Koll på stan - "vimmelfoto" i gatufotografin

Några av oss gatufotografer har köpt och läst eller åtminstone bläddrat i ”10 - 10 years of in-public”där tjugo gatufotografer visar tio bilder var. Merparten av bilderna är tagna under åren 2000-2010 så man kan säga att det är ”modernt” gatufoto som visas.

Somt är bra,  en del till och med kanon, annat tycker jag inte är särskilt märkvärdigt.  Men, ”beauty lies in the eyes of the beholder”.

Har inte tagit några bra vimmelbilder sjäv (än). Men, lite ögonkontakt ändå

En avdelning i gatufotografin är det som jag kallar ”vimmelbilder”, bilder med mycket folk i. Till exempel Otto Snoeks bilder i ovan nämnda publikation tillhör denna kategori. Här är utmaningen att i folkmassan hitta det som bryter av på ett eller annat sätt. Det kan vara en person som är annorlunda klädd, en yngling bland gamlingar, en oväntad gest (eller flera), någon som bär ett iögonenfallande föremål, en spegling mitt i vimlet, lika eller olika klädsel eller dylikt.

Åtminstone människor på olika avstånd och vända åt lite olika håll

Nick Turpin har en bild på en man som mitt i Lyons gatuvimmel försöker handskas med en trilskande ko (!), Matt Stuart har en kul bild med  ett antal personer som går eller sitter medan en man som gör en halsbrytande volt på gräsmattan intill, Trent Parke har några härliga bilder där ett vackert och starkt eftermiddagsljus  faller precis på människorna i bilden.

Lite ögonkontakt igen…

Jag gillar särskilt när människorna i bilden är på olika avstånd och/eller olika nivåer, som Gus Powell´s ”Voetganger: No 017” och, ännu bättre, hans ”It´s Only a Matter of Time” eller, bäst, ”I Miss You”. Kolla dem om ni vill och har möjlighet. "10 - 10 years of in-public" alltså.

Själv har jag inte lyckats ta några riktigt bra vimmelbilder (än). Kanske är inte ens Stockholm tillräckligt vimligt?

Spar de två bästa (minst dåliga) vimmelbilderna till min blogg "Fotospår", välkomna dit.

Hälsningar /Matti

2010-08-20 21:57   Jan Jältorp

Intressant och inspirerande att följa dina tankar runt gatufoto. Mitt gatufoto består mest av tankar och funderingar just nu. Tittar mycket på andras bilder och förstås de stora mästarnas bilder, läser en del böcker. Tror det är nyttigt att stanna till och fundera över vad det är man gillar i olika former av gatufoto och hur man ska försöka gå vidare och förhoppningsvis försöka utvecklas. Gatufoto har för min del varit en lång process för att komma dit jag är nu och ändå har man bara nosat på det och nu återstår att gå vidare. En sak har jag kommit fram till och det är att jag måste använda min begränsning som består i att jag mestadels rör mig i en mindre stad som Eskilstuna på ett sätt som utvecklar och förhoppningsvis sätter en prägel på mitt gatufoto. Att köra med att vara mer eller mindre osynlig, ta sina bilder och försvinna tycker jag tycker jag är svårt i en mindre stad. När jag var i Stockholm i våras med NE så gick man på högvarv för att urskilja och förutse intressanta händelser i allt vimmel. Och när man går på högvarv så skärper man alla sinnen på ett annat sätt än när det är lugnare tempo. När jag var i Nyfors som inte är stort rörde jag mig inte mycket, satt eller stod och hängde med kameran och väntade eller försökte föreställa mig vad som skulle kunna hända i ett begränsat utsnitt i min närhet med de människor som befann sig runt omkring mig. Frågan är om det räknas som gatufoto av alla, men det viktigaste är ju att det för mig blir min typ av gatufoto och som förhoppningsvis sätter en personlig prägel på bilderna så småningom. Men vem vet, kanske slutar det med helt annan typ av gatufoto. Men en sak är jag säker på och det är att någon form av gatufoto vill jag fortsätta med då jag tycker det är oerhört givande och utvecklande samt en stor utmaning.
/Janne

Svar från mattimer 2010-08-20 22:27

Som du märkt har jag inte lagt upp särskilt många bilder i GF på sistone, utan hållit mig till mina bloggar. Håller till fullo med om att man måste tanka inspiration, och tänka för att få densamma. Tillämpar båda metoderna, att promenera långa sträckor vilket förutsätter att man har turen att vara "där och då", och att bevaka en utvald plats en längre stund för att se vad som händer. Vissa platser kan ju "mjölkas" ur olika vinklar, vilket du ju så förtjänstfullt visat. Gatufoto är ett ganska brett område, det är när du jagar BRA gatufoto som det blir smalare. Och en utmaning. Tycker jag. Tack för kommentaren och ett givande resonemang. Hälsningar /Matti