Koll på stan - Runt flottans gamla holmar

Går från Slussen längs Skeppsbron. Valaffischer har som vanligt slitits ner och skräpar nu ner trottoarerna lite överallt. Ett polskt segelfartyg har precis lagt till vid kaj och landgången hissas ner. Vid sightseeingbåtarna är kön så lång att jag får ta en rejäl omväg för att komma runt. Testar lite vimmelbilder, men de blir inte tillräckligt intressanta. Ute på Skeppsholmen är det också mycket folk och här köar man istället till caféerna. Stockholm visar sig från sin soligaste sida och skarvarna sitter på sin plattform mellan dykdalberna utanför Kastellholmen och torkar vingarna i värmen. Från Gröna Lund skriks det som alltid gällt när Insane, Fritt fall och bergochdalbanorna släpper loss i sina hisnande färder. Kikar in i Skridskopaviljongen och rundar sen holmen medurs. Här satt man då det var konserter på Grönan och man inte hade råd att köpa biljett.

Lyckades av någon anledning inte ladda upp den här till min andra blogg. Gillar röran.

Tar några riktiga cityskejpare bakom Centralen, ett smakprov här:

Ett sista smakprov från dagens promenad:

Häng med i mina fotospår för en hel del mer.

Hälsningar /Matti

Koll på stan - Trappor och cyklar till HCB:s minne

Slår två flugor i en smäll i dag. Henri Cartier Bresson föddes detta datum för 102 år sedan och förtjänar att ihågkommas, och då jag tänkt ha trappor som tema passar jag på denna söndag. Några av HCB:s mest kända bilder innehåller trappor, i en av bilderna fick han med en förbisvischande cyklist. Det tar jag fasta på under min fotopromenad. Börjar trapprejset med Rådmansgatans stegvisa fortsättning upp från Saltmätargatan (eller ner till om man kommer från det hållet). Står där en stund och mjölkar. Inga gatufotohöjdare, det blir det inte varje gång, men väl trappor och cyklar.

Passerar ett gäng trappor på min väg mot city och får med lite annat också. Bilden ovan är från Jutas backe, nedre delen. Häng med i mina "Fotospår" för hela promenaden i text och bild.

Koll på stan - Kontrast och plank

Nu när jag börjat jobba igen är det helgerna som kan ägnas åt fotograferande. Behöver ändå ibland ett mål, en anledning att överge soffan och åka in till stan.  Dagens mål är vernissaget på utställningen "Handlare" på Galleri Kontrast (vad gör man inte för en skvätt vitt?). Hoppar på bussen, och när jag passerar Fotografiska är där en lång kö utanför. 

Marcus Haraldsson har varit projektledare för utställningen "Handlare" och är mannen bakom de stora porträttbilderna på åtta gränshandlare från södra Afrika. I två månader fick de låna en enkel kamera att använda  till att berätta historien om sina liv med såväl bekymmer som glädjeämnen, om tillvaron med vänner och familj.

Tar Götgatsbacken upp. Cyklister och fotgängare trängs med bilar som kommer korsande på Högbergsgatan. Går och funderar på vimmelbilder men får inget bra tillfälle. Efter ytterligare en stunds promenad på Götgatan tar jag av på Katarina Ban. Här är det Bondens egen marknad eller nå´t och mellan stånd med strutskorv och vildsvinskotletter, majs och miljökassar är det ännu trängre än nyss i Götgatsbacken. Tar några vimmelbilder  men ingen som håller klass. Strax är det glesare och vid Katarina Södra skola sitter en ung kvinna allena på en bänk som samtidigt är någon slags konstnärlig utsmyckning. En duva kommer spatserande, lika ensam hon.

Resten av min promenad mot Planket och resterande bilder läser ni om här.

Kommentera gärna, både här och där :-)

Hälsningar /Matti

Koll på stan - "vimmelfoto" i gatufotografin

Några av oss gatufotografer har köpt och läst eller åtminstone bläddrat i ”10 - 10 years of in-public”där tjugo gatufotografer visar tio bilder var. Merparten av bilderna är tagna under åren 2000-2010 så man kan säga att det är ”modernt” gatufoto som visas.

Somt är bra,  en del till och med kanon, annat tycker jag inte är särskilt märkvärdigt.  Men, ”beauty lies in the eyes of the beholder”.

Har inte tagit några bra vimmelbilder sjäv (än). Men, lite ögonkontakt ändå

En avdelning i gatufotografin är det som jag kallar ”vimmelbilder”, bilder med mycket folk i. Till exempel Otto Snoeks bilder i ovan nämnda publikation tillhör denna kategori. Här är utmaningen att i folkmassan hitta det som bryter av på ett eller annat sätt. Det kan vara en person som är annorlunda klädd, en yngling bland gamlingar, en oväntad gest (eller flera), någon som bär ett iögonenfallande föremål, en spegling mitt i vimlet, lika eller olika klädsel eller dylikt.

Åtminstone människor på olika avstånd och vända åt lite olika håll

Nick Turpin har en bild på en man som mitt i Lyons gatuvimmel försöker handskas med en trilskande ko (!), Matt Stuart har en kul bild med  ett antal personer som går eller sitter medan en man som gör en halsbrytande volt på gräsmattan intill, Trent Parke har några härliga bilder där ett vackert och starkt eftermiddagsljus  faller precis på människorna i bilden.

Lite ögonkontakt igen…

Jag gillar särskilt när människorna i bilden är på olika avstånd och/eller olika nivåer, som Gus Powell´s ”Voetganger: No 017” och, ännu bättre, hans ”It´s Only a Matter of Time” eller, bäst, ”I Miss You”. Kolla dem om ni vill och har möjlighet. "10 - 10 years of in-public" alltså.

Själv har jag inte lyckats ta några riktigt bra vimmelbilder (än). Kanske är inte ens Stockholm tillräckligt vimligt?

Spar de två bästa (minst dåliga) vimmelbilderna till min blogg "Fotospår", välkomna dit.

Hälsningar /Matti

Koll på natur och kultur - en fråga om överlevnad

På dagordningen står "Natur- och kulturvandring från Henriksdalsberget till Kvarnholmen"och då chanserna var goda att samtidigt få träffa min gamle klasskompis Kent Å. går jag tvärs emot mina principer ut i värmen. Klockan 11 samlas cirka 40 vandrare för att under Konstantin Irinas och Ronny Fors ledning få lära oss (mer) om vår födelsebygd (Kents och min). Är ni intresserade av Henriksdalshalvöns/Västra Sicklaöns historia kan ni kolla här.

Första stationen är det som återstår av vår barndoms äventyrsskog, Trolldalen, som ännu rymmer stora naturvärden i form av ädellövskog där hassel dominerar, och gamla tallar som ger plats åt en mångfald av organismer både som stående, torraka, och fallen, så kallad låga.

Härifrån är utsikten god. Nacka-Värmdöleden i söder skämmer dock. Vi ser några av Finnbergets återstående bunkrar från ofärdsåren, då bestyckade med luftvärnspjäser. Nu använder de boende en av bunkrarna som grillplats och en annan som fikaplats med underbar vy in mot Djurgården och Stockholm.

En tråkig nyhet når mig när vi vandrar ner till nya Vilans skola (den gamla röda träskolan som Kent och jag gick sex år i, revs på 1960-talet). Författarinnan Tora Dahls magnolia som planterades vid skolan 1979 är vandaliserad. Tora Dahl (1866-1982) växte upp som fosterbarn i området.

Danvikshems kyrkogård är numer avhelgad men det finns planer på att den ska återuppstå som minneslund. Här har ask, lönn, kastanj med flera ädla trädslag planterats medan tyvärr gravstenar och -kors genom åren även de välts och brutits. 

Nu är det varmt, över +30°, och solen gassar obarmhärtigt på gammal som ung. De flesta fäderna på Finnberget arbetade på Finnboda Varf, så även Kents och min. Nu är här fullt med bostäder och flera ska byggas. Några få gamla varvsbyggnader står kvar, markan med omklädning och tvättrännor i bottenvåningen bland annat. Här har vi varit på många julfester. Maskinverkstaden där farsan knegade står också kvar men har fått annat innehåll.

Fönster på Finnboda Varf

Fönster på Finnboda Varf

Natur- och fågelfotograf Anna L. FS-medlem

Moln över klotterberget

Några promenaddeltagare speglas i ett fönster

Här fikar vi och vi väljer att sitta i solen!!! Loco! Kent bjuder på kaffe och bakverk och ruinerar därmed min föresats att med dagens promenad reducera spåren av ett tidigare wienerbrödsfrosseri.

Gäddviken och Operans och Dramatens ateljéer passeras ganska snabbt, Finnbergsbacken likaså. Här kämpade vi med våra cyklar för att komma upp utan att behöva kliva av och tillsist var benstyrkan sådan att jag kunde sitta uppför. Kent och jag pratade om det, hur vi alltid höll på och sprang, klättrade, cyklade, knallade in till stan och var på ständiga äventyr. Motorisk kompetens grundlades här.

Tidstypisk Konsumaffär

Kvarnholmen till sist och en tidstypisk konsumbutik, funkishus och åtminstone i arkitekturvärlden världsberömda radhuslängor, ritade av Olof Thunström. Kollade ännu en tall och Ronny pekade på hål efter en bagge som krupit in i barken. Trots googlande kommer jag inte ihåg vad den heter. Min barndoms kattuggleek fick nog stryka på foten när en parkeringsplats och vändplan för SL-buss anlades.

Thun-Olles radhuslängor

Upptäcker att ännu en FS:are är med på promenaden, natur- och fågelfotografen Anna L.

Naturen såväl som miljön för de boende hotas av den bro över till Ryssberget, även det ett ur natursynpunkt värdefullt område med så gott som orörd skog. Vi tar oss ner till Kvarnholmens udde innan vi vänder. Spår av kopparutvinning syns i form av kabelrester. 

Stapplar sen ner till Henriksdal och tar bastubussen hem. Just barely alive.  Ja ja, är det inte ösregn så är det motsatsen.

Kul att ni hängde med ända hit, bra val att göra det framför datorn. Många bilder får ni här, några av lite mer gatufotokaraktär sparar jag till "Fotospår"-bloggen, ta gärna en titt.

Hälsningar /Matti