Koll på natur och kultur - en fråga om överlevnad
På dagordningen står "Natur- och kulturvandring från Henriksdalsberget till Kvarnholmen"och då chanserna var goda att samtidigt få träffa min gamle klasskompis Kent Å. går jag tvärs emot mina principer ut i värmen. Klockan 11 samlas cirka 40 vandrare för att under Konstantin Irinas och Ronny Fors ledning få lära oss (mer) om vår födelsebygd (Kents och min). Är ni intresserade av Henriksdalshalvöns/Västra Sicklaöns historia kan ni kolla här.
Första stationen är det som återstår av vår barndoms äventyrsskog, Trolldalen, som ännu rymmer stora naturvärden i form av ädellövskog där hassel dominerar, och gamla tallar som ger plats åt en mångfald av organismer både som stående, torraka, och fallen, så kallad låga.
Härifrån är utsikten god. Nacka-Värmdöleden i söder skämmer dock. Vi ser några av Finnbergets återstående bunkrar från ofärdsåren, då bestyckade med luftvärnspjäser. Nu använder de boende en av bunkrarna som grillplats och en annan som fikaplats med underbar vy in mot Djurgården och Stockholm.
En tråkig nyhet når mig när vi vandrar ner till nya Vilans skola (den gamla röda träskolan som Kent och jag gick sex år i, revs på 1960-talet). Författarinnan Tora Dahls magnolia som planterades vid skolan 1979 är vandaliserad. Tora Dahl (1866-1982) växte upp som fosterbarn i området.
Danvikshems kyrkogård är numer avhelgad men det finns planer på att den ska återuppstå som minneslund. Här har ask, lönn, kastanj med flera ädla trädslag planterats medan tyvärr gravstenar och -kors genom åren även de välts och brutits.
Nu är det varmt, över +30°, och solen gassar obarmhärtigt på gammal som ung. De flesta fäderna på Finnberget arbetade på Finnboda Varf, så även Kents och min. Nu är här fullt med bostäder och flera ska byggas. Några få gamla varvsbyggnader står kvar, markan med omklädning och tvättrännor i bottenvåningen bland annat. Här har vi varit på många julfester. Maskinverkstaden där farsan knegade står också kvar men har fått annat innehåll.
Fönster på Finnboda Varf
Fönster på Finnboda Varf
Natur- och fågelfotograf Anna L. FS-medlem
Moln över klotterberget
Några promenaddeltagare speglas i ett fönster
Här fikar vi och vi väljer att sitta i solen!!! Loco! Kent bjuder på kaffe och bakverk och ruinerar därmed min föresats att med dagens promenad reducera spåren av ett tidigare wienerbrödsfrosseri.
Gäddviken och Operans och Dramatens ateljéer passeras ganska snabbt, Finnbergsbacken likaså. Här kämpade vi med våra cyklar för att komma upp utan att behöva kliva av och tillsist var benstyrkan sådan att jag kunde sitta uppför. Kent och jag pratade om det, hur vi alltid höll på och sprang, klättrade, cyklade, knallade in till stan och var på ständiga äventyr. Motorisk kompetens grundlades här.
Tidstypisk Konsumaffär
Kvarnholmen till sist och en tidstypisk konsumbutik, funkishus och åtminstone i arkitekturvärlden världsberömda radhuslängor, ritade av Olof Thunström. Kollade ännu en tall och Ronny pekade på hål efter en bagge som krupit in i barken. Trots googlande kommer jag inte ihåg vad den heter. Min barndoms kattuggleek fick nog stryka på foten när en parkeringsplats och vändplan för SL-buss anlades.
Thun-Olles radhuslängor
Upptäcker att ännu en FS:are är med på promenaden, natur- och fågelfotografen Anna L.
Naturen såväl som miljön för de boende hotas av den bro över till Ryssberget, även det ett ur natursynpunkt värdefullt område med så gott som orörd skog. Vi tar oss ner till Kvarnholmens udde innan vi vänder. Spår av kopparutvinning syns i form av kabelrester.
Stapplar sen ner till Henriksdal och tar bastubussen hem. Just barely alive. Ja ja, är det inte ösregn så är det motsatsen.
Kul att ni hängde med ända hit, bra val att göra det framför datorn. Många bilder får ni här, några av lite mer gatufotokaraktär sparar jag till "Fotospår"-bloggen, ta gärna en titt.
Hälsningar /Matti
/Janne
Själv pallade jag inte värmen och höll mig inne och försökte hålla värmen nere så gott det gick.
Man får väl hoppas att det är sista varma dagarna på ett tag.
/Sven
Hälsningar /Matti