Grupper

Fast nu är det ju samma person som har alla blogginläggen. Skriva till honom, och be honom redigera bort? Vill ju heller inte "hänga" honom. Det finns en bock att fylla i när man ska publicera sitt inlägg, så det händer väl att folk gör det. Säg till David på skarpen. säg att du har en armè av irriterade gatufotografer bakom dig, och att du snart inte kan kontrollera dom...;=)

Bloggarna??? Plus aktiva diskussioner. Har hållit på i ca 2 månader (eller mer) för att få David att fixa det. Mailat till honom vid tre tillfällen, pratat med honom på fotomässan vid ett tillfälle. Han har lovat vid lika många tillfällen. Senast för ca 3 veckor sedan. Men händer det något? Nej..! Blir så jäkla trött.

Ja, precis Peter. Det skulle väl bara kunna vara du eller jag som skriver nåt sånt här inne! :)

Nämen Johan då...När jag först läste ditt inlägg så trodde jag att jag skrivit det, inklusive det om bloggandet;)

Just nu ligger det så många meningslösa och dåliga bilder här. Helt utan nåt som helst engagemang. Man måste väl kunna kräva att fotograferna anstränger sig lite mer (iaf i de bilder som man lägger upp)? Alltså, jag blir faktiskt lite deprimerad av att se det! Man kan inte bara rikta sin kamera ut i folkvimlet, zooma lite och knäppa av, och tro att det blir ett bra gatufoto att lägga upp i poolen.

Förresten, Mats. Hur gick det med att få bort bloggarna här ovanför, så att diskussionen på klotterplanket prioriteras?

Bra talat Affe :-)

Jag tror att det är ganska viktigt av vem kritiken formuleras. Om jag får negativ kritik brukar jag gå in och titta på den kritiserandes egna bilder. Jag kan då bedöma om jag skall ta kritiken till mig eller strunta i den. Jag tycker personligen att det lätt kan bli lite av "en blind som försöker leda en blind" över kritiken.

Däremot om någon talar om vad denne personligen känner inför bilden, såväl i positiva som negativa ordalag är en annan sak. Detta utgör ju ett personligt ställningstagande där någon ger uttryck för sin åsikt utan att försöka gömma sig bakom någon sorts "vetande" som egentligen sällan finns.

Men jag kan ibland uppfatta det som att vissa tror sig sitta inne med någon absolut sanning om vad som är en bra bild och vad som inte är det. Ofta är detta personer som inte kommit så långt i sin egen utveckling.

Om man försöker applicera sin egen bildsyn på andras bilder kan det beror på att man själv är ganska låst i sitt seende. Och det enda sättet att råda bot på detta, tror jag, är att titta på mycket bilder av olika fotografer och ägna fotografin en massa tid.

Det enda jag är riktigt säker på är att jag egentligen ingenting vet ;).
-affe

Det tror jag inte heller att du gör, Peter. Jag talade helt allmänt...men mina åsikter förstås.
Rätt luddig, Kenneth, kan jag också hålla med om. Men en toppbild (enl många) får kommentarer...sen finns det kanske många som betraktar bilder, men sällan kommenterar, beroende på mycket.

Kan bara konstatera att tystnad som kritisk formulering är rätt.. .luddig.

Självklart så klankar jag inte ner på bilder för sakens skull. Bara för att reda ut begreppet...

Om jag inte känner något för en bild, inte själv får någon reaktion, då kommenterar jag ej. Det kan då finnas andra som reagerar.
Att enbart ge negativ o ej konstruktiv kritik… detta avstår jag. Det ev felet eller känslan kan ju faktiskt ligga hos betraktaren som inte förstår bilden, ”budskapet” och inte kan relatera till den.
Vi måste ju erkänna att vi tycker, tänker o känner olika.

Om jag gillar en bild men upptäcker att den skulle kunna bli ännu bättre, då berättar jag detta. Ger tips om en ev beskärning eller förändring till svartvitt osv. Alltså konstruktiv kritik.
Detta med färg el svartvitt får bilden själv avgöra…och jag känner-av detta.

Att vi el var o en skall känna ansvar för att poolen visar ” bra” bilder till 100% på varje sida, det fungerar ju ej.
Ibland hittar man ju kanske bara någon/sida…och ibland skymtar det flera guldkorn.
Sedan var det just detta: Bra bilder…?

Om en bild förblir okommenterad, då förstår ju fotografen att den inte väckt något hos betraktaren. Blir ju en form av negativ kritik. Han/hon kanske själv funderar på att ändra något i bilden…eftersom ingen konstruktiv kritik kommit fram. Kan ju ibland inträffa att fotografen själv ändå haft en speciell känsla för bilden, men inte kunnat förmedla detta.

Tycker vi nu verkar koncentrera oss mest på alla andras bilder.
Hur kommer det sig? /undrar ulla

Bara att skriva under på vad Mats säger. Om vi nu inte ska ge mer ris än ros till vissa bilder för att dessa bilder behöver mer ris än ros - ja, då kan vi ju lägga ner Fotosidan. Bildseendet kan väl heller knappast bli så mycket skarpare om man hela tiden är nöjd med vad man ser och man av detta aldrig ägnar sig åt kreativa funderingar.
Personligen kommenterar jag inte bilder beroende på om bilden säger mig något eller inte, utan om jag ser något i bilden som kan förbättras. Inte i alla bilder förstår jag intentionen hos fotografen, och då är det svårt att ge kritik. Men jag har nog också skrivit ganska många kommentarer som har förklarat varför jag inte förstår intentionen. / Kenneth, som gärna tar gatufoto i svartvitt för att det är jag, och inte eventuellt kulturelitistiskt intressant.

"Negativ kritik" är minst sagt intressant. Vaddå? Det är väl inte speciellt negativt att skriva vad man tycker. Är just på väg att visa upp mina, vad jag själv tycker, bästa bilder för Hasse Persson, curator på Borås Konstmuseum, utrikeskorre/fotograf på Expressen i USA i ca 20 år, upphovsman till alla de berömda bilderna från Studio 54. Hur som helst vill jag ha hans uppfattning om mina bilder och jag är helt övertygad om att de flesta kommer att bli sågade, men att han också kommer att ge mig massor av tips/idéer om hur de kan förbättras till nästa gång. Men inte kommer jag att uppfatta det negativt. Bara lärorikt. Även om jag kanske inte håller med honom i allt han säger. Och så ser jag det här i vår pool också. Negativ kritik behöver inte vara negativ. Den driver vår utveckling framåt. Sedan tycker jag inte att du är ensam Peter om att säga vad du tycker (även om du är en av de främsta/bästa på det ;-) För att bygga på min nördighet kan jag berätta att som poolvärd läser jag de allra flesta kommentarer på vår sida och det finns fler som säger vad de tycker och jag hoppas innerligt att fler kommer att göra det framöver. Den "drabbade" fotografen i fråga kanske först uppfattar det negativt, men en stunds eftertanke leder troligen till positiv utveckling.

Har som vanligt en hel del ord i pågående ämne som vill ner på detta plank...men om några tim så startar SM- finalen i bandy i stan, så jag antar att därute vimlar det av folk...och dessutom gatufoto som behöver tas. Hoppas diskussionen fortsätter här under tiden. ;-)

Jag tycker nog att en bild som inte tilltalar,eller är intesägande,och teckniskt dålig, bör inte kommenteras.Som nu är letar vi med ljus och lykta, för att hitta något positivt i en dålig bild,av vänlighet,osv.
Du är inte ensam,jag skriver också negativ kritik.,men jag gillar det inte.Jag tycker det skulle vara bättre om vi inte skrev alls om en bild,man inte gillar. Det har hänt mig, flera gånger,inga kommentarer.Ingen respons,jag kollar min bild funderar,Dom har nog rätt,och tar bort bilden,lätt som en plätt, Sen när jag har tagit bort bilden tröstar jag mig själv med.Dom fattar ingenting.Ha Ha

Underlig känsla jag har: Det känns som det i stort sett bara är jag som skriver negativ kritik i poolen, förutom att några andra kan nämna att bilden kanske passar bättre i en annan pool. Fast jag kanske har missuppfattat saken? Det är ju ingen bildkritikpool, så man kanske inte ska skriva vad man tycker? Nu gör jag inte detta så mycket, är lite obehagligt att vara motströms, utan kanske till var femte eller tionde bild. annars gör jag som andra, dvs lämnar de flesta okommenterade. Finns det någon risk här? Att det hämmar utveckling o bildseende för att ingen säger något som kan förbättra mitt fotograferande? Det kan väl inte höja standarden genom att alla tiger snällt? Eller ska jag "rätta mig i ledet", och alltid låta nåd gå före rätt?

Tack Bengt för din inspiration, har ju beställt ett nytt objektiv i hopp om att det ska ge lite nya vinklar tänker på en fras ur en jazzlåt faktiskt:
"Pick yourself up, dust yourself off,
and start it all over again"

För faan !! Fotografera i färg!.Vig inte ditt liv till en svartvit utställning,med kritvita.parspatorer tunna svarta ramar,och bra spootar, där, innekretsen stillastående,så kallade kulturella samtliga säger, vad fint, vilket ljus..OSV!,och har glömt,rubbet,när dom går och fikar,.Nämligen bilden!.Ta bilder!! Rakt upp och ner!! i färg..Avbilda vad faan som helst.Strunta i att se det som ett måste,med en klassisk 35mm eller det fåniga,så bra,att du var nära."och lyckades ta en bild, utan att dom såg dig Hurra! ( Canon g 10)!Kolla!! fotografera.Var en gatufotograf med 300mm objektiv om det passar dig. Bilden framför allt.Andra värdskriget,var i färg:, men vi har lärt oss att se Hitler och det ruggigiga,i svartvitt,och tror att det speglar verkligheten, men tänk i färg, med hög kvalitet.Jag vågar inte tänka på det.
/ Bengt
/

Jag skulle bara vilja svara Niklas.Jag vet inte hur många gånger jag har tröttnat,på fotografi,mina egna och andras bilder.Eller som jazzmusiker,tyckt att jag står stilla, spelar samma fraser.Man tycker man har sett samma bilder, hört samma fraser, och det blir till ett suckande.Men man är defenitivt inte ensam.Massor av koleger ,berättar samma sak,Tvivel,mening,osv.Man går där med sin kamera, hittar inte skit,av värde,Jag går till min kontrabas,och försöker hitta något nytt, men ack.Det är inte konstigt, om man fastnar,då och då,ofta är det bra,men minsan inte kul.Ett sätt som jag nu tar till,är att i stället för att inte ta några bilder är att ta tjugo gånger mer bilder,utan krav.På samma sätt som när man får en kick, och vill testa ett nytt objektiv.Det är ett sätt som faktiskt har hjälpt mig.Jag plåtar till höger och vänster,och plötligt dyker det upp något i farten.Däremot att inte ta någon bild,
och lite nedslående söka efter något tilltalande,kan bli i deppigaste laget.En gång,bestämde,jag mig för att ta en bra bild på en blåmes,och strunta,i gatufoto.Och så satt en bild,i stället för blåmesen.Så kan det vara.Plåta på,ta ännu fler bilder.Det samma gäller musiken.När tillfälle ges till någon konsert,brukar det låssna,och man blir förvånad,upprymd och glad,att konserten gått över förväntan.Jag skulle aldrig vilja byta med en fotograf,eller musiker, som stövlar på,inte märker att konst,musik går i trappsteg,en del tunga.och ibland lätta.Dom som inte känner så,finns förvisso kvar,verkar obekymrat glada, men kommer ingen stans,dom,känner inga nyanser,och hittar inget nytt
/ Bengt

Hur gör vi? Jo igår på väg till vårt galleri så gillade jag en trafiksituation i slottsbacken...bilar, blank vägbana, fin gatsten o en cyklist skulle jag haffa till minneskortet. Pang...när jag tittade på bilden...:-( cyklisten hade hunnit förbi...kompaktkamerans fördröjning...

En intressantare story...hur vi gör. Precis hemkommen från en mycket, mycket intressant utställning av mycket gamla press-bilder. Stora glasplåtar upphittade i ett arkiv...skannade och rengjorda från smuts o dyl i PS lätt skärpa hade man lagt på...och vi kunde njuta av dessa i mycket stora format.

Ett gatufoto...gammal gatumiljö...bilar, spårvagnar...och häst o vagn. En trafikpolis satte upp sin stoppskylt...framför en häst...
Bilden var underbart charmig o vacker...den skulle verkligen ha passat i vår pool.
Detta var mina 2 ytterligheter...kompaktkamerans miss kändes verkligen futtig i sammanhanget. ;-) /ulla