Mycket resor, sport o natur, samt lite annat

Fjällvandrare - en samling idioter eller....

Så är jag då hemma från en veckas vandring i Sylarna-området.


Vad är det som får en människa att: 
- lämna bilen och gå 10 talet mil i ösregn?
- lämna huset med alla bekvämligheter som värme, el och torra utrymmen? 
- släpa på en massa mat i en tung ryggsäck som värms upp eller tillagas på ett gasol-eller spritkök  
- äta maten i bästa fall under ett tak annars i hällande regn?
- bo i ett tält på ett knöligt underlag så långt från en hästens säng man bara kan komma?
- gå omkring en hel dag i våta och svettiga kläder?

Kan det vara att "hissen inte går ända upp" på de som gör något sådant?
Fast och andra sidan, så får man uppleva en ny dimension på livet. Lika väl som de som väljer att bo i en takvåning på ett hus få en extra upplevelse i sitt boende.
Slutsatsen jag drar är att vi som gör något sådant får ut lite mera av livet, hissen går extra högt upp.

Första dagen fick jag uppleva ett svenskt år- regn, hagel, snöstorm, sol med högsommar och åter regn.
Av 7 dagar hade jag 3 dagar med uppehåll och sol, men resterande 4 dagar med kraftigt regn.

Nu är det inte bara vandringen som är tjusningen med det hela.
Alltihopa med vandring, träffa nya människor, koppla av från vardagsstressen. Besöka en fjällstation på kvällen och sätta sig i en varm bastu med en kall öl eller två. Känna hur kroppen återhämtar sig efter dagens vandring samtidigt som vinden tjuter i knutarna och regnet öser ner. Sitta där och byta erfarenheter med andra vandrare. Höra hur de har haft det under dagen och vad planerna är för morgondagen.Har man tur är vedeldade bastun igång med ett dopp i den kalla älven utanför. Lite ömmande axlar och blåa tånaglar är just då glömt. De gör sig påminda nästa dag.

Nu är det bara att se fram mot nästa års vandring med nya kängor.

Så kan jag till sist konstatera att det är vackarare i Sylarna på vintern.

Inlagt 2007-09-11 22:08 | Läst 1233 ggr. | Permalink