Jag har redan med mig min kamera ~överallt, så att vara rädd för att bli kallad nörd (eller vad annat som helst) är jag verkligen inte rädd för. Sen både klär jag mig lite annorlunda och gör en del saker som andra tycker är rejält konstiga. Så att jag har dålig självkänsla kan jag inte hålla med om.
Kalibrerad skärm har jag iaf, eftersom det faktiskt är just där den slutgiltiga bilden blir till. Och själv har jag inget intresse av nån 100% äkthet, utan bara att bilden blir bra.
Men dock har jag respekt för att det i vissa fall krävs EXAKT vitbalans o sådär. T ex om man på mitt jobb ska integrera en CG-karaktär i filmat material (Boxer Robert t ex). Alltså både filmas och fotas en color chart (vad heter det på svenska?) för att kunna matcha upp färgerna i det filmade materialet mot det som tas till HDR-bollen (som CG-karaktären ljussätts med).
Men i vanliga fotosituationer spelar det väl ingen som helst roll hur vitbalansen är sålänge den slutgiltiga bilden ser bra ut?
Dock måste jag iofs säga att när det gäller inomhus på kvällen så har både min D700 och fd D90 inge vidare lätt med det om jag kör på auto. Därför brukar jag alltid vrida den till 2500 kelvin för att få någorlunda korrekta färger att previewa bilderna med.