Advertisement

Annons

Vad är förväntad livstid på en elektronikpryl?

Produkter
(logga in för att koppla)
Inte bara elektronik som är sunkigt numera. Den stenhårda konkurrensen och vinstpressen trycker tillverkarna alltmer mot massproduktion med bristande design, testning och kvalitetskontroll. Köpte nyss ny fiskeutrustning. Min gamla höll i 35 år. Blev allvarligt bekymrad när jag såg hur nya grejer ser ut. Köpte till sist ett svindyrt spö (ser plastigt ut, mjuk i toppen men dyrt) och en ny rulle som inte såg särskilt robust ut den heller. Det nya spöet är sämre än det gamla vad gäller kastlängd och precision och rullen gick sönder efter 50 kast (hur roligt är det mitt på fjället?). Min dator för 60 000 har jag aldrig varit nöjd med, får bygga nästa själv. Man får nog vara glad om en elektronikpryl håller i 3 år.

Du kan också köpa fiskerulle som håller i 350 år idag. Du får helt enkelt ta reda på vilken är hållbar.
Min dator för 5000 kr håller felfritt, tills den blir föråldrad.
 
"Konsumtionskapitalismen eftersträvade en ekonomi med snabb omsättning och ersättning av produkter, med nyheter och eviga förändringar av smak och teknologi, det vill säga en förskjutning från tillägnandet av ting för privat ackumulering till köpandet som en form av högaktiv avfallsproduktion, ett sätt att bereda rum för nästa våg av varor."
skriver Don Slater i sin essä 'Fotografins objekt' som finns publicerad i boken 'Tankar om fotografi'.

Att bygga hållbara produkter, i stället för sådana som går sönder så fort som konsumenten börjat använda dem, skulle inte kosta nämnvärt mer att producera. Materialkostnad och kostnad för arbetstid skulle inte öka mer än att det är försumbart. Men tillverkarna tjänar massor med pengar på att göra dåliga produkter så att konsumenterna behöver köpa nytt igen och igen och igen, hela livet.
Tänk vilket gigantiskt resursslöseri och vilken meningslös miljöförstöring detta slit-och-släng-tänkande innebär. Och vad frustrerande för konsumenterna som ständigt måste håva upp pengar för att ersätta medvetet dåligt tillverkade produkter.
 
Senast ändrad:
Det är oerhörd hög kvalité idag även på konsumentelektronik, och andra produkter jämfört med förr.
När har du behövt reparera en TV senast? Eller en dammsugare? En kylskåp?
Min nuvarande bil har inte haft ett enda fel på 10 tusen mil... Hur var det förr?
Eftersom kvaiitén är så hög, försvann reparation som yrke, och då är meningslös att göra produkten reparerbart.
Samtidigt kostar de flest produkter tiondel så mycket (räknat i timlön) som för 50 år sedan.
Första svart-vit 20 tum TV kostade 2 månadslöner, och gick sönder 1-2 ggr/år.
Idag en 32 tum TV kostar 3 dagars lön, och går inte sönder.
Är nog beredd att hålla med dig, åtminstone delvis. Mina prylar går heller nästan aldrig sönder, särskilt inte elektroniken.
Vad som ofta är under all kritik är det mekaniska utförandet och kontakter. Kontaktproblem är säkert boven bakom 95% av alla prylproblem.
Gillar man känslan att hålla i något gediget får man pynta motsvarande vad det kostade för 30 år sedan, dvs en halv månadslön för ett kamerahus i metall, eller ett gediget objektiv.
 
Är nog beredd att hålla med dig, åtminstone delvis. Mina prylar går heller nästan aldrig sönder, särskilt inte elektroniken.
Vad som ofta är under all kritik är det mekaniska utförandet och kontakter. Kontaktproblem är säkert boven bakom 95% av alla prylproblem.
Gillar man känslan att hålla i något gediget får man pynta motsvarande vad det kostade för 30 år sedan, dvs en halv månadslön för ett kamerahus i metall, eller ett gediget objektiv.

För 30 år sedan fick du inga gedigna kameror för en halv månadslön. En normal månadslön låg på 4-5 tusen kr och du fick inga kvalitetskamera för 2000-2500 Kanske för 2-3 månadslöner fick du en toppmodell av Nikon.
Du får även idag hyfsad kvalitetskamera för 2-3 månadslöner (ca 60-90 tkr)

Idag kan du för en halv månadslön köpa en riktigt bra konsumentkamera med 2-3 bra objektiv. Kamera som säkert håller för 50 tusen exponeringar.
Det är 1500 rullar med en analogkamera. På hur många dagar fotade du fullt 1500 rullar film 1980?
Höll en bättre konsument-Nikon då för fler än 50 tusen bilder?
Vi minns ofta fel, och mins en kvalité, som egentligen inte fanns. Kvalitén är bättre idag, nästan i alla industriprodukter, på grund av bättre tolerans i automatiserad tillverkningens tid.

Om du frågar någon vilken hade högre kvalité : Mercedes eller Volvo från 60-talet eller en Kia elle Skoda idag, skulle de flesta svara Mercedes/Volvo.
Men jag hade båda, och minns, att de hade mångdubbelt fler fel, än vilken som helst dussinbil idag har.
 
Något jag har haft mycket problem med de senaste åren är att om något elektrisk pryl slutar att fungera så är det nästan alltid strömförsörjningen som havererat.

Extra vanligt tycks det vara om prylen använder extern spänningsomvandlare, gissningsvis snålar tillverkarna med effekten på dessa så de kan spara några kronor. Men det går också att lösa problemet enkelt genom att skaffa en ny för någon hundralapp. eller återanvända spänningsomvandlaren från någon gammal pensionerad pryl,

Håller med om att kontakter/sladdar ofta är ett problem, speciellt när det tex gäller batteriladdare och hörlurar till telefoner. Jag tror inte jag haft någon mobil där laddaren fungerat lika länge som telefonen.
 
För 30 år sedan fick du inga gedigna kameror för en halv månadslön. En normal månadslön låg på 4-5 tusen kr och du fick inga kvalitetskamera för 2000-2500 Kanske för 2-3 månadslöner fick du en toppmodell av Nikon.
Du får även idag hyfsad kvalitetskamera för 2-3 månadslöner (ca 60-90 tkr)
1979 var riktpriset på en Nikon FM 2430 riksdaler, inklusive ett 50mm/1,8 fast objektiv. Att det är en mekaniskt högklassig kamera behöver inte diskuteras. Det är faktum. Jag har fortfarande en kvar.
Jag hade bara barnbidrag då men vet att medellönen 1986 var cirkus 9000SEK då jag började jobba.
Gissar därför att medellönen 1980 var runt 6000 före skatt vilket skulle ge en nettlön på runt 4500.
Vad jag vet är 2430 ganska nära hälften av 4500.
 
Kanske är det så i dagens läge att våra produkter inte ska hålla så länge utan att produktionen måste hållas igång. I varje fall lever min förstärkare och kassett bandspelare från Yamaha och rullbandspelare från Philips prima fast dessa är från mitten av -70 talet. Det enda som börjar "säcka" något är snabbspolningen på Philipsen.
 
1979 var riktpriset på en Nikon FM 2430 riksdaler, inklusive ett 50mm/1,8 fast objektiv. Att det är en mekaniskt högklassig kamera behöver inte diskuteras. Det är faktum. Jag har fortfarande en kvar.
Jag hade bara barnbidrag då men vet att medellönen 1986 var cirkus 9000SEK då jag började jobba.
Gissar därför att medellönen 1980 var runt 6000 före skatt vilket skulle ge en nettlön på runt 4500.
Vad jag vet är 2430 ganska nära hälften av 4500.
jag har för mig att jag tjänade krin 5-6 tusen 1980. Det kan stämma att priset Nikon FM var en halv månadslön.

Men Nikon FM var ingen proffskamera, utan en rätt gedigen och enkel helmanuell entusiastkamera, möjligen jämförbar i dagens sortiment med Nikon D90, Canon 50D, eller modellerna därunder, vilka kostar idag långt under en halv månadslön. (närmare en veckolön)
Och har naturligtvis väldig mycket bättre prestanda.
Och viss var FM 1980 mekaniskt högklassig, men jag tvivlar att FM skulle hålla för fler exponeringar än 50D eller D90.

Hur många rullar film gjorde du av med per år 1980? Tre? Eller tio? Möjligen hela trettio rullar? Jag gjorde en månadslång Amerikaresa och fotade 20 rullar, 720 bilder, och det var mycket för en amatör.
Om du fotade hela 30 rullar/år, då gjorde du på 50 år lika många exponeringar som dagens entusiastkameror håller för (jag tror de håller för mer).

Allt var inte bättre förr.
 
Kanske är det så i dagens läge att våra produkter inte ska hålla så länge utan att produktionen måste hållas igång. I varje fall lever min förstärkare och kassett bandspelare från Yamaha och rullbandspelare från Philips prima fast dessa är från mitten av -70 talet. Det enda som börjar "säcka" något är snabbspolningen på Philipsen.
Jag gissar an anledningen att din rullbandspelare fortfarande håller, att du inte använder det speciellt flitigt.
 
Jag gissar an anledningen att din rullbandspelare fortfarande håller, att du inte använder det speciellt flitigt.

Används ännu. Har inte ens en CD-spelare mer än den i datorn. Även en sk. vinylspelare. Även den 70 tal. Måste ha fastnat i det årtalet. Kanske därför jag gillar farbror-sids hemsida och även min Pentax S3. farbror-sid.se/home/
 
Används ännu. Har inte ens en CD-spelare mer än den i datorn. Även en sk. vinylspelare. Även den 70 tal. Måste ha fastnat i det årtalet. Kanske därför jag gillar farbror-sids hemsida och även min Pentax S3. farbror-sid.se/home/

Jag har också haft dyr, rullbandspelare av märket REVOX en gång i tiden. Lämnat några gånger till service och rengöring, men när en genomgång blev dyrare än att köpa nytt, så tröttnade jag på det. Jag sålde till en 60-tal-entusiast. (Som du kanske också är)

Motsvarigheten i fotovärlden de som tycker den enda rätta är en helmanuell analogkamera, lös exp-mätare, och sv film. Bra hobby.
 
Jag har också haft dyr, rullbandspelare av märket REVOX en gång i tiden. Lämnat några gånger till service och rengöring, men när en genomgång blev dyrare än att köpa nytt, så tröttnade jag på det. Jag sålde till en 60-tal-entusiast. (Som du kanske också är)

Motsvarigheten i fotovärlden de som tycker den enda rätta är en helmanuell analogkamera, lös exp-mätare, och sv film. Bra hobby.

Jo nog är jag analog. Dagens kameror har en "fördel" man får resultatet på en gång men "nackdelen" sitter för mig i batteriet och därav elektroniken. Vet inte om Du kikade på farbror-sid den länkar inte som jag tänkte eftersom den skrivs utan www. Som Olle Landsell skriver (ensamseglare) i sin bok med sin atlantsegling i sin Havsfidra. "allt som inte kunde tändas med en tändsticka åkte ut" Även då motorn. Ps. ser att vi är årsbarn.
 
håller med totalt, de jag tänker på mest dock är. den där 3210an som man köpte när jag va liten va ju hur cool som helst och va kosta inte den ?
Ganska så off-topic, men 3210:an var varken liten, cool eller dyr. Det var en sån telefon som "alla" hade, då den var billig.
På den tiden hade jag en Ericsson T28, som var avsevärt mycket mindre och fräsigare.

EDIT: Ser nu att du bara var 10 år när 3210:an kom, så du hade väl kanske inte så bra koll på mobiler då. Du är förlåten ;)
 
Senast ändrad:
Tyvärr gäller inte detta bara elektronik.

Farsans husbil för över 600 000 med länkarmar från fiat var utslitna efter ett par år.
Felkonstruktion för att man valde ett billigare material.

När det gäller konsumentelektronik så får konsumenten idag stå för en del tester.
RIktiga riskanalyser görs nog mest på grejer till flyg och bilar. Vad bilbranchen använder vet jag inte men flyg är idag hänvisad till DO 178B och DO 254 plus vissa inslag av MIL-standarder.

IPC-A-610D är väl standarddokumentet för hur man skall sköta sin elektronikproduktion. väljer man att göra saker enligt detta som klass 2 så brukar det vara mycket vunnet. En annan sak är att kontruktörer av både elektronik och mekanik tar till marginaler och testar bättre samt givetvis genomför HALT-tester på både delar och på komponenter samt konstruerar enligt metodik som har gett bra resultat tidigare samt självklart genomför omfattande miljötester innan man släpper produkten till kund. Men gör man på det viset så tar utvecklingen längre tid och det kostar pengar så som idag räknar på produkutveckling så man struntar i det och släpper dåliga produkter som inte är vältestade till kund. går de sönder så får man ju sälja mer! och gör man mobila produkter med undermåligt fuktskydd så håller de inte så länge och man slipper kostnaderna för garanti eftersom man svär sig fri ifrån just fuktskador - något som dagens moderna elektronik är notoriskt känslig för...

Riskanalys gör nog sällan innom annat än säkerhetskritiska tillämpningar och det är flyg, millitärt, medecinteknik som det främst förekommer på - orsaken är enkel - det är tidsödande och går åt duktigt folk för att göra detta och sådant kostar för mycket för konsumentelektronik så man chansar istället.
 
Jo nog är jag analog. Dagens kameror har en "fördel" man får resultatet på en gång men "nackdelen" sitter för mig i batteriet och därav elektroniken. Vet inte om Du kikade på farbror-sid den länkar inte som jag tänkte eftersom den skrivs utan www. Som Olle Landsell skriver (ensamseglare) i sin bok med sin atlantsegling i sin Havsfidra. "allt som inte kunde tändas med en tändsticka åkte ut" Även då motorn. Ps. ser att vi är årsbarn.

Tja, när jag ska ut på ensam världsomsegling, kommer jag lägga Landsells råd till minnet, jag lovar. Men just nu har jag inte problem med batteriet, den håller ganska länge.
Jag har rätt många rullar film jag gjorde analogt, mest dia. Och jag hade rätt hyfsad utrustning i den tiden.
Men bara par dussin av bilderna är värda a behålla och scanna in till digital. (undantaget famijebilderna) Var jag såå mycket sämre fotograf då? Ja det var jag.
Jag är nog fortfarande medioker som fotograf, men bättre än för 30-40 år sedan, den digitala fotograferingen öppnade helt nya vyer, med att jag ser bilden direkt i skärmen, att efter fotodagen kan jag bearbeta bilden direkt. Och att jag kan slösa med bilderna.
Och i motsats till mina "analoga" fotokolleger beundrar jag dagens elektroniska fotounderverks prestanda.
 
Och i motsats till mina "analoga" fotokolleger beundrar jag dagens elektroniska fotounderverks prestanda.
Bortsett från "moderna" entusiaster tror jag att många av dom som klamrar sig fast vid dåtidens fototeknik helt enkelt är såna som inte bemästrar den digitala efterbehandlingen i samma utsträckning som min generation gör.
 
Tja, när jag ska ut på ensam världsomsegling, kommer jag lägga Landsells råd till minnet, jag lovar. Men just nu har jag inte problem med batteriet, den håller ganska länge.
Jag har rätt många rullar film jag gjorde analogt, mest dia. Och jag hade rätt hyfsad utrustning i den tiden.
Men bara par dussin av bilderna är värda a behålla och scanna in till digital. (undantaget famijebilderna) Var jag såå mycket sämre fotograf då? Ja det var jag.
Jag är nog fortfarande medioker som fotograf, men bättre än för 30-40 år sedan, den digitala fotograferingen öppnade helt nya vyer, med att jag ser bilden direkt i skärmen, att efter fotodagen kan jag bearbeta bilden direkt. Och att jag kan slösa med bilderna.
Och i motsats till mina "analoga" fotokolleger beundrar jag dagens elektroniska fotounderverks prestanda.

Det är som Du noterar och som jag ser som det trevliga, att man ser resultatet och kan slösa med "filmen". Batteriet håller men utan batteri ingenting samt hur är det med grundfrågan. Hur håller elektroniken? En Kodak Retinet från -36 som jag ibland tar till mig ger mig ännu bilder. Men bilderna för mig blev bättre förr, kanske beroendet på minskat intresse. Funäsdalen väntar, tar troligen min K20D plus mina roliga Tamron ur adaptall-2 serien med mig. Nytt och gammalt.
 
Bortsett från "moderna" entusiaster tror jag att många av dom som klamrar sig fast vid dåtidens fototeknik helt enkelt är såna som inte bemästrar den digitala efterbehandlingen i samma utsträckning som min generation gör.

Trots att jag började med fotografering i slutet på 60-talet har jag inga problem med den digitala efterbehandlingen. Det som gäller är nog mera hur intresserad man är av den datoriserade världen, 40-tallist som jag är. Många som är yngre än mig bland mina arbetskamrater vill inte ens använda sig av en dator. Använder både photoshop, iphoto, och programmet iworks. Det är mera att man låser upp sig till ibland "dumdryg" elektronik som jag funderar på hållbarheten i dagens elektronik, bland då bl.a kameror.
 
Trots att jag började med fotografering i slutet på 60-talet har jag inga problem med den digitala efterbehandlingen. Det som gäller är nog mera hur intresserad man är av den datoriserade världen, 40-tallist som jag är. Många som är yngre än mig bland mina arbetskamrater vill inte ens använda sig av en dator. Använder både photoshop, iphoto, och programmet iworks. Det är mera att man låser upp sig till ibland "dumdryg" elektronik som jag funderar på hållbarheten i dagens elektronik, bland då bl.a kameror.
Hållbarheten på elektronik är faktiskt ganska ointressant eftersom den kommer att ersättas av bättre teknik innan den fysiska livslängden är förbi. Det kommer troligtvis inte finnas ett intresse för dagens digitalkameror om 75 år på samma sätt som det kan finnas för gamla analoga kameror idag, av just den anledningen att dagens kameror kommer bara vara sämre versioner av framtidens och således kommer det inte finnas nån mening av att vara intresserad av dom versionerna vi ser nu med sämre specifikationer än dom som komma skall. Det är inte förräns det sker ett skifte till en helt ny typ av kamera som ett intresse av nostalgiskt ursprung kan uppstå.
Nu kommer det säkert inte ta 75 år innan det inträffar, förvisso.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.