Klotterplanket
Bli medlem i gruppen för att skriva
Funderade en del på det här med att få kommentarer och att ge kommentarer. Det kan vara ovant att ge, men ack så nyttigt. Det kan kännas motigt att om man inte får några kommentarer...
Ett sätt att både tvingas att ge och att garanterat få kommentarer vore att en grupp, säg 5-10 stycken, kommer överens om ett datum då alla laddar upp en bild var. Sedan ska var och en kommentera de andra deltagarnas bilder.
Det gäller naturligtvis att de som deltar vill ge och är beredda på att ta emot kritik. Målet bör ju inte vara att få beröm utan "hur kan det bli bättre"...
Hälsningar Mattias
Ett sätt att både tvingas att ge och att garanterat få kommentarer vore att en grupp, säg 5-10 stycken, kommer överens om ett datum då alla laddar upp en bild var. Sedan ska var och en kommentera de andra deltagarnas bilder.
Det gäller naturligtvis att de som deltar vill ge och är beredda på att ta emot kritik. Målet bör ju inte vara att få beröm utan "hur kan det bli bättre"...
Hälsningar Mattias
Funderade en del på det här med att få kommentarer och att ge kommentarer. Det kan vara ovant att ge, men ack så nyttigt. Det kan kännas motigt att om man inte får några kommentarer...
Ett sätt att både tvingas att ge och att garanterat få kommentarer vore att en grupp, säg 5-10 stycken, kommer överens om ett datum då alla laddar upp en bild var. Sedan ska var och en kommentera de andra deltagarnas bilder.
Det gäller naturligtvis att de som deltar vill ge och är beredda på att ta emot kritik. Målet bör ju inte vara att få beröm utan "hur kan det bli bättre"...
Ett sätt att både tvingas att ge och att garanterat få kommentarer vore att en grupp, säg 5-10 stycken, kommer överens om ett datum då alla laddar upp en bild var. Sedan ska var och en kommentera de andra deltagarnas bilder.
Det gäller naturligtvis att de som deltar vill ge och är beredda på att ta emot kritik. Målet bör ju inte vara att få beröm utan "hur kan det bli bättre"...
Intressant diskussion. Jag tycker alla är berättiga till att skapa sina bilder som de vill och att det är lite märkligt att diskutera vad som är rätt eller fel. För 10 år sedan var det samma diskussion kring om det överhuvudtaget är fotografi att använda digitalkamera. Fotografer använde film som fångade ljuset, därmed basta. Idag är det få som är av den uppfattningen och vi kan nog vara ganska säkra på att om 10 år så kommer man ha en annan bedömning än vad vi har idag.
Personligen anser jag att man skall vara tydlig med om en bilds innehåll är förändrat på något sätt. Speciellt om det är dokumentär fotografi. Att beskära, ändra färgtemperatur, efterbelysa osv ser inte jag som en förvanskning av en bilds innehåll och en naturlig del av fotografin idag, men det är min uppfattning.
Personligen anser jag att man skall vara tydlig med om en bilds innehåll är förändrat på något sätt. Speciellt om det är dokumentär fotografi. Att beskära, ändra färgtemperatur, efterbelysa osv ser inte jag som en förvanskning av en bilds innehåll och en naturlig del av fotografin idag, men det är min uppfattning.
Det är alltid intressant att se att det finns så mycket olika åsikter, om man som på den analoga tiden ska ta den optimala bilden vid fotoögonblicket, eller om man ska justera efteråt.
Själva utsnittet är många gånger svårt att beskära vid fototillfället tycker jag, eftersom det beror på vilket format man sedan vill skriva ut den färdiga bilden i. Jag brukar ta till lite, så att jag inte behöver beskära bort något om jag vill ha en 30x40 utskrift, eller en 50x50 bild. Jag börjar alltid med att beskära bilden i olika format, för att ge olika uttryck av motivet. Jag säger givetvis inte att det är rätt, bara att jag gör så.
Jag träffade en gallerist som sa att hon ansåg att 40 % av bilden är fototillfället, 40 % efterbearbetningen och 20 % presentationen, alltså ramens utformning, passepartouten och hur man presenterar bilden på väggen.
Jag tror mig kunna konstatera att det är väldigt svårt att säga vad som är rätt eller fel. Man får nog hitta sin egen väg, som känns bra för en själv. För trots allt så mår man bäst av att göra på sitt vis och tittar man tillbaka så har man oftast förändrats i sin upplevelse ganska mycket genom tiden
Själva utsnittet är många gånger svårt att beskära vid fototillfället tycker jag, eftersom det beror på vilket format man sedan vill skriva ut den färdiga bilden i. Jag brukar ta till lite, så att jag inte behöver beskära bort något om jag vill ha en 30x40 utskrift, eller en 50x50 bild. Jag börjar alltid med att beskära bilden i olika format, för att ge olika uttryck av motivet. Jag säger givetvis inte att det är rätt, bara att jag gör så.
Jag träffade en gallerist som sa att hon ansåg att 40 % av bilden är fototillfället, 40 % efterbearbetningen och 20 % presentationen, alltså ramens utformning, passepartouten och hur man presenterar bilden på väggen.
Jag tror mig kunna konstatera att det är väldigt svårt att säga vad som är rätt eller fel. Man får nog hitta sin egen väg, som känns bra för en själv. För trots allt så mår man bäst av att göra på sitt vis och tittar man tillbaka så har man oftast förändrats i sin upplevelse ganska mycket genom tiden
Jag har lånat hem boken: "Digitalfoto" av Thomas Nykrog. Som nästan alla läroböcker är det en tegelsten med massor av information och tips. Det verkar vara en hel vetenskap att fota. Men konstigt nog sägs inte ett ord om att man i sin iver att följa alla regler missar att man kan komma långt bara med en enkel beskärning. Jag har nu sett ganska många landskapsbilder där man försöker fånga så mycket som möjligt. Något sorts panorama. Där blir det lätt så att två kanske fler spännande detaljer konkurrerar. Vad ska vara med på bilden? Våga beskära!
Det viktiga är att man blir berörd av en bild, det är först då tanken föds till att vilja kommentera bilden. Vet man orsaken till att man blir berörd av bilden så skulle man aldrig bli berörd av den och då kommenterar man den inte heller.
Men för att lära sig bilder måste man hela tiden se på nya bilder och bilder i områden som man kanske inte alltid känner sig bekväm med. Man måste titta/smaka på bilden många gånger för att kunna uttala sig om den på ett riktigt sätt.
Det här tror jag på!
Men för att lära sig bilder måste man hela tiden se på nya bilder och bilder i områden som man kanske inte alltid känner sig bekväm med. Man måste titta/smaka på bilden många gånger för att kunna uttala sig om den på ett riktigt sätt.
Det här tror jag på!
Men jag måste understryka att jag tycker det är jättetråkigt att kommentera en bild där uppladdaren inte ens gjort sig besvär att skriva en bildbeskrivning, jag tycker det visar på ett ointresse från uppladdaren och då har jag ingen lust o ge en kommentar!
Jag vill ju veta fotografens tankar kring bilden, vad vill han säga/visa med bilden?
Om man ska ge ett rättvist betyg till en bild så tycker jag man behöver veta lite om vilken situation bilden togs, vilka förutsättningar?
Jag tror inte jag är ensam om att tycka så här så kom igen nu och skriv en text till era bilder!
Ps, Jag har hunnit kommentera nåra bilder oxå, trots att jag skrivit detta =)
Jag vill ju veta fotografens tankar kring bilden, vad vill han säga/visa med bilden?
Om man ska ge ett rättvist betyg till en bild så tycker jag man behöver veta lite om vilken situation bilden togs, vilka förutsättningar?
Jag tror inte jag är ensam om att tycka så här så kom igen nu och skriv en text till era bilder!
Ps, Jag har hunnit kommentera nåra bilder oxå, trots att jag skrivit detta =)
Samma gäller i denna poolen som jag skrev i en annan pool: Om ni hade lagt hälften av den energi ni lägger på att fundera på vad ni skall skriva i klotter om kommentarer osv på att titta och begrunda bilderna och inspireras av detta i stället, så hade ni vunnit mkt tid till att fotografera och göra det ännu bättre, tror jag,,
KUL att det är sån fart på klotterplanket!
Tänker lite kring fotografering/redigering/manipulering osv -
för mig handlar det sällan om att avbilda verkligheten som den är.
Vill jag se verkligheten som den är tittar jag med ögonen.
Jag letar nästan uteslutande efter en känsla när jag plåtar och bildbehandlar.
Det finns ju så mkt som ändå aldrig kommer med på bild, dofter, ljud, väder och vindar etc.
Om jag tex tittar på en blåsippa så ser jag den oftast uppifrån med nån slags rörig bakgrund av grässtrån, kvistar och gamla löv, detta är inte vad jag fotograferar.
Då ligger jag platt på mage, letar snygg bokeh, trixar med inställningar på kameran så att det starka solljuset inte fräter bort all struktur i blombladen osv osv.
Jag vill ha en känsla..., kanske av livskraft, glädje, ensamhet, gemenskap, lätthet eller tyngd. Eller bara njuta av vad jag tycker är en vacker bild av en vacker blomma, helst i början av januari nångång då mörkret aldrig verkar ta slut.
Hur denna känsla i bilden uppnås spelar för mig mindre roll, det får vara genom skickligt fotograferande eller via bildbehandling, resultatet är vad som räknas.
Kanske skulle jag lika gärna kunna måla eller sy korsstygn, men nu råkar just plåtandet vara den aktivitet jag gillar bäst.
Ibland funderar jag på om det ligger någon prestige eller så i att plocka sina bilder "rakt ur kameran" och då ska de vara perfekta? Är man en bättre fotograf och hamnar högre upp i någon sorts hierarki?
Nyfiken på vad ni andra tycker och tror!
:)
/Margita
Tänker lite kring fotografering/redigering/manipulering osv -
för mig handlar det sällan om att avbilda verkligheten som den är.
Vill jag se verkligheten som den är tittar jag med ögonen.
Jag letar nästan uteslutande efter en känsla när jag plåtar och bildbehandlar.
Det finns ju så mkt som ändå aldrig kommer med på bild, dofter, ljud, väder och vindar etc.
Om jag tex tittar på en blåsippa så ser jag den oftast uppifrån med nån slags rörig bakgrund av grässtrån, kvistar och gamla löv, detta är inte vad jag fotograferar.
Då ligger jag platt på mage, letar snygg bokeh, trixar med inställningar på kameran så att det starka solljuset inte fräter bort all struktur i blombladen osv osv.
Jag vill ha en känsla..., kanske av livskraft, glädje, ensamhet, gemenskap, lätthet eller tyngd. Eller bara njuta av vad jag tycker är en vacker bild av en vacker blomma, helst i början av januari nångång då mörkret aldrig verkar ta slut.
Hur denna känsla i bilden uppnås spelar för mig mindre roll, det får vara genom skickligt fotograferande eller via bildbehandling, resultatet är vad som räknas.
Kanske skulle jag lika gärna kunna måla eller sy korsstygn, men nu råkar just plåtandet vara den aktivitet jag gillar bäst.
Ibland funderar jag på om det ligger någon prestige eller så i att plocka sina bilder "rakt ur kameran" och då ska de vara perfekta? Är man en bättre fotograf och hamnar högre upp i någon sorts hierarki?
Nyfiken på vad ni andra tycker och tror!
:)
/Margita
Jag ska gå ifrån ämnet lite, Sorry =) Funderar på en sak, nu när det snart finns en Systemkamera i varenda familj och intresset för foto är så enormt stort så undrar jag, varför i hela friden finns det inga tv-program om fotografering??
Jag har en massa faktakanaler men har aldrig sett att det visats nåt program om detta?? Eller finns det?
Skulla vara väldigt lärorikt att se tror jag =)
// MIcke
Jag har en massa faktakanaler men har aldrig sett att det visats nåt program om detta?? Eller finns det?
Skulla vara väldigt lärorikt att se tror jag =)
// MIcke
Det har varit en intressant diskussion här om att lägga in bilder och få eller skriva kommentarer med många vettiga synpunkter så jag tänkte lägga mitt strå till stacken.
Ett stort problem här på fotosidan.se är det enorma inflöde av bilder som finns, det är svårt att synas som fotograf och det är lätt att drunkna i överflödet som betraktare. Själv har jag dock noterat att det är vanligare att man får en kommentar på sin bild om man lägger in den på specialpool som Landskap medan i däremot Bildkritik poolerna är det mycket svårare, rena lotteriet, att bli uppmärksammad.
Sedan är det ärligen så att ju bättre bilder du tar desto större chans är det att de blir kommenterade vilket tyvärr är lite kontraproduktivt då det oftast är nybörjaren med den lite mer bristfälliga bilden som har mer nytta av konstruktiv kritik för sin utveckling.
En sak man kan göra, som jag själv är dålig på, är att skriva en kommentar till sin bild. Antingen för att tydliggöra budskapet eller kanske rent konkret fråga vad man tycker om komposition, exponering eller liknande. Jag tror det kan trigga fler betraktare att också skriva något om bilden och jag är säker på att det skulle få mig att kommentera mera.
En annan sida på myntet är att vi som fotografer själva får kritisera vår bild; varför är det som få som tittar på bilden, varför skriver de inget, varför får den där bilden som en annan fotograf tagit så många kommentarer när det är samma motiv? Eller är det bara otur, det kan det vara. Överflödet av bilder är som sagt stort så lite får man vara beredd att göra själv.
Sist men inte minst så kan man undra om det kan finnas alternativa vägar för att få till mer bilddiskussioner och för att visa och kommentera varandras bilder, kanske att kombinera diskussioner i forumtrådar med bildpoolen.
Ett stort problem här på fotosidan.se är det enorma inflöde av bilder som finns, det är svårt att synas som fotograf och det är lätt att drunkna i överflödet som betraktare. Själv har jag dock noterat att det är vanligare att man får en kommentar på sin bild om man lägger in den på specialpool som Landskap medan i däremot Bildkritik poolerna är det mycket svårare, rena lotteriet, att bli uppmärksammad.
Sedan är det ärligen så att ju bättre bilder du tar desto större chans är det att de blir kommenterade vilket tyvärr är lite kontraproduktivt då det oftast är nybörjaren med den lite mer bristfälliga bilden som har mer nytta av konstruktiv kritik för sin utveckling.
En sak man kan göra, som jag själv är dålig på, är att skriva en kommentar till sin bild. Antingen för att tydliggöra budskapet eller kanske rent konkret fråga vad man tycker om komposition, exponering eller liknande. Jag tror det kan trigga fler betraktare att också skriva något om bilden och jag är säker på att det skulle få mig att kommentera mera.
En annan sida på myntet är att vi som fotografer själva får kritisera vår bild; varför är det som få som tittar på bilden, varför skriver de inget, varför får den där bilden som en annan fotograf tagit så många kommentarer när det är samma motiv? Eller är det bara otur, det kan det vara. Överflödet av bilder är som sagt stort så lite får man vara beredd att göra själv.
Sist men inte minst så kan man undra om det kan finnas alternativa vägar för att få till mer bilddiskussioner och för att visa och kommentera varandras bilder, kanske att kombinera diskussioner i forumtrådar med bildpoolen.
Alla som är bra kopister i mörkrummet vet att det är detsamma där.
Det går påverka filmen genom olika belysning samt bländare mm.
Likaså kan man arbeta på det sättet att man använder olika "vippar" för att hålla igen eller har olika stora hål i kartong för att få den färdigkopierade bilden mörkare på vissa ställen.
Nu är det digitala åldern vi lever i. Vad gör vi då exakt detsamma om det mest kanske blir i färg. Det finns olika sätt att justera en bild så den blir som just den fotografen vill resultatet skall bli.
Inte i mörkrummet men väl i de olika photoshopsprogrammen som finns.
Jag tror inte ett dugg på att naturfotografer är annorlunda än andra med att justera färg i sina bilder.
Senaste naturfotoutställningen jag såg syntes på vissa bilder att de inte är tagna så direkt i kameran.
Det är väl ändå slutresultatet för var och en som är det viktiga. Jag tycker det är så trist läsa att vissa som är nybörjade känner sig så osäkra så de ibland till och med blir ledsna på detta med fotografi.
Sedan det där med att sätta poäng är väl inte många som är mogna för. Det systemet borde tas bort.
Hälsningar och ha en fin försommar
Gun-Inger
Det går påverka filmen genom olika belysning samt bländare mm.
Likaså kan man arbeta på det sättet att man använder olika "vippar" för att hålla igen eller har olika stora hål i kartong för att få den färdigkopierade bilden mörkare på vissa ställen.
Nu är det digitala åldern vi lever i. Vad gör vi då exakt detsamma om det mest kanske blir i färg. Det finns olika sätt att justera en bild så den blir som just den fotografen vill resultatet skall bli.
Inte i mörkrummet men väl i de olika photoshopsprogrammen som finns.
Jag tror inte ett dugg på att naturfotografer är annorlunda än andra med att justera färg i sina bilder.
Senaste naturfotoutställningen jag såg syntes på vissa bilder att de inte är tagna så direkt i kameran.
Det är väl ändå slutresultatet för var och en som är det viktiga. Jag tycker det är så trist läsa att vissa som är nybörjade känner sig så osäkra så de ibland till och med blir ledsna på detta med fotografi.
Sedan det där med att sätta poäng är väl inte många som är mogna för. Det systemet borde tas bort.
Hälsningar och ha en fin försommar
Gun-Inger
Får man vara med och diskutera ämnet kommentarer lite? Jag är amatörfotograf och väldigt okunnig. Men inte destomindre intresserad av att lära mig: Därför tar jag gärna emot ris och ros och försöker att ge så konstruktiv kritik som jag bara kan, på min nivå. Men ofta så får man ingen respons alls medans kommentaren efter kan innehålla saker som "fin katt". Den får både "tummen upp" och tack i massor.
Jag förstår att mina kommentarer inte väger tungt. Men vad gör jag för fel? Jag har knappt varit inne på fotosidan på över ett halvår innan . Blev så trött på att känna mig osynlig och okunnig. Som tidigare har sagts, man lär sig ju mycket av att ge kommentarer också. Detta gäller överlag på fotosidan. men jag kände att jag kunde sticka in med en kommentar här när detta ämne ändå diskuteras.
//Jenny
Jag förstår att mina kommentarer inte väger tungt. Men vad gör jag för fel? Jag har knappt varit inne på fotosidan på över ett halvår innan . Blev så trött på att känna mig osynlig och okunnig. Som tidigare har sagts, man lär sig ju mycket av att ge kommentarer också. Detta gäller överlag på fotosidan. men jag kände att jag kunde sticka in med en kommentar här när detta ämne ändå diskuteras.
//Jenny
Visst är det skillnad mellan justering och manipulering men å andra sidan så anser inte jag att ett landskapsfotografi måste vara dokumentärt i en strikt mening, det handlar ju lika mycket om hur jag som fotograf upplevt och vill framställa motivet.
Vill jag ha en lite varmare bild för att det passar min upplevelse bättre så är det en förändring av bilden som i mina ögon är en justering och inte en manipulation. Sedan är ju gränsen svår att dra det inser jag och diskussionerna kan bli oändliga :) men för mig personligen är inte det rent dokumentära så intressant utan jag vill få fram en så bra men fortfarande naturlig bild som möjligt.
Vill jag ha en lite varmare bild för att det passar min upplevelse bättre så är det en förändring av bilden som i mina ögon är en justering och inte en manipulation. Sedan är ju gränsen svår att dra det inser jag och diskussionerna kan bli oändliga :) men för mig personligen är inte det rent dokumentära så intressant utan jag vill få fram en så bra men fortfarande naturlig bild som möjligt.
Det är skilldnad mellan en justering och en manipulering.
Om jag skärper bilden, beskär den eller ändrar något i vitbalansen resp exponeringen, så är det en justering och bilden är fortfarande av dokumentär karaktär.
Men om jag ändrar bildens innehåll, så är det en manipulation.
Vilket man gör är en smaksak.
Älskar man att vistas i naturen för att fotografera, så är "rätt" ljus i fotograferingsögonblicket det enda som räknas.
Men det krävs att man måste vistas mycket i naturen, och oftast
tidigt på morgonen eller i dåligt väder.
Då är det nog lättare att fixa önskad stämning med datorns hjälp.
För mig personligen räknas endast den äkta bilden.
Om jag skärper bilden, beskär den eller ändrar något i vitbalansen resp exponeringen, så är det en justering och bilden är fortfarande av dokumentär karaktär.
Men om jag ändrar bildens innehåll, så är det en manipulation.
Vilket man gör är en smaksak.
Älskar man att vistas i naturen för att fotografera, så är "rätt" ljus i fotograferingsögonblicket det enda som räknas.
Men det krävs att man måste vistas mycket i naturen, och oftast
tidigt på morgonen eller i dåligt väder.
Då är det nog lättare att fixa önskad stämning med datorns hjälp.
För mig personligen räknas endast den äkta bilden.