Lodjur och brödbak
För att få full behållning av bloggen ska bilderna ses på en stor och högupplöst skärm.
Under några år arbetade den pensionerade naturbevakaren och jägaren Sture Danielsson åt STF. Det han inte kunde om djur och natur i fjällvärden är inte värt att veta. Han delade också frikostigt med sig av sitt kunnande när han besökte Såmmarlappa. Jag har honom att tacka för mycket.
Malin och Jens, forskare vid Grimsö Viltforskningsstation hade ofta ärende till området, och bjöd inte bara på sockerkaka utan även frikostigt på sina kunskaper och forskningsresultat.
Med den kunskapen som bas började jag mer aktivt spana efter lodjur. Bakom stugan finns ett brant stenholster där lodjuren trivs och har sin daglega. där är de i stort sett oåtkomliga. Och dessutom nästan osynliga.
En dag när jag stod och gräddade bröd tog jag som vanligt en titt i kikaren, och får se en lo. oj, det blev ett spring mellan stekpannorna, kikaren och kameran. Tyvärr var mitt längsta objektiv ett 70-200 mm, så djuren blev ganska små på bild, å andra sidan har jag alltid gillat landskap med små djur.
Även om jag gillar hela bilden bäst har jag tagit ut en delförstoring.
Jag fortsatte fotograferingen, och såg plötsligt att det var två loar. Jag gräddade bröd och fotograferade men, så såg jag, det var ju tre loar! Mera bilder. Fantastiskt, det var ju bättre än jag drömt om.
Sedan, när jag kommit hem och tittade på bilskörden på en ordentlig skärm såg jag att det faktiskt var fyra lodjur, så detta blev den slutliga bilden.
Tommy S.
Hälsningar Lena