I bloggen delar jag med mig av en del av mina bilder. Sådana som jag känner för att visa upp kort och gott.

Aldrig mer - hoppas jag

Förintelsemonumentet i Berlin är en påminnelse om en av de mest ohyggliga händelserna i vår historia. Jag kommer att tänka på likkistor när jag ser det. Går man längre in kommer man ner djupare mellan höga "kistor" och jag får en känsla av avgrund. Jag vet inte hur den som designat tänkt, men så uppfattar jag det.

Man kan undra hur något sådant kunde hända? Jag har inte alla förklaringar, men det började förstås inte med förintelsen utan med många små steg som till slut ledde dit. Det var förmodligen få som förstod vad det skulle leda till i början. Nu finns det krafter i vårt land, som bland annat vill kontrollera fria medier. Jag ser det som tydliga diktatoriska ambitioner och alla varningsklockor ringer hos mig. Aldrig mer!

#1

#2

#3

#4

Inlagt 2019-11-26 20:09 | Läst 3115 ggr. | Permalink
Tyvärr är det inte alla som hör dom klockorna. Det visar sig vid nästa val.
Sten
Svar från Bjarne 2019-11-26 20:49
Tack så mycket Sten! Skönt att fler än jag hör dem i alla fall.
Hälsningar, Bjarne
Demokrati och öppenhet måste vara det viktigaste vi har! Det får inte gå åt något annat håll. Valet av svartvitt i denna serie känns helt rätt. Egentligen inget särskilt med bilderna, mer än en massa former förstås. Och de fångar du bra. #1 med sina fyrkantiga block. Djupet i #3 är häftigt i all sin enkelhet!
Svar från Bjarne 2019-11-26 20:53
Det var tanken att bilderna skulle vara ganska dystra. Jag tycker liksom att det passar. Djupet inne i "avgrunden" var påtagligt! Tack för kommentaren Jocke!
Hälsningar, Bjarne
Fina bilder på en plats jag aldrig glömmer.
mvh/per-erik
Svar från Bjarne 2019-11-26 20:56
Tack för det Per-Erik! Tror inte heller jag glömmer den i första taget även om det bara är en vecka sedan just nu.
Hälsningar, Bjarne
Hur detta kunde ske är en fråga som inte riktigt har fått sitt svar. Grymheten och brutaliteten som sådan är inte unik i historien, men att en statsledning beslutar sig för att inleda utrotning mot en grupp inom den egna befolkningen är unikt - beteendet saknar faktiskt helt motstycke.
Saken växte naturligtvis fram steg för steg, men bara ur en rent praktisk bemärkelse. Faktum är att om man läser Hitlers ”Mein Kampf” som han skrev när han satt i finkan 1924 efter kuppförsöket i München, så syns det klart vartåt farans riktning ligger. Utrotningsförsöket av den judiska befolkningen finns öppet och klart som en logisk konsekvens av vad han skriver. Dessvärre är Mein Kampf en mycket tråkig bok. Hitler var inte någon god stilist. De flesta som köpte den kom nog inte så långt innan den hamnade i bokhyllan. Om Hitler hade varit en bättre författare, och många alltså hade läst och förstått – då kanske historien hade blivit annorlunda.
Svar från Bjarne 2019-11-26 21:59
Du har säkerligen rätt om Mein kampf. Jag har inte läst den, men borde kanske göra det i utbildningssyfte. Jag har förstås sett en del dokumentärer på TV, men på något sätt upphör jag inte att förvånas. Kanske för att det som hände är otroligt, fast det faktiskt hände. Min ambition är i alla fall att inte vara tyst, utan säga vad jag tycker. Tack så mycket Peter!
Hälsningar, Bjarne
syntax 2019-11-26 22:50
Jag läste Hitlers Mein Kampf i och med att jag på det tidiga 1970-talet läste ämnen som historia, ekonomisk historia, filosofi, och samhällskunskap vid Stockholms universitet. Jag tycket att jag för att förstå, och hänga med i debatten, måste förbättra mina källkunskaper. Så blev det. Boken var tegelstenstung men givande. Den hade ett högt förklaringsvärde.

Hitler hade förintelsen klar i sitt huvud redan under tidigt 1920-tal. Han var mentalt förvrängd, och samlade en grupp likasinnade kring sig. Så långt är allting klart. Men hur nazisterna sedan fick fram de enorma kardar medlöpare, för att genomföra förintelsen i verkligheten - det är inte klart.
Tyvärr landat jag i uppfattningen att det var vanligt folk det handlade om, vanliga människor där civilisationens bildning och kultur bara var en tunn fernissa, som inte alls klarade trycket och påfrestningen. Deprimerande.
Jag håller med dig Bjarne - aldrig mer. Men tvivel lurar i bakhuvudet. Jag såg just en dokumentär idag med fokus på de unga tyskarna som föddes 1989 och 1990 här 30 år efter. Det var ungdomar födda både i östra och den västra delen av Tyskland. En av de saker som de alla var bekymrade över var den nya naziströrelsen i den förra östra delen.
Fin s/v-dokumentation.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
Svar från Bjarne 2019-11-26 22:02
Hej Erik! Ja, det är lite otäckt. Det finns orosmoment i Polen, Ungern och USA med flera länder. Det är viktigt att sprida kunskap och dra lärdomar av historian. Tack så mycket för kommentaren!
Många vänliga hälsningar, Bjarne
Det här blev riktigt bra! Hälsn, LO
Svar från Bjarne 2019-11-26 22:03
Tack för det LO, toppen att du tycker så!
Hälsningar, Bjarne
Starka bilder från ett av de viktigaste monument som finns! Och jag instämmer till fullo med din önskning. Men också efter andra världskriget har helt obegripliga saker skett. Röda khmerernas folkmord i Kampuchea (2 miljoner), stalinismen (både före, under och efter andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994 (800 000), svältkatastrofen i Nordkorea på 90-talet (600 000 - 2 miljoner döda). Så har vi nu pågående vedervärdigheter som kinesernas behandling av urugierna (sannolikt 1 miljon i arbetsläger), rohingyernas fördrivning från Myanmar - Burma (700 000). Och säkert har jag inte allt i huvudet. Människan som art är inte helt enkel att förstå: Hälsningar/ Björn T
Svar från Bjarne 2019-11-27 20:16
Du har helt rätt i att det hänt många andra förfärliga folkmord också under olika delar av historien. Det lär dessvärre hända igen. Jag vet inte riktigt hur vi ska förhindra det, men en viktig pusselbit är öppna ögon och att reagera i tid. Inte alltid lätt med vissa regimer förstås. Tack för kommentaren Björn!
Hälsningar, Bjarne
En ytterligare konstnärlig dimension är att betongpelarna vid vissa tillfällen gråter.
(Ett kreativt utnyttjande av kalla väggen och mycket effektfullt.) Det är svårt att inte gripas av detta monument.
Svar från Bjarne 2019-11-27 20:17
Jag såg inte den effekten på plats, men ser nu att det finns strimmor på bilderna som säkerligen kommer av det. Tack så mycket för kommentaren Gunnar!
Hälsningar, Bjarne
Bilder och text som griper tag, vi var där för några år sen och jag blev oerhört berörd och får tillbaka den känslan av dina bilder....Kan bara hålla med: Låt aldrig dessa brott falla i glömska!
Mvh Glenn
Svar från Bjarne 2019-11-27 20:18
Då är vi helt ense Glenn! Det gläder mig. Tack för kommentaren!
Hälsningar, Bjarne
Nils-Erik Eriksson 2019-11-27 22:04
Har herrarna i denna blogg helt glömt konflikten mellan Israel och Palestina? En konflikt, som berör mig illa.Kanske en kommentar som ligger långt från ämnet, men ändå.
Även jag år inne och krafsar i en annans blogg, utan att ha någon egen, men det är knappast brottsligt. Vad jag däremot tycker är lågt är att blanda in politiska partier en denna " debatt "
När de "oantastliga " regeringspartierna står med byxorna ner inför problemen i dagens Svenska samhälle så röstar jag och 25% av valmanskåren på SD
Jag kan till viss del ursäkta mig för mitt inlägg, men hade svårt att hålla käft när jag läst vissas kommentarer.
För att komma tillbaka till min inledande mening och för att respektera det käraste vi borde ha människovärdet så vill jag återigen referera till pågående konflikt/ NE
Anders F. Eriksson 2019-11-27 22:13
Du får förstås, precis som jag, rösta på vilket parti du vill. Men - vad har konflikten mellan Israel och Palestina med förintelsen att göra?
Nils-Erik Eriksson 2019-11-28 07:36
Anders! Man kan kanske ta lärdom av det som skett ens befolkningsgrupp och att på så sett leva ifred med varandra. Men svaret på din fråga är enligt min mening ytterst komplext och skall nog inte diskuteras på fotosidan /NE