Klotterplanket
Bli medlem i gruppen för att skriva
Jag blev inspirerad av en god vän
att tänka på frågor som vad ett fotografi är
vad en bild är
är ett fotografi /bild en produkt av fil/minneskort som påverkats av slutarens//linsens genomsläpp av ljus?
och att detta i sin tur kan påverkas genom tid, bländare osv
som i sin tur kan påverkas av bearbetning i mörkrum eller dator
fotografiet/bilden blir då slutprodukten av ett arbete
ett arbete som kan styras av tekniskt kunnande - en ide´-,en förebild - en känsla som man vill försöka visa osv
detta kan både kallas fotografi och bild
jag tror att bara en sådan sak väcker känslor
vari ligger då skillnaden mellan ett fotografi och en bild
går det att säga - om tillvägagångssättet är det samma
är det kanske en fråga om motivet?
ha gärna synpunkter
/inger
att tänka på frågor som vad ett fotografi är
vad en bild är
är ett fotografi /bild en produkt av fil/minneskort som påverkats av slutarens//linsens genomsläpp av ljus?
och att detta i sin tur kan påverkas genom tid, bländare osv
som i sin tur kan påverkas av bearbetning i mörkrum eller dator
fotografiet/bilden blir då slutprodukten av ett arbete
ett arbete som kan styras av tekniskt kunnande - en ide´-,en förebild - en känsla som man vill försöka visa osv
detta kan både kallas fotografi och bild
jag tror att bara en sådan sak väcker känslor
vari ligger då skillnaden mellan ett fotografi och en bild
går det att säga - om tillvägagångssättet är det samma
är det kanske en fråga om motivet?
ha gärna synpunkter
/inger
Om TAG CHANSEN _ VISA VAD DU TYCKER
Nya
Ansökningar
Demokrati innebär även ett ansvar
Just Du
kanske tycker att en Ansökare skall vara medlem
eller ikke medlem
Bredd
Nya ideér
Annorlunda bildspråk
kanske tillför oss något
vidgar våra synfält
kanske som flädersaft eller eller ett ögonblick att ta tag i
/inger
Nya
Ansökningar
Demokrati innebär även ett ansvar
Just Du
kanske tycker att en Ansökare skall vara medlem
eller ikke medlem
Bredd
Nya ideér
Annorlunda bildspråk
kanske tillför oss något
vidgar våra synfält
kanske som flädersaft eller eller ett ögonblick att ta tag i
/inger
För mig är titeln viktigt
I bland kommer titel efter bilden är tagen och i samband med urvalet. I andra fall så arbetar jag med en grupp bilder som har ett gemensamt namn. Då styr namnet konceptet vilket styr utförandet.
Så det finns inga enkla regler utan kan vara beroende av känsla eller interlektuellt val.
Nu arbetar jag tillexempel på en grupp bilder under benämningen " diskursioner om arvsynd" vilket gör det svårfotograferat..
/Thomas
I bland kommer titel efter bilden är tagen och i samband med urvalet. I andra fall så arbetar jag med en grupp bilder som har ett gemensamt namn. Då styr namnet konceptet vilket styr utförandet.
Så det finns inga enkla regler utan kan vara beroende av känsla eller interlektuellt val.
Nu arbetar jag tillexempel på en grupp bilder under benämningen " diskursioner om arvsynd" vilket gör det svårfotograferat..
/Thomas
Thomas
det var svartsynt
och
inte så lite offer
min erfarenhet är inte alls som din
och har inte att göra med ekonomi eller klass
utan
med dom människor man har runt sig
med andra ord - relationer
dåliga relationer under livet blir inte bättre i ögonblicket vi dör
fattig eller rik dör
hur den sista tiden blir är upp till de "nära och kära"
en mycket god vän till mig dog (på sjukhus) . döttrarna var där - men var för fega för att be om ångestdämpande och smärtstillande
efteråt när jag fick höra hur min vän varit skräckslagen och inte fått luft under sin långsamma kvävande död - blev jag förbannad
relationerna var dåliga mellan dom tre sedan uppväxten
som vän är det svårt att "tränga" sig på i livets slutskede - på något sätt hålls man utanför av "de närmaste"
vem är egentligen "de närmaste" i detta ögonblick frågar jag mig
många situationer kan uppstå ur behovet av hämnd - arv - ovänskap - kärlek osv
det finns hur många romaner som helst om detta
och allt vi hört från vänner och bekanta
nej, jag tror att situationen kring en människas död - hänger ihop med relationer
värdigheten beror på det
en annan god vän till mig dog under natten i en stor hjärtinfarkt
han hade tidigare uttryckt en önskan om att om det skulle hända ville han inte ha någon religiös begravning (han var humanist och lämnade kyrkan)
hans fru och son vågade inte gå emot släktens krav på kyrkbegravning
kränkningar kan ges vidare till de efterlevande
Thomas - relationer tror jag på
lättkränkthet och hämnd tror jag inte på
idag sol och lite kallt i Stockholm
/inger
det var svartsynt
och
inte så lite offer
min erfarenhet är inte alls som din
och har inte att göra med ekonomi eller klass
utan
med dom människor man har runt sig
med andra ord - relationer
dåliga relationer under livet blir inte bättre i ögonblicket vi dör
fattig eller rik dör
hur den sista tiden blir är upp till de "nära och kära"
en mycket god vän till mig dog (på sjukhus) . döttrarna var där - men var för fega för att be om ångestdämpande och smärtstillande
efteråt när jag fick höra hur min vän varit skräckslagen och inte fått luft under sin långsamma kvävande död - blev jag förbannad
relationerna var dåliga mellan dom tre sedan uppväxten
som vän är det svårt att "tränga" sig på i livets slutskede - på något sätt hålls man utanför av "de närmaste"
vem är egentligen "de närmaste" i detta ögonblick frågar jag mig
många situationer kan uppstå ur behovet av hämnd - arv - ovänskap - kärlek osv
det finns hur många romaner som helst om detta
och allt vi hört från vänner och bekanta
nej, jag tror att situationen kring en människas död - hänger ihop med relationer
värdigheten beror på det
en annan god vän till mig dog under natten i en stor hjärtinfarkt
han hade tidigare uttryckt en önskan om att om det skulle hända ville han inte ha någon religiös begravning (han var humanist och lämnade kyrkan)
hans fru och son vågade inte gå emot släktens krav på kyrkbegravning
kränkningar kan ges vidare till de efterlevande
Thomas - relationer tror jag på
lättkränkthet och hämnd tror jag inte på
idag sol och lite kallt i Stockholm
/inger
Idag
påskafton
är det 25 år sedan Bambi dog
så hette hon - den kvinna jag talar om
för ca 45 år sedan följde hon med en Japansk familj till Tokyo - som barnens privatlärare i engelslka
Bambi vidare utbildade sig i Japan till Geisha - med specialitet i Political Science och Global litteratur
dvs en slags eskortdam, välutbildad i dessa ämnen (inte prostituerad - aldrig sex) och att kunna föra sig, såväl välklädd som socialt med alla regler inom sig
denna kvinna valde ett liv som är i avsaknad av relationer och djupare mänskliga kontakter
ett ensamliv som var starkt knutet till de uppdrag hon fick
och uppdragen kom - Bambi blev mycket känd för sin skärpa och djupa medmänsklighet
jag fick, av henne, höra många berättelser om män i svåra situationer - män med makt och känslor
Bambi kom hem till Sverige under 80-tatets slut
och dog i Leukemi kort efter hemkomsten
jag är full av undran över det liv hon levde - en slags nunneliv
asketiskt och ändå miljöer som var det motsatta
hela hennes klädedräkt och håruppsättningar/smink som krävde många timmars förberedelser - med hjälp av anställda
ja, hon hade en verksamhet med anställda - betalade skatt men avstod privatliv
hon stimulerdes mycket av samtalen med kunderna
mötena ägde alltid rum på de bästa restaurangerna - dit Bambi hämtades och kördes hem med Limousin
mycket bra betalt
Bambi blev rik
efter ett intensivt liv i en annan världsdel slutade denna kvinna sitt liv i en sjuksäng i Stockholm
hon lämnade inget efter sig
testamenterat och klart försvann hon
visst är det ett märkligt människoöde
jag kände henne - men ändå inte
sin familj tog hon helt avstånd ifrån
jag tänker på detta varje påsk
men i går firade vi Påsk fast det var Långfredag . med (när jag växte upp gick det inte att vare sig leka, skratta eller gå till Konsum
radion var sorgemusik och TV var Barabbas eller något annat eländigt om det religiösa)
lammstek från Lulle på Söderhallen
en härlig kväll där åldrsspannet var mellan 9 månader och 72 år
hoppas du har det bra
/inger
påskafton
är det 25 år sedan Bambi dog
så hette hon - den kvinna jag talar om
för ca 45 år sedan följde hon med en Japansk familj till Tokyo - som barnens privatlärare i engelslka
Bambi vidare utbildade sig i Japan till Geisha - med specialitet i Political Science och Global litteratur
dvs en slags eskortdam, välutbildad i dessa ämnen (inte prostituerad - aldrig sex) och att kunna föra sig, såväl välklädd som socialt med alla regler inom sig
denna kvinna valde ett liv som är i avsaknad av relationer och djupare mänskliga kontakter
ett ensamliv som var starkt knutet till de uppdrag hon fick
och uppdragen kom - Bambi blev mycket känd för sin skärpa och djupa medmänsklighet
jag fick, av henne, höra många berättelser om män i svåra situationer - män med makt och känslor
Bambi kom hem till Sverige under 80-tatets slut
och dog i Leukemi kort efter hemkomsten
jag är full av undran över det liv hon levde - en slags nunneliv
asketiskt och ändå miljöer som var det motsatta
hela hennes klädedräkt och håruppsättningar/smink som krävde många timmars förberedelser - med hjälp av anställda
ja, hon hade en verksamhet med anställda - betalade skatt men avstod privatliv
hon stimulerdes mycket av samtalen med kunderna
mötena ägde alltid rum på de bästa restaurangerna - dit Bambi hämtades och kördes hem med Limousin
mycket bra betalt
Bambi blev rik
efter ett intensivt liv i en annan världsdel slutade denna kvinna sitt liv i en sjuksäng i Stockholm
hon lämnade inget efter sig
testamenterat och klart försvann hon
visst är det ett märkligt människoöde
jag kände henne - men ändå inte
sin familj tog hon helt avstånd ifrån
jag tänker på detta varje påsk
men i går firade vi Påsk fast det var Långfredag . med (när jag växte upp gick det inte att vare sig leka, skratta eller gå till Konsum
radion var sorgemusik och TV var Barabbas eller något annat eländigt om det religiösa)
lammstek från Lulle på Söderhallen
en härlig kväll där åldrsspannet var mellan 9 månader och 72 år
hoppas du har det bra
/inger
Gnäll;
Sakta kommer jag tillbaka till fotograferandet efter över ett halvår med mycket övertid.
Det går långsamt att bli varm i kläderna igen. Bilderna som jag lyckas ta ger inget ting tillbaka känslomässigt, kvaliten är undermånig och fingrarna lyder inte.
Trotts detta kämpar jag på och hoppas kunna ladda in någon bild inom en vecka.
Nu har jag även bäställt en RGB skärm till datorn för att se om jag kan få mindre intensiva färger och bättre kontroll.
/Thomas
Sakta kommer jag tillbaka till fotograferandet efter över ett halvår med mycket övertid.
Det går långsamt att bli varm i kläderna igen. Bilderna som jag lyckas ta ger inget ting tillbaka känslomässigt, kvaliten är undermånig och fingrarna lyder inte.
Trotts detta kämpar jag på och hoppas kunna ladda in någon bild inom en vecka.
Nu har jag även bäställt en RGB skärm till datorn för att se om jag kan få mindre intensiva färger och bättre kontroll.
/Thomas
Jag följer min känsla
jag är inte den person som kan föra detta Sällskap vidare
de potentialer som finns i gruppen kommer inte riktigt fram
någon skrev att jag med min ide´om bilder utan vidhängande kommentarer, kollektioner eller utan kommentarer, att
"jag har tappat lusten att visa mina bilder" eller "jag drar mig tillbaka"
resten av Sällskapet tiger - kanske aldrig läser Klotterplanket
men nu gott folk
blir det nya tider
de tillbakadragna kan komma fram
de tappade lustarna kan återfås
till er andra vill jag Tacka så mycket för den tid som varit
för prat och kommentarer
inlägg oa
för fantastiska Kollektioner och fotografier/bilder av alla de slag
som inspirerat mig mycket
jag stannar kvar som vanlig medlem ett tag
om någon är intresserad kan jag tipsa om Sällskapet Abstrakt
dit kan du vända dig om du vill syssla med abstrakta bilder
hälsningar från /inger
jag avgår när Göran och jag hittat en efterträdare
jag är inte den person som kan föra detta Sällskap vidare
de potentialer som finns i gruppen kommer inte riktigt fram
någon skrev att jag med min ide´om bilder utan vidhängande kommentarer, kollektioner eller utan kommentarer, att
"jag har tappat lusten att visa mina bilder" eller "jag drar mig tillbaka"
resten av Sällskapet tiger - kanske aldrig läser Klotterplanket
men nu gott folk
blir det nya tider
de tillbakadragna kan komma fram
de tappade lustarna kan återfås
till er andra vill jag Tacka så mycket för den tid som varit
för prat och kommentarer
inlägg oa
för fantastiska Kollektioner och fotografier/bilder av alla de slag
som inspirerat mig mycket
jag stannar kvar som vanlig medlem ett tag
om någon är intresserad kan jag tipsa om Sällskapet Abstrakt
dit kan du vända dig om du vill syssla med abstrakta bilder
hälsningar från /inger
jag avgår när Göran och jag hittat en efterträdare
Hej, jag har inte satt mig in i diskussionen om att slopa kommentarerna en månad. men jag är generellt för att prova idéer.
Men jag skriver nu av en helt annan anledning. Jag kommer inte att lägga in bilder här i denna gruppen, eller i någon annan grupp jag tillhör. Ej heller kommer jag att vara lika synlig i kommentarer vad gäller andras bilder.
Jag är betalande medlem på fotosidan.se ytterligare ett år, sedan får jag se hur jag gör.
Och om jag gör något så hör jag av mig.
Skälet till att jag blir mindre aktiv här i detta forum är att jag delvis, tack vare er duktiga fotografer fått sån fin respons på mina bilder, och bla, med, hjälp av er
Hittat tillbaka till min egen säkerhet vad gäller att jag själv "förhoppningsvis"
inte behöver andras åsikter om mina bilder. Ok,, det behöver man väll alltid.
Men jag har inte behovet av att få bekräftelse,, vilket jag absolut har haft .
men jag kommer att följa er här i mina grupper och slänga in någon kommentar här och där om jag känner att jag kan ge något.
Jag lämnar er inte, men kommer inte vara lika aktiv längre,,,
så jag säger inte adjö! men ni kanske kommer att undra " Vem fan Jan vertsberg är" som skrivit om min bild.
Men jag skriver nu av en helt annan anledning. Jag kommer inte att lägga in bilder här i denna gruppen, eller i någon annan grupp jag tillhör. Ej heller kommer jag att vara lika synlig i kommentarer vad gäller andras bilder.
Jag är betalande medlem på fotosidan.se ytterligare ett år, sedan får jag se hur jag gör.
Och om jag gör något så hör jag av mig.
Skälet till att jag blir mindre aktiv här i detta forum är att jag delvis, tack vare er duktiga fotografer fått sån fin respons på mina bilder, och bla, med, hjälp av er
Hittat tillbaka till min egen säkerhet vad gäller att jag själv "förhoppningsvis"
inte behöver andras åsikter om mina bilder. Ok,, det behöver man väll alltid.
Men jag har inte behovet av att få bekräftelse,, vilket jag absolut har haft .
men jag kommer att följa er här i mina grupper och slänga in någon kommentar här och där om jag känner att jag kan ge något.
Jag lämnar er inte, men kommer inte vara lika aktiv längre,,,
så jag säger inte adjö! men ni kanske kommer att undra " Vem fan Jan vertsberg är" som skrivit om min bild.
Inger,
Jag kanske har missat några nyanser någonstans men jag upplever det inte som om någon blivit "mycket upprörd". Däremot har jag läst några hyfsat välgrundade uppfattningar. Min egen uppfattning är att det kanske är bättre att försöka utveckla sitt sätt att se bilder/kommentera dem och därigenom hjälpa både sig själv och andra att bli bättre bildskapare än att inte kommentera alls ( dagens längsta mening). Kanske inte välgrundat men absolut utan upprördhet ;)
Jag kanske har missat några nyanser någonstans men jag upplever det inte som om någon blivit "mycket upprörd". Däremot har jag läst några hyfsat välgrundade uppfattningar. Min egen uppfattning är att det kanske är bättre att försöka utveckla sitt sätt att se bilder/kommentera dem och därigenom hjälpa både sig själv och andra att bli bättre bildskapare än att inte kommentera alls ( dagens längsta mening). Kanske inte välgrundat men absolut utan upprördhet ;)
Hej!
När Inger kom med idén till mig tänkte jag så här.
Varför inte?
Skulle vara spännande att se vad som händer när bilderna står "rena".
Är det möjligt att ha en grupp där "vardagskommentarerna" inte är viktiga.
Det går ju att ge respons i varandras gästböcker. t.ex.
I ärlighetens namn har det hänt mig att jag ibland har blivit styrd av kommentarer. Särskilt i lägen när jag vacklar i mitt fotograferande och försöker pröva något nytt. Jag lägger upp en bild som jag tycker är bra och får inte en enda kommentar.
Det får ju så klart stå för mig och min känslighet/osäkerhet ibland.
Hur som helst. Jag tro på demokrati och det här är verkligen ingen stor sak för mig. Ett kul experiment.
Om ni medlemmar tycker att det är en dålig ide´, lägger vi ner den helt enkel,t tycker jag.
Sen uppskattar jag verkligen att Inger vänder upp och ner på saker och ifrågasätter. Ger liv till gruppen och diskussionen.
Ha det så bra! /Göran
När Inger kom med idén till mig tänkte jag så här.
Varför inte?
Skulle vara spännande att se vad som händer när bilderna står "rena".
Är det möjligt att ha en grupp där "vardagskommentarerna" inte är viktiga.
Det går ju att ge respons i varandras gästböcker. t.ex.
I ärlighetens namn har det hänt mig att jag ibland har blivit styrd av kommentarer. Särskilt i lägen när jag vacklar i mitt fotograferande och försöker pröva något nytt. Jag lägger upp en bild som jag tycker är bra och får inte en enda kommentar.
Det får ju så klart stå för mig och min känslighet/osäkerhet ibland.
Hur som helst. Jag tro på demokrati och det här är verkligen ingen stor sak för mig. Ett kul experiment.
Om ni medlemmar tycker att det är en dålig ide´, lägger vi ner den helt enkel,t tycker jag.
Sen uppskattar jag verkligen att Inger vänder upp och ner på saker och ifrågasätter. Ger liv till gruppen och diskussionen.
Ha det så bra! /Göran