.xmp-fil från konverteringen av raw-fil

[Canalog]

Nej du kan inte återskapa raw. Men det har du säkert redan förstått på övriga svar även om de inte svarat så rakt.

VC - Virtual Copy, alltså Virtuell Kopia på svenska.
(Jag kör inte svensk version av PS/LR. Det blir lättare att förstå videos på nätet som visar hur man gör vissa saker i främst PS när menyer/verktyg/funktioner får samma namn.)

Och när det gäller Bridge så har den ingen katalog, eller databas som en del kallar det, som LR. Och då måste Bridge använda sig av xmp-filerna istället. Sen finns ju ACR som ett filter i PS, same same but diffferent. Men då får du inga xmp-filer till Bridge.

Bra att få dessa sammanhang förklarade - fast man behöver nog ha lite djupare datakunskaper för att riktigt förstå, och det har nog inte jag. Men det är viktigt för mig att förstå hur jag bör göra i praktiken, alltså inte kasta .xmp eller .xml-filer om man inte är helt säker på vad man gör och ev konsekvenser av det.

Att råfilerna är unika, det förstod jag förut, men nu förstår jag lite mer. Intressant ämne men inte alltid lättförståeligt - att radera filer i datorn är ofta vanskligt tycker jag när jag inte alltid kan överblicka eller förstå konsekvenserna.

Att radera bilder, även dåliga bilder och t.o.m. ”nästan-dubbletter” är kanske det svåraste inom foto - ”kan va bra att ha” - även om det ökar behovet av lagringskapacitet!

 

[jag&bilden]

Att kasta sin RAW-fil, t.ex. din NEF och behålla en DNG är ju att kasta originalet och behålla en kopia. En bra kopia visserligen men en kopia.
Och dessutom brukar en exporterad DNG vara markant större än en RAW+recept för framkallningen.
Så man blir av med båda original och straffas en gång till med att mera diskutrymme går åt.

Man begränsar också sina framtida möjligheter markant.
Man förlorar möjligheten när man kastar sina NEF:ar att kunna utnyttja Nikons framkallare, man går miste om alla andra nuvarande eller framtida verktyg som bearbetar bayer-matrisdata för att framkalla bästa bilderna.
Kastar man originalet så förlorar man möjligheten att använda t.ex. PhotoLab med deras version 4 med den magiskt bra ML-baserad brusreduceringen som slår allt! Då PL4 applicerar de flesta av sina behandlingar på bayer-datat.
Det är lite magiskt för du kan ta fram brusiga hög-ISO bilder från en gammal kamera från mitten 2000 och få fram makalöst fina och brusfria bilder. Långt bättre än vad någon kamera då kunde prestera.

Vem vet vilken väg Adobe eller någon annan leverantör av framkallare tar i framtiden. Plötsligt har det tagit fram det grymmaste av alla men applicerar det på RAW-filer och inte på kopior.

IT och programvaruvärlden är ju inte direkt känd för att hålla fast vid något allt för länge.

Men som tur har vi valet. Vi kan välja om eller vad en vill kasta.
Nu kanske det inte spelar något roll - i morgon kan det vara annorlunda.

Nej de går inte miste om mycket. Om jag sparar mina NEF eller konverterar de till DNG är mer en akademisk fråga. liiiite info försvinner men ingen bilddata.
Men det finns en större skillnad. För NEF så kan jag använda Nikons rawkonverterare, det kan jag inte med DNG.
Personligen har jag aldrig ens installerat Nikons rawkonverterare så det spelar mig ingen roll.

 

[AFJ]

Att radera bilder, även dåliga bilder och t.o.m. ”nästan-dubbletter” är kanske det svåraste inom foto - ”kan va bra att ha” - även om det ökar behovet av lagringskapacitet!

Ja, det är en svår balansgång. Jag tänker så här:

- Hur ofta går jag tillbaka till gamla bilder?

- När jag går tillbaka till gamla bilder, vill jag då se 1000 bilder från midsommar 2009 som är av skiftande kvalité eller är det bättre om jag kan se på ett urval med god kvalité?

- En del av oss vill att vårt bildarkiv skall gå vidare till nästa generation när vi går bort. Vill arvingarna ta över 300 000 bilder att bläddra igenom eller skulle de uppskatta en mera modest samling på 30 000 tusen bilder?

Min slutsats är att man nästan aldrig kan gallra för hårt. Jag har hittills aldrig saknat en bild som jag raderat!

PS. För att undvika att radera något viktigt brukar jag gallra i två omgångar. Först när jag just har importerat bilderna. Plockar då bort "dubbletter" från serietagning och bilder som är oskarpa eller där motivet är kasst. Några veckor senare går jag igenom bilderna igen och kanske plockar bort några bilder till. Att ha en bantad samling gör livet lättare att leva!

 

[Canalog]

Ja, det är en svår balansgång. Jag tänker så här:

- Hur ofta går jag tillbaka till gamla bilder?

- När jag går tillbaka till gamla bilder, vill jag då se 1000 bilder från midsommar 2009 som är av skiftande kvalité eller är det bättre om jag kan se på ett urval med god kvalité?

- En del av oss vill att vårt bildarkiv skall gå vidare till nästa generation när vi går bort. Vill arvingarna ta över 300 000 bilder att bläddra igenom eller skulle de uppskatta en mera modest samling på 30 000 tusen bilder?

Min slutsats är att man nästan aldrig kan gallra för hårt. Jag har hittills aldrig saknat en bild som jag raderat!

PS. För att undvika att radera något viktigt brukar jag gallra i två omgångar. Först när jag just har importerat bilderna. Plockar då bort "dubbletter" från serietagning och bilder som är oskarpa eller där motivet är kasst. Några veckor senare går jag igenom bilderna igen och kanske plockar bort några bilder till. Att ha en bantad samling gör livet lättare att leva!

Javisst, jag håller med dig, men för min del handlar det ju inte om dom volymerna (1000 tveksamma bilder från midsommar osv), och mig har det faktiskt hänt att jag ångrat raderingar.

Men självfallet kan jag nog gallra bättre...det är bara det att en förnyad gallring måste man ju göra ganska snabbt inpå den första gallringen, precis som du säger. Det är väl bara så att man hellre tittar på sina bra bilder än städar bland dom dåliga/mediokra....

Jag avger det som nyårslöfte att gallra bland skräpet bättre!!
God fortsättning önskar dig undertecknad!
/B

 

[thommya]

Att kasta sin RAW-fil, t.ex. din NEF och behålla en DNG är ju att kasta originalet och behålla en kopia. En bra kopia visserligen men en kopia.
Och dessutom brukar en exporterad DNG vara markant större än en RAW+recept för framkallningen.
Så man blir av med båda original och straffas en gång till med att mera diskutrymme går åt.

DNG ÄR RAW och ett open-source alternativ till de proprietära RAW format som de flesta kameratillverkare använder.
Och DNG blir absolut inte större, tvärtom. DNG är normalt 20% mindre än originalet.
Det är en av de stora anledningarna till att använda det.

Edit - eller vad menar du med exporterad DNG?

 

[afe]

Det går ju också att konvertera tillverkarens RAW till DNG med inbäddad originalfil - då blir den definitivt större.

 

[Erik Schalin]

...och mig har det faktiskt hänt att jag ångrat raderingar.

Det är ett filosofiskt tillstånd för sinnet.
OM du bestämde dig för att radera en gång så har du bestämt dig, och det valet behöver du aldrig ångra.


Jag håller med AFJ, jag har heller aldrig ångrat en radering av en fil.