Getinghonung 368/Kommer du från kommunen?
Igår var det dags för massage för mig. Eftersom jag varit där tidigare så visste jag att det fanns ett ödehus bara ett par tomter bort. Bestämde mig för att fota där så jag åkte dit en halvtimme tidigare för att hinna med att fota innan massagen. När jag kom dit gick en man med en liten hund precis utanför "mitt" ödehus. Bestämde mig för att köra förbi och vända lite längre bort på vägen så att både hund och man hunnit passera ödehuset. Mannen vinkade glatt när jag åkte förbi, så det gjorde jag också. Jag vände och åkte tillbaka, mannen som hunnit förbi ödehuset vinkade glatt igen och det gjorde jag också. Jag stannade vid ödehuset och tog min kamera med mig. Då vände mannen och kom snabbt och glatt till mig och frågade om jag letade efter något. Nej, jag ska bara fota ödehuset här. Jaha sa han kommer du från kommunen? Det var nämligen så att ortsborna i den här lilla orten anmält till kommenen att huset var både fult och livsfarligt. Han visste det mesta om orten och ödehuset och han delade gärna med sig. Det stora huset hade en gång varit ett fin disponentvilla. Det ägdes nu av en stockholmare som inte brydde sig om huset. Jag visste att den en gång funnits ett kafferosteri. Javisst sa han, den stollen, och vi stod precis utanför lokalen där det en gång funnits ett kafferosteri. Jag sa att jag provat kaffet och att jag tyckte det var odrickbart. Då sa han att det tyckte nog alla, tyvärr. Sen var jag tvungen att avsluta för att hinna till min massagetid. Berättade för massören att jag träffat en man som berättat massor för mig. Jaha, sa hon hade han en liten hund. Stämmer, hon visste precis vem det var. Så jag sa att jag får gå tillbaka och fota efter massagen. Då tittade hon på klockan, visst sa hon mannen går inte sin runda nu. Härligt med små orter, alla känner alla. De vet t o m när de går sin "rasta hund runda", det var dessutom inte hans hund utan han rastade grannens hund.
Fina bilder . De kräver att man tittar en stund men, de berättar en egen liten historia. Någon har haft som mål att renovera det gamla anrika huset men inte mäktat med det. Någon har också gjort en senare utbyggnad. Vidare var källaren full av utemöbler och bygnadsdelar som sparats, troligen för att sättas tillbaka efter reparation. Många grusade förhoppningar i det projektet. Jag gillar din berättelse också.
Ha de gott.
Jerry
Med vänlig hälsning/Gunte..
Vem vet kanske ny ägare.
/Ulla