Gettlinge gravfält - Öland

Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med flera stora bautastenar. Det har en längd av nästan två kilometer och är beläget längs öns västra sida mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta.
Foto: © Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Utsikt mot öster, från väg 136. Ny växtsäsong i antagande.

Postat 2024-07-18 20:44 | Läst 286 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Hovdala slott

Uppe på Äspethöjden har föregångaren till nuvarande Hovdala legat. För att trygga slottet under ofredstider flyttades det till sitt nuvarande läge på 1500-talet. Anläggningen skyddades av en vallgrav som fortfarande omger området. Numera är den torrlagd, men kommer tillbaka vid högt vattenstånd i Hovdalaån och Finjasjön.
Hovdala spelade en viktig roll under krigen mellan Sverige och Danmark på 1600-talet med sitt läge i gränslandet. Det mäktiga tornet bär årtalet 1600 på fasaden. Porten till tornet bär än idag spår av de strider som utkämpades i början av 1600-talet. Svenskarna angrep då Hovdala under Kalmarkriget. Även under Skånska kriget 1675-1679 var slottet illa ute och brändes delvis ner den 7 augusti 1678. Det återuppfördes av dåvarande ägare Jens Mikkelsen. År 1687 adlades han Ehrenborg av Karl XI. Familjen Ehrenborg har bott och levt på Hovdala under nio generationer fram till 1980-talet.
Slottet är byggnadsminne sedan 1947 och ägs av Statens fastighetsverk. Hässleholms kommun hyr in sig och bedriver idag programverksamhet som bland annat guidade turer, utställningar, opera, berättaraftnar, medeltidsdagar, lärande och skördefest.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16. Inre borggården.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16. Trädgården.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16. Torrlagda vallgravar.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16. Stenvalv.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16. Tornet.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16. Stora porten.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16. Detalj av stora porten.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16. Hovdalaån.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16. Orangeriet. Byggnad från 1700-talet.

Foto: Lars-Erik Andréasson. 2024-06-16. Orangeriet.

Litteratur
Inre borgården på Hovdala slott - möjlig framtida gestaltning, Irene Tjerngren. 2013.
Hovdala slott - Eva Kewenter Text. Ralf Turandur Foto. Hässleholms kommun 2008.
Från slott till koja - Tore Brogårdh. 1974.

Hovdala slott
Hovdala vänner
Wikipedia

Postat 2024-07-08 22:33 | Läst 403 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Karlevi kvarn, Öland

Karllevi stenkvarn är en väderkvarn av holländartyp i byn Karlevi i Vickeby socken på Ölands västra sida. Den drevs, som andra kvarnar holländarkvarnar på Öland, som tullkvarn, det vill säga som en kvarn för yrkesmässig malning, och inte som en husbehovskvarn. Det är en av tre stenkvarnar som uppförts på Öland. De två andra är byggnadsminnet Högby stenkvarn i Högby på norra delen av ön och kvarnruinen i Ventlinge på södra delen. Kvarnens fasta del är byggd med väggar av grovhuggen ölandskalksten. Vindflöjel på taket visar årtalet 1791, men kvarnen byggdes på 1860-talet av en lantbrukare i Karlevi. Den har två par stenar och siktverk. Den siste ägare som bedrev kvarnrörelse vid mitten av 1900-talet, Axel Andersson, ersatte vingdriften med en elmotor. Kvarnen är i privat ägo.
Foto: © Lars-Erik Andréasson. 2023-10-04.

Postat 2024-05-17 15:35 | Läst 490 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Låna rompedrag

Tidigare när alla hade djur i byn var det vanligt att man slaktade själva hemma vid gården när det var dags. Om det fanns barn vid gården ville man inte att de skulle vara hemma och titta på själva slakten eller avlivningen. Därför bad man barnet att gå till en granngård och be att få låna rumpdraget för att
man skulle slakta hemma. Grannen visste då var det var frågan om, och letade en stund men kunde inte hitta rumpedraget, för det var ju ett redskap som inte fanns. När barnet sedan kom tillbaka var slakten redan över.
När barnen kom med sin fråga, förstod man hos grannen att det var slakt på gång, och skickade dem vidare till nästa granne ”eftersom man precis lånat rompedraget dit”, och så vidare. När så barnen kom hem med oförrättat ärende var arbetet med slakten avklarat. Rumpdraget är gammalt. Kristina Gunnarsdotter citerar bland annat ett belägg från 1730 i Svenska Akademiens ordbok.

Postat 2022-07-14 11:38 | Läst 1702 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera