Kättsättersskogen med Pentacon 135mm f/2.8
Jag och C tog en kort cykeltur bort till Kättsättersskogen idag. Traskade omkring, fotade, slentrianplockade de få kantareller vi såg och bara tog det lugnt. Jag tog med mig mitt gamla Pentacon 135mm f/2.8 som jag fick av gammelfarmor för en herrans massa år sen. Bra objektiv ändå, skarpt, även om man kanske inte höjer på ögonbrynen. Det gör jobbet dock tycker jag.
Det är lite skoj att testa gamla objektiv. Jag har några få stycken som jag fått överta från morfar och hans syster. Det finns en överhängande risk att jag kommer börja frekventera Tradera och eBay framöver och köpa in billiga vintage-objektiv. Jag är ju i regel ingen actionfotograf så snabb fokus är inte avgörande för min typ av fotografi.
Hur som haver! Några foton från dagens tur. Jag ber om ursäkt på förhand (och för framtida blogginlägg); det blir mycket foton på små granar, tallar, ekar och stigar. Jag kan vara lite enformig i mitt fotograferande ibland. :D
Fint med skogsbilder
Jag har föregångaren, Meyer Optik Görlitz Orestor med en oherrans massa bländarblad. Det funkade inte med adapter till min Pentax eftersom objektivet var så smalt baktill att det inte nådde ut till kamerahuset utan bara hängde i adaptern och det läckte in ljus. Sen fixade jag det men har bara använt linsen några gånger.
Nu fick jag inspiration att lära mig den! Målet ska nog inte vara att ta superskarpa bilder utan bra bilder med tillräcklig skärpa, jobba med ljus och möjligen bokeh.
Du har helt rätt. Jag ser det dock inte som någon jättenackdel att objektiven inte är superskarpa. Kan nästan kännas mer levande och verkligt när det inte är superskarpt.
Hoppas du hittar ut och fotar lite med objektivet! :D