Getinghonung 477/Vår tid nu

Tog en tur i motionsspåret med kameran. Det första jag möttes av var en skylt om att hålla avstånd. Inga problem såg inte eller mötte inte en enda själ under hela promenaden. Känner mig nöjd, har uppfyllt restriktionerna med råge. Inga människor att fota så det får bli foton på vackra blommar. Synd att jag inte kan skicka med doften. Det doftar helt magiskt i naturen just nu.

Getinghonung 476/Alla dessa blommor

Så många arter, så mycket färg och alla dofter. En härlig tid nu.

Getinghonung 475/Den blomstertid är nu

Vilken blomsterprakt det är nu. Alla träd blommar, marken är full av olika blomster stora och små. Jag njuter och fotar men vad växterna heter är jag dålig på. Har hört om en app, man fotar blomman och vips så vet man vad det är för blomma. Den appen ska jag ladda ner.

En liten sandödla kilade runt växterna, jag antar att den också njuter av den fina omgivning.

Getinghonung 474/Att beskära en bild igen

Min fotoklubb har haft en uppgift om att att arbeta med bilder för att fånga betraktaren, få till en spännande bild och att få fram det viktiga i bilden, kompositionsregler, symmetri, djup i bilden, inramning, gyllene snittet osv.

Vi var en liten skara på sex personer som träffades digitalt för att diskutera våra bilder, ge feed-back och tips.

Jag hade bestämt att jag skulle ta bilder med linjer i. Ett par bilder var ganska givna, linjer som leder in i bilden till ex en väg in, en uppfart.

Sen tog jag en bild på ett tåg. I bilden fanns linjer, man jag var osäker på hur jag skulle tolka linjerna. Men mina vänner hade förslag. Deras råd var att ta bort linjen längst fram för att lyfta fram tåget. När jag ser resultat tycker jag att de är på rätt spår.

Mattias Klum lär ha sagt "Alla kan då och då ta en bra bild. Men fotografering är ett hantverk om man ska ta bra bilder".

Inte helt lätt.

Getinghonung 473/Godispappret

Jag låg på knä och rensade ogräs i min häck. Bladen var lite halvutslagna så man kunde se genom häcken. Helt plötsligt hör jag en röst på andra sidan häcken som säger "Är det du som slängt det  här godispappret?" Snopet tittar jag upp och ser en liten dam i 4-5 årsålder som tittar surt på mig. Hon verkar väldigt bestämd. Jag förklarar att det inte är jag och att hon gärna får slänga pappret i min soptunna. Osäker på om hon verkligen tror att jag är oskyldig. Hon blänger på mig och säger att hon tar hem pappret till sin tunna. Jag hade gärna tagit ett foto på henne. Hon utstrålade bestämdhet och handlingskraft, ett gott hopp för vår miljö framtid.