Tre månader...

I dag är det exakt tre månader sedan jag fick sjukersättning... Det vill säga tre månader helt utan inkomst!!! Tror inte många människor skulle klara sig så länge utan pengar. Som tur är har jag lite sparkapital, men det räcker inte hur länge som helst...

Jag har suttit i tre hela dagar och skrivit brev till Försäkringskassan om sjukersättning och bostadstillägg, till Socialkontoret om försörjningsstöd, Arbetsförmedlingen om arbetsträning och praktikplats (hemifrån). Hoppas att de kan hjälpa mig med något av detta, då jag inte ser någon annan utväg i dagsläget.

Jag är uppvuxen i ett hem där man alltid skulle klara sig själv och inte fick "leva på samhället", så detta går verkligen emot min uppfostran och gör situationen ännu svårare än den redan är. Jag började arbeta redan som tioåring med att skära och rensa gräslök, så jag kunde tapetsera och köpa nya möbler till mitt flickrum i tonåren. Jag har aldrig fått något barnbidrag/studiebidrag eller nya saker (som t.ex. kläder och cyklar) när jag var barn, utan ärvde alltid av släktingar eller grannar. Man kan säga att jag aldrig fått något gratis, utan fått lära mig att allting kostar och att man måste arbeta hårt för sina pengar. Så Ni kan förstå att jag har kaos i både kropp och själ när det blir så här...

Kram Milla

Foto: Harrieth eller Hans Thieme

2010-08-19 10:02   esonkar

Man tycker att samhället borde kunna ha en lösning, bara att hoppas på det bästa. Men en sak är säker du har en järnvilja utöver det vanliga!

Kram

Besvara

Svar från Trullan 2010-08-19 10:30

Ja, vi får hoppas på det :o)
Jag ger inte upp i första taget... ;o)
Tack Anders!
Kram Milla

Svara

2010-08-19 22:46   Henrik Olsson

Hej !

För ungefär 20 år sedan fick ug. 8 personer i säffle försörjningsstöd. Idag är siffran nästan 1500 i en kommun med 20 000 innevånare. Tiden förändras Camilla och många av oss har inget allternativ idag.

Dom brukar hjälpa ganska fint på soss. Vi kan ju inte rå för att vi är sjuka....
Många av dina upplevelser har jag också bakom mig. Bl.a. det där med att ärva kläder från andra. Jag gillade alltid när jag fick kläder från min kusin. han var en mode freak och det var enda gången jag fick något inne.

Jag var med i en organisation som heter RSMH och vi jobbar för att människor med mental ohälsa skall få ett bättre liv.
Lennart berg som är orförande talade alltid om att du måste släppa greppet om tillvaron. Den blir ändå vad den blir......

Henrik

Besvara

Svar från Trullan 2010-08-20 09:45

Hallå Henrik!
Tyvärr kan jag inte få något försörjningstöd, eftersom de räknar in
min mans inkomst i den gemensamma ekonomin (trots att vi har och
alltid har haft delad ekonomi). Ville ändå skriva till dem ;o)
Jag önskade mig alltid NYA kläder... Ville inte bara ärva av andra :o(
Kanske därför som jag i vuxen ålder ÄLSKAR att handla kläder...?
Tack för Ditt inlägg :o)
Mvh Milla

Svara

2010-08-20 09:58   Peterus

Kära Milla

Du är alltså, enligt myndigheterna, inte fattig utan lyxhustru??
Ut och shoppa bara med gubbens kort :)
Hoppas det löser sig.

Kram
/Peter

Besvara

Svar från Trullan 2010-08-20 10:01

Jag skrev just att vi har DELAD ekonomi.
Min man vägrar betala EN ENDA krona för mig!
/Milla

Svara

2010-08-20 10:17   Peterus

ja VI vet att det är så, men inte myndigheterna tydligen.
Lider med Er. (sen förstår jag inte själv hur man kan ha delad ekonomi när man lever tillsammans men det är ju Er sak)

Kram
/P

Besvara

Svar från Trullan 2010-08-20 11:30

De vet, men de skiter i det... :o(
Ja, vi är nog lite udda ;o)
Kram Milla

Svara