Det händer andra men inte mig

Hur ofta har du inte hört att en hårddisk kan gå sönder?
Men det händer ju inte dig eller mig, det händer ju bara andra.

jag har haft datorer sedan början av 90-talet och ända disken som gått sönder var en bärbar dator som ramlade i golvet. Så varför ska man egentligen hålla på med massa tramsigt backupp?

Visst, ibland tar jag väl backupp på viktiga data o bilder, men det tar ju bara tid och är jobbigt.

MEN, nu har det hänt mig, en diska har stannat. Massa bilder är bara borta. De viktiga, tex Tanzaniabilderna finns på flera ställen. Men många som man tagit lite då och då är bara borta. Vart har ettorna och nollorna tagit vägen?

Så nu är disken på väg för att se om det går att hitta några ettor, nollorna är ju inget så de behöver man ju inte leta efter.

Dessutom har jag beställt ett backuppsystem med 4 x 750 Gb disksystem.

Det var bättre förr, mina gamla negativ finns kvar, där är inte ettorna ute o far i rymden.

Så nu kan nog du vara lugn, min diska har ju gått sönder och sannolikheten att även din disk ska gå sönder samtidigt som min är ju inte så stor, eller? Kan det hända även dig?

Msambara

Så är jag sedan några dagar tillbaka framme i Msambara, Kigoma, Tanzania.

Inte så enkelt som jag trodde och som utlovats att hålla kontakt med omvärlden. Den internetleverantör jag valde och som lovade att internet skulle fungera här höll inte vad de lovade. Trots flera förfrågningar.
Just nu sitter jag uppkopplad via satelit och ett dieselaggregat till ström, med en hastighet på 0,01 Mb/sek ut och 0,06 Mb/ sek ner. Vodacom lovade samma hastighet, eller samma teknik som vi har i Sverige, men, som mycket annat är det enkelt att lova och sårt att uppfylla löftena. Men, så beror det på vad man menar med mobilt bredband, det fungerar ju och tid har man.

Vi har inte börjat "Sälja" kamerorna ännu. Ev gör vi så att vi ordnar en auktion på dem då det finns flera som vill ha. Likaså kommer då mobilerna att säljas på samma sätt.

Vill ni läsa mera om min resa så finns det lite på www.resdagboken.se och c.dahlin.

Förlåt alla som känner till landet, jag älskar det och folket här, men ibland håller de inte samma tekniska standard som oss.

När det gäller min egen utrustning så måste jag bara säga att D3'an mäter ljust mycket bättre än D2x gör. Nu behöver jag som regel inte exponeringskompensera när jag fotar folket vilket jag var tvungen med på D2x. Vilket framsteg för Nikon.

Asante

Hej då PC- Välkommen MAC

Nu håller ytterligare en av mina gamla trotjänare på att gå ur tiden. Det ska inte bli någon upprepning av bloggen från juni.

För ca 6 - 7 år sedan köpte jag en supermodern bärbar dator. Toshiba Portege 4010. Den har varit fantastiskt bra. Visst lite tung och tjock, men samtidigt relativt smidig, 13 " tror jag den har. Den hade från början nära 9 timmars bstteritid.Har varit med dagligen ute på jobb på industrin, fuktigt, dammigt varmt o kallt. Den har aldrig protesterat eller tappat någon data. Men sedan i sommras har fläkten krånglat så den blir överhettad.

Då jag även jobbar med bilder skaffade jag för 2,5 år sedan min första MacBook Pro.

Nu när jag behövde en ny till industrijobben var valet inte så svårt.

Dagen efter att Applen presenterat sina nya datorer la jag beställningen.

I dag kom underverket. En Macbook. Vilken snygging och vad liten och smidig den är. Hoppas nu bara att den kommer att gå lika bra som min gamla Toshiba.

Det är otroligt vad de tänkt på allt på Apple. Bara med ett par knapptryckningar har jag fått båda mina Maccar att se lika dana ut med samma ikoner och synkat allt. Nu ska jag inte köra samma saker i dem, men grunden med internet, skrivbordet, kalendern mm, allt är identiskt.

Undrar om Windows löst det lika smidigt ännu med sin synkning. Snart kommer även kontorsdatorn att få lämna in till förmån för, gissa vad, en MAC.

Står du i valet och kvalet om PC eller MAC, sluta tveka. Visst Mac är lite dyrare, men så mycket enklare att använda så det är det värt.

Känsla

Jag tillhör inte de som bodde i mörkrummet tidigare. Fast jag har ändå kopierat rätt mycket S/V genom åren. Det var en härlig känsla när man gjorde en lite större bild oach den kom fram liggandes där i badet.

Samma känsla fast starkare uppstår när jag plockar upp en bild, justerar upp den enligt kosntens alla regler som Stefan Ohlsson lärt mig.

Att så fundera på, vad ska bilden användas till, hur kommer den att upplevas, vilket papper passar bäst. Att då sätta i lämpligt papper, lägga ut den på Image Print och köra igång skrivaren.

Inte för att jag vet om mitt flöde är det bästa men så här jobbar jag.

Bilderna ligger som DNG i LR. Jag öppnar den valda i PS RAW konverterare. Där gör jag så lite som möjligt, kollar bara så att temperaturen är rätt, drar ner svärtan, kolalr så jag har teckning i högdagrarna. Öppnar bilden i PS, Kolalr lite snabbt på den, konverterar till Adobe RGB ifrån ProPhoto RGB. Kontrolelrar svart och vitpunkter samt justerar dem till lämpliga värden. Därefter lite kontrast, kollar ljusheten, färgjusteringar om det är folk. Lägger bilden i rätt storlek, lägger på en oskarp mask. Sparar bilden för att öppna den i ImagePrint och skriva ut den.

När så bilden kommer ut exakt som man förväntar sig är känslan härlig. Att kunna skriva ut en bild i 42 x 60 på flera olika sorters papper och med ett bra resultat är härligt.

Jag tycker inte om att ta bort eller lägga till prylar i bilden. Det ända jag tar bort är sensorskräp.

Trots mina problem, se förra bloggen, så fick jag ut mina bilder.

 Har du ingen storformatsskrivare, så skaffa en om du har möjlighet.

Ha de så bra

Tuff situation

Lördagen den 11 oktober har jag planerat att visa ett bildpel samt ställa ut lite av mina fotografier jag tog i Tanzania. Jag har sett fram emot det rätt mycket. Bokat in att tre dagar innan ska jag vara hemma och printa ut bilder på min 4800.

Parallelt med detta så håller jag på med en väggalmanacka för 2009, också från Tanzania. Den ska gå på tryck i dag eller i morgon. Minst 60% av försäljningspriset kommer att gå till biståndsarbetet i Tanzania och den orten jag besökte. Pengarna sak användas till skolböcker i grundskolan där.

Nu har jag flera gånger bloggat om olika tuffa situationer jag hamnat i. 

Men den här gången är nog tuffast av alla. Förra gången jag skrev om något tufft var när Elina dog och jag printade ut några av hennes bilder.

Nu ytterligare en stor motgång eller utmaning. Jag jobbar inte bara som fotograf utan har ett eget företag med helt annan verksamhet. Vid två tilfällen har jag sålt en utrustning till en kund i norra Sverige, som de sålt vidare. Deras mekanik som vi kopplar in oss på har inte fungerat så vi har kunnat trimma in vår utrustning. Nu hotar de med stora skadestånd och vägrar betala en faktura på 150 000 kr. Detta trots att vi aldrig fått chansen. Rent juridiskt så bör jag har rätt, men det tar så mycket kraft och tid. Tiden som jag skulle lägga på mina bilder går åt till tjafs med i mitt tycke ett oseriöst agerande från min fd kund.

Så för första gången i mitt liv kommer jag nu att anlita en advokat som får ta över åt mig. Känns mycket konstigt, men jag måste det för att klara mig ur situationen, eller så har jag gjort fel, men det säger inblandade att jag inte har.

Inte lätt att då producera bra bilder.

Men nu ska jag åka iväg och handla lite ramar mm till de icke utskrivna bilderna. Och då jag nu börjar printa bilder i sista minuten så får inte min Epson 4800 lägga av. Men till skillnad från mina andra skrivare och min pc så brukar min MAC, min RIP, PS och skrivaren sköta sig bra. Visserligen hade jag lite problem med svärta i sista hörnen på pappret, men det tror jag att jag löst. 

Så håll tummarna för min utrustning i morgon, (och för mina affärer).

Jag vet inte om man får göra reklam här, men allt är gratis vid bildvisningen, så jag chansar. Den kommer att vara i Malmköpings secondhand mellan kl 10- 13. 00. Det kommer även att bjudas på lite smakprover på Tanzanisk mat. inte tillagad av mig. Skulle du komma dit, säg att du läst det här.