligt att bo i hus, då min man arbetar på sjön och jag kommer att spendera flera månader där ensam. Men jag tror ändå att jag föredrar det framför en lägenhet som luktar cigarettrök.

Nu för tiden har de börjat bygga rökfria hus/lägenheter och detta är något som skulle passa mig perfekt! Jag väntar bara på att de skall börja bygga ett sådant i Haninge, då kommer jag garanterat att flytta dit!!! :o) För mig skulle det gärna få finnas hus som både är rökfria, barnfria, djurfria samt där det är förbjudet att skräpa ned, störa andra samt ha fester. Vilken tråkmåns jag är va? ;o)

När jag var liten så rökte båda mina föräldrar, trots min astma och allergi. Detta är något som jag aldrig kommer att förlåta dem för. De ursäktar sig alltid med att "man inte visste bättre på den tiden" eller att "alla rökte då". Men det spelar ingen roll tycker jag. Har man en dotter som har astma och som får svårt att andas när man tänder en cigarett så borde man kunna lägga ihop ett plus ett. Det ironiska är att när jag flyttade hemifrån så, ja just det, så slutade de att röka!

Jag är ledsen att jag är så negativ, men jag kände att jag var tvungen att få ur mig detta. Ni brukar alltid ha så kloka ord att komma med :o) 

Jag behöver Er... Vad skall jag göra?

Kram Milla

En liten puss till Er alla från mig :o)

Foto: Christofer Lind

Bildbehandling: Camilla Thieme

 

Inget ont som inte har något gott med sig...

För drygt ett år sedan träffade jag en person som hade ungefär samma problem som jag med bland annat panikångest, social fobi, emetofobi/kräkfobi och bacillskräck. Vi blev goda vänner och har umgåtts nästan varje dag i ett års tid. Det är så skönt att ha en vän som vet exakt vad man går igenom och jag har försökt att hjälpa honom med hans problem så gott jag kan (det är alltid lättare att hjälpa andra än sig själv). Här är en bild på oss från sommaren 2009.

Foto: Christofer Lind

Tillsammans har vi övat på sådant som han tycker varit jobbigt och han har gjort enorma framsteg och blivit en helt ny person. Idag kan han göra det som han för bara ett halvår sedan ansåg var omöjligt. Vi spelar bland annat golf och innebandy, går på gym, promenerar, äter på restaurang med mera. Nu är han en gladare, positivare och betydligt mer öppen och social person än tidigare.

När han mådde som sämst kunde han stanna hemma i flera dagar. Han hade sådan fruktansvärd ångest och bacillskräck att han inte ville vistas ute bland andra människor. Han kunde inte ta i saker som andra tagit i, att använda en disktrasa var för honom en ren mardröm. Var någon på hans arbetsplats sjuk gick han själv hem, i rädsla över att de kunde vara magsjuka. Han kunde inte äta ute och hemma undvek han bland annat köttfärs, kyckling, fläskkött och räkor. Han lät till och med katten provsmaka maten innan han vågade äta själv. Glas, tallrikar och bestick inspekterade han noga innan han vågade använda dem, för att vara säker på att inga baciller, smuts eller matrester fanns kvar.

När hans ångest var som allra värst kunde han sitta och skaka okontrollerat i flera timmar. Det gick till och med så långt att han aldrig vågade träffa tjejer på grund av sin bacillskräck och sociala fobi.

Själv har jag lidit av panikångest i över sjutton år. På den tiden när jag drabbades pratade man inte om ångest på samma sätt och det var mer skamligt och tabubelagt. Idag är panikångest och olika sorters fobier mer en "folksjukdom" som flera hundra tusen personer lider av i Sverige.

Jag frågar mig själv ofta hur det kommer sig att så många andra med samma problem som jag blir friska eller åtminstone mycket bättre. Vad är det som gör att jag inte blir fri från min ångest, utan snarare bara sämre med årens lopp?

Kram Milla

Här är en bild på min vän  Anders Ericsson när vi började umgås samt en bild tagen ungefär ett halvår senare. Visst ser han ut att må bättre nu? :o)

Foto: Camilla Thieme

 

OBS! Jag har Anders Ericssons godkännande att skriva detta blogginlägg.

 

Saker jag är stolt över

Jag har i många år fått höra att jag är kass och värdelös. Detta har resulterat i att mitt självförtroende inte är det bästa och att min självkänsla är i botten.

I mitt förra inlägg berättade jag att jag aldrig sålt ett enda foto och frågade mig själv om detta berodde på att jag är så kass och värdelös? Jag började fundera om det inte fanns någonting som jag var stolt över att ha åstadkommit i mitt liv och kom faktiskt på en hel del :o) 

 

Saker jag är stolt över:

Foto

- Vann Mitt i Haninges fototävling "Månades bild" mars 2006

- Vann Citys fototävling "Jag och mitt husdjur" mars 2006

- Vann Mitt i Haninges fototävling "Månadens bild" juni 2006

- Vann Citys fototävling "De bästa bebisbilderna" 2007

- Vann Metros fototävling "Vykort" 2008

- Vann Handelsbankens fototävling "Designa det snyggaste kortet" 2008

- Fick min bild "Falk" publicerad i Fotosidan Magasin nr.1 2009

- Fick min bild "Mitt lilla hjärta" publicerad i Fotosidan Magasin nr.3 2009

- Fick min bild "Ångest" publicerad i tidningen Kamera & Bild 2011

- Kom på delad 47:e plats i Fototävlingen Grand Prix 2011

- Min första Bröllopsfotografering (Vivi & Nils Båvner) 2011

- Fått flera nallebilder publicerade på Nalles Resas hemsida 2011

- Volontärarbetade som  Fotograf åt Nalles Resa och deltog med mina Picassotavlor, Picassovykort barnfotografier samt Fotobok för barn på underBARABARN mässan 2011

Kom tvåa i Haninges Fototävling "Vinterbilder 2011"

- Fick min bild "Firedrops" publicerad i tidningen Digitalfoto nr.4 2012

- Min bild "Rudan" visades på Europas största digitala reklamskylt (Eurostore) vintern 2012

- Hade utställning med mina Picassotavlor på Biograf Cosmopolite 2011-2012

- Fick min bild "Superman Returns Again" publicerad i Hänt Extra nr.19 2012

- Fick en bild på Picasso publicerad i DN Namn och Nytt 2012

- Flera fotouppdrag åt nallebudet.se 2012

- Produktfotografering åt Nordic Fields 2012

- Kom 6:a i JYSK fototävling 2012 (vann ett pris värt 5500 kr)

- Vann Handelsbankens fototävling "Designa det snyggaste kortet" 2015 (1000 kr)

Sport

- Vann S:t Erikscupen i fotboll 1984

- Vann golftävlingen "Krögargolfen" (med min man) 2001

- Vann Korpen innebandy två år i rad med mitt egna damlag "Dream Team"

- Blev skyttedrottning i Korpen innebandy två år i rad (gjorde mer än dubbelt så många mål en den som kom tvåa, drygt 6 stycken mål per match)

- Vann golftävlingen "Viking Line Slaget" (med min man) 2003

- Kom trea i golftävlingen "Krögargolfen" (med min man) 2003

- Kom tvåa i golftävlingen "Viking Line Slaget" (med min man) 2004 

- Kom tvåa i golftävlingen "Viking Line Slaget" (med min man) 2005

- Vann golftävlingen "Glas Hilding Pokalen" (med min man) 2009

- Vann "Längsta Drive" (män och kvinnor) i golftävlingen "Glas Hilding Pokalen" 2009

- Kom tvåa i golftävlingen "Krögargolfen" (med min man) 2009

- Gick en golfrunda på 85 slag på Haninge Strand GK 2009

Första pris i golftävlingen "Glas Hilding Pokalen" 2009

Foto: Anders Eriksson (Mobilkamera)

Författande

- Vann tävlingen "Mitt bästa Carolaminne" 2001

- Fick en insändare "Älga På" publicerad i Haninge Strand GK:s Golftidning 2003

- "Min Panikångest" 1996-2008

- Vann en middag för fyra personer med Årets Kock i tävlingen "Årets HSB-granne 2010"

- Att min blogg är så välbesökt och legat etta på "bloggtoppen" många gånger (senast 17/7 2014, 529293 stycken besökare)

 

Övrigt

- Mitt körkort (tog det när jag hade väldig ångest, när det var flera alternativ som kunde vara korrekt på teoriprovet samt klarade första uppkörningen)

- Att jag aldrig varit onykter/full, aldrig rökt ett enda bloss på en cigarett, aldrig provat snus eller droger

Så till alla Er som tvivlar på Er själva, gör inte det! Det finns alltid saker i Ditt liv som Du kan vara stolt över. Du är aldrig kass och värdelös!!! Inte jag heller :o)

Kram Milla

Håll tummarna!

Igår skickade jag in min ansökan om tillfällig sjukersättning till Försäkringskassan. Jag är så orolig för att de inte kommer att bevilja mig den. Alla vet ju hur svårt det är att få sjukersättning i dessa tider... Därför tänkte jag be Er om hjälp med att hålla tummarna för mig, kan Ni göra det? :o) Jag behöver verkligen all hjälp jag kan få!!!

Blev helt paff när jag bad min husläkare att skriva ett läkarintyg till mig och jag fick betala 939 kr för det!!! Inte klokt tycker jag, som om jag inte redan hade dåligt med pengar...

Ni som inte vet varför jag är sjuk och vill veta, kan läsa det i ett tidigare blogginlägg "Min Panikångest".

Kram Milla

Foto: Camilla Thieme