Kristoffer Ljungberg
Motivation, inspiration, självkänsla och självkritik
Känns som jag är i någon slags fotosvacka. Inspirationen och motivationen tryter. Igen? Som vanligt? Känns som den gör det både nu och då. Ibland tycker jag alla foton jag tar är skit, så då tappar jag lusten lite. Vilket är synd. Varför ska jag ha såna oerhörda krav på mig själv att leverera? Jag är så mån om att folk ska tycka att jag är en duktig fotograf. Att jag tar snygga bilder! Jag låter det styra lite vad jag lägger upp. Och visst, ambitionen är ju att ta så snygga foton jag kan! Men ibland kan man väl bara få lägga upp lite foton man tagit den dagen? För att berätta vad man gjort. Äh.
Sen det här med inspirationen. Ja, det är ju vad det är. Jag antar att alla har lite brist på det ibland. Vad är botemedlet då? Bara dra ut i alla fall och fota ändå? Det låter så lätt i teorin! Men att faktiskt orka masa sig ut när allt känns så hopplöst är fan lättare sagt än gjort. I alla fall för mig.
Och motivationen. Samma sak där. Vad är syftet? Vad är poängen? Ska det bara vara ett evigt fotande utan något mål? Utan någon egentlig mening? Jag vet att jag pratat om det förut också. Mening, mål, syfte.
Jag kanske bara ska släppa allt och fota allt som kommer i min väg. Och skita i om någon tycker fotona är bra överhuvudtaget. Kan man nå dit?
Och förresten, det här med att försöka motivera sig genom att köpa prylar - DET FUNGERAR INTE! ;D Jag försöker lura mig själv att det skulle ge någon slags ökad lust, men jag vettefan alltså.
Här kommer lite foton från dagens lilla sväng i Lindö osv.
Ett par rastande kanadagäss
Två rastande kanadagäss som putsade fjädrarna lite! Kunde inte låta bli att ta ett gäng foton. :D
En sväng till Gamla Rörsviken och Lindö Båthamn
Idag blev det en repa till Gamla Rörsviken. Tänkte ge mig in där och glo lite. Fick dock inga bra vibbar alls! Först och främst så syntes det att det vandrat omkring en väldans massa rådjur där, och där det finns rådjur finns det fästingar. De där små fästingarna som knappt syns. Jag är fan rädd för fästingar. De kan verkligen förstöra hela upplevelsen för mig. Utöver det så kändes det som att man skulle kunna stöta på ett lik eller något när som helst. Tydliga spår av människor som bott där inne och stökat till. Det förtar ju en del av naturupplevelsen också, helt klart.
Jag drog därifrån. Allt jag fick på bild ändå var en suddig grönsiska och en bofink i starkt motljus. Ingen höjdare alltså. Längre bort om man följer den yttre vägen så kommer man till Lindö och därmed Lindö Båthamn. Där fotade jag allt jag kom över! Skäggdopping, storskrake, gräsand, skrattmås och en kråka! Sen jag började fota fåglar så har jag en helt annan syn på kråkor, kajor och skator. Fåglar man annars bara tagit för givet och tänkt "Äh, iväg med er!". Inte längre dock! Djurälskaren i mig växer och växer. :D
Fotona nedan är tagna på ett sätt som ni inte alls tycker om: Objektet i mitten. ;) Men ibland kan man inte göra det mer spännande. Det är ett foto på en fågel i vattnet. Varken mer eller mindre. Hoppas ni står ut.
Cykelutflykt till Lindö och Marby (längs Bråviken)
Ja, som jag skrev i fågelidentifikationstråden så lämnade jag skogen för ett ögonblick och gav mig ut längs vattnet mellan Lindö och Marby (Bråviken). Det var roligt att spana lite efter andra fåglar än de jag sett i skogen. Tänk att det ska vara så roligt att se en vanlig mås helt plötsligt?
Innan jag började fota fåglar så lovade jag mig själv att inte bara lägga upp massa dåliga foton på olika fåglar, men nu när jag väl blivit intresserad så är det svårt att låta bli. Det är ju till 99% foton jag inte skulle skriva ut förstås, men ur dokumentationssynpunkt är det ändå roligt att ha fotona. Dag blir som en dagbok. Bilddagbok. Om några år kan jag bläddra igenom min Instagram och tänka "Ahh just ja, det var då jag tyckte det var så roligt att fota fåglar. Det var mysigt!". Det är i alla fall tanken.
Så, lite foton från dagens cykelutflykt då.
Bonusbild. När jag fick syn på den här lirarn så trodde jag det var en staty eller något. Den bara stod där helt stilla, men så rörde den på sig till sist. Solar han? Flexar han sina mäktiga vingar? :P Kul syn var det i alla fall! Försökte titta om han spanade efter något eller kände sig hotad, men det var ingenting i närheten. Min slutsats är att det är en riktig solglassare!