Mankan G
Aktiv medlem
Tror det mer handlar om påminnelsen om att man blir äldre eller självförnekelse. Bilden många har av dem själva stämmer sällan överens med den som kameran lämnar. I alla fall om bilden inte är tagen av någon som vet hur man framställer en person i bättre dager.
Jag plåtar rätt många porträtt och det är påfallande ofta som motivet i alla fall i början är rätt avvaktande och avigt inställd till bildresultatet. Men efter att ha sett hur bra det KAN bli så brukar de allra flesta ändra uppfattning. Tänk på hru det oftast ser ut: När tar folk fram sina kameror? På fester, till jul och nyår. Gärna med blixt rakt på och kanske lite onyktra. Hur snygga blir dessa bilder? och hur mycket hjälper dessa att öka på självförtroendet?
Det händer då och då att en serie porträtt av en känd person visas upp i media som i alla fall jag uppfattar som oerhört snygga och vackra medan min uppfattning om motivet är rakt annorlunda. Jag minns speciellt två: Pernilla Wiberg publicerad i Vecko Revyn tror jag det var och Magda Forsberg i ett annat magasin.
Bägge var vansinnigt vackra på ett sätt som i alla fall jag inte insett tidigare. Inte alls som den Magda man brukade hitta bilder på just efter att hon gått i mål. I en konstig mössa med fruset snor under näsan
.
ps Observera att jag inte säger att dessa två är oattraktiva utan bara att min minnesbild av dem var inte den fotomodellvackra som uppenbarade sig på dessa bilder.
Jag plåtar rätt många porträtt och det är påfallande ofta som motivet i alla fall i början är rätt avvaktande och avigt inställd till bildresultatet. Men efter att ha sett hur bra det KAN bli så brukar de allra flesta ändra uppfattning. Tänk på hru det oftast ser ut: När tar folk fram sina kameror? På fester, till jul och nyår. Gärna med blixt rakt på och kanske lite onyktra. Hur snygga blir dessa bilder? och hur mycket hjälper dessa att öka på självförtroendet?
Det händer då och då att en serie porträtt av en känd person visas upp i media som i alla fall jag uppfattar som oerhört snygga och vackra medan min uppfattning om motivet är rakt annorlunda. Jag minns speciellt två: Pernilla Wiberg publicerad i Vecko Revyn tror jag det var och Magda Forsberg i ett annat magasin.
Bägge var vansinnigt vackra på ett sätt som i alla fall jag inte insett tidigare. Inte alls som den Magda man brukade hitta bilder på just efter att hon gått i mål. I en konstig mössa med fruset snor under näsan
. ps Observera att jag inte säger att dessa två är oattraktiva utan bara att min minnesbild av dem var inte den fotomodellvackra som uppenbarade sig på dessa bilder.
