Rhodos 1978

Är gamla minnen en belastning som hindrar mig att leva i nuet och blicka framåt eller är det en tillgång som tillför glädje här och nu och berikar min framtid? Min arbetskamrat kom nyligen hem nygift från Rhodos.  Han berättade euforisk om sin vistelse och visade fina bilder på sin iPhone. Det väckte mina minnen från 1978 då jag ung och nykär besökte ön.                      Det var den första resa jag gjorde med min blivande hustru. Även om vi inte gifte oss formellt förrän några år senare var det ändå där vi bestämde oss för att leva våra liv tillsammans. För min del är svaret givet, jag är glad över mina gamla bilder och är också tacksam över  IT utvecklingen som möjliggör denna smidiga hantering. Det enda som oroar är hur det digitala bevarandet av bilderna ska se ut. Men dessa Rhodosbilder finns ju kvar i original såvida de inte blir fysiskt förstörda eller försvinner av någon anledning.                      Resan till Rhodos är en milstolpe i mitt liv och de nytagna bilderna jag såg i iPhonen får mig att vilja göra ett återbesök. Men och andra sidan finns det så många andra platser att utforska och man får inte låta gamla minnen hindra nya upplevelser så vi får se . . .

Flatruet

Mina ögon ser genom mil av tystnad

Ljudet från mina steg kvävs av lager på lager av kompakt ljudlöshet

Jag har bara tagit några steg från vägen och blir omedelbart omsluten av naturen 

Några lämlar skyndar förbi men försvinner alldeles för snabbt in bland buskarna för jag och mitt autofokus skall hinna med

Men en f.d. fågel lyckas jag fånga;-)

Det är första gången jag upplever detta underbara landskap och det ger mersmak

Några renar korsar Sveriges högst belägna landsväg  

Andra renar tittar på

'

... och den här kandiderar till att ingå i tomtens renspann. 

Näsbokrok

Det är en ynnest att få promenera vid havet och uppleva det öppna kustlandskapet med ljung, klippor och stenar på Ölmanäshalvön i Halland finns naturreservatet Näsbokrok i horisonten skymtar Nidingen det är mäktigt och meditativt att vistas här, tiden står nästan stilla här finns spår av årtusendenas inverkan  på naturen årtusenden av väder och vind men det är ändå ett ögonblick i evighetens perspektiv … och snart måste jag gå … men jag kom ju nyss

Berlins Zoo

Fylld med förväntan, laddade batterier och tömda minneskort besökte jag Berlins Zoo. Djurparken öppnades år 1844 och är en av Europas äldsta. Idag finns ca 1400 olika arter och 14000 djur att beskåda (och försöka fotografera;-) Aporna är roliga att titta på och fotografera   Ett par Zebror rör sig som om de vore varandras spegelbild Flodhästen har en näbbig kamrat Några stiliga fåglar leker "arga leken"  Ett par giraffer står och hänger med halsarna i kors En av den berömda isbjörnen Knuts kompisar. Knut föddes i djurparken 2006 men dog plötsligt i våras. Detta är förmodligen den kända jättepandan Bao Bao som liggande på rygg mumsar på ett träd framför en samling fotografer Djurparken har samarbete med universitet, forskningsinstitut och andra djurparker runt om i världen. Dom ingår i många europeiska avelsprogram (bl.a. för noshörningar)  och beskyddar flera utrotningshotade arter. Man kan tro att det är lätt att fotografera djur som är i en djurpark men det är en utmaning att komma tillräckligt nära och att försöka undvika staket, burar mm Men flera av de stora kattdjuren höll sig inomhus och då gick det att komma riktigt nära En tiger och jag har fokus på varandra Djuren låter sig inte regiseras även om den här björnen villigt poserade när han hörde kameror som klickade Ibland är det oundvikligt att inhägnaden syns. Den här örnen spände blicken i mig när han hörde ljudet från exponeringen en halv sekund tidigare  Med ögon som ger stort ljusinsläpp och ett huvud som vrids 180 grader med en hastighet motsvarande en medelhög slutartid hade den här ugglan fullständig koll på vad som hände runt omkring

Till sist en Marabou stork som med sin godmodiga uppsyn önskade oss välkommen tillbaks en annan gång.

Vidsynta Gottskärsvyer i Juli

Härligt att uppleva den första riktiga sommarkänslan

Det är den första soldagen på min semester och jag är på utflykt med svärmor till Gottskär.

Jag har bestämt mig för att endast fotografera med vidvinkel den här dagen.

Det är på ett sätt befriande att inte byta mellan olika objektiv

Och bara komponera bilderna utifrån ett och samma utsnitt  

Jag tror att jag kommer fortsätta med fler ”Dogma light” löften

Men eftersom jag vill vara vidsynt och flexibel så kommer de endast att gälla en dag;-)