Första dagen fick jag uppleva ett svenskt år- regn, hagel, snöstorm, sol med högsommar och åter regn.

Av 7 dagar hade jag 3 dagar med uppehåll och sol, men resterande 4 dagar med kraftigt regn.

Nu är det inte bara vandringen som är tjusningen med det hela.

Alltihopa med vandring, träffa nya människor, koppla av från vardagsstressen. Besöka en fjällstation på kvällen och sätta sig i en varm bastu med en kall öl eller två. Känna hur kroppen återhämtar sig efter dagens vandring samtidigt som vinden tjuter i knutarna och regnet öser ner. Sitta där och byta erfarenheter med andra vandrare. Höra hur de har haft det under dagen och vad planerna är för morgondagen.Har man tur är vedeldade bastun igång med ett dopp i den kalla älven utanför. Lite ömmande axlar och blåa tånaglar är just då glömt. De gör sig påminda nästa dag.

Nu är det bara att se fram mot nästa års vandring med nya kängor.

Så kan jag till sist konstatera att det är vackarare i Sylarna på vintern.

Varje gång jag varit där har jag alltid sagt: Vädret kan inte bli sämre. 

Men oj vad jag bedragit mig, det kan bli sämre, värje gång har det blivit värre och värre.

För 2 år sedan när jag var där senast blåste det första morgonen 36 m/sekund. Så kom det regn och snö mest hela veckan.

Nu tänker jag åka dit igen. När jag tittar på väderrapporten och webbkameran från Helags så är vädret ännu sämre än vad det var för 2 år sedan.

Så det är med spänning jag nu förbereder mig inför årets fjälltur, om det nu är tur.

Jag återkommer när jag kommer hem med en rapport om det blev ännu värre eller bättre väder.

Självklart ska kameran med.