Annons

Världens dyraste foto - Peter Lik har gjort den igen

Produkter
(logga in för att koppla)

Sten-Åke Sändh

Aktiv medlem
Den australiensiske fotografen Peter Lik som väl är mest känd för att ta bra betalt för storskaliga naturbilder i övermättade färger har gjort det igen skulle man kunna säga. Denna gång överaskar han genom att inte dra i alla färgreglagen på en gång med ett svartvitt motiv.

https://www.lik.com/news/newsarticle57/

Lik har ju avfärdats av många inte minst här på FS tidigare och han kommer säkert sågas hårt nu också men 6, 5 miljoner U$ innebär väl i princip att en fotograf som tar en sådan bild aldrig mer behöver ta någon mer bild - om fotografen inte själv vill. Så han kan förmodligen leva med den kritiken.

Så vad tycker ni om bilden ifråga?

Är nyckeln till framgången det stora formatet?
De flesta fotografer skriver ju överhuvudtaget inte ut längre och gör de det så är det försvinnande få som gör det i Liks skala. Har ni som vill leva på fotografi förbisett något här?

Min första kontakt med Lik var genom min son som sett hans verk på ett galleri i Las Vegas. Han reagerade både över skalan och den överdrivna färgmättnaden/färgskalan i bilderna och de saftiga priserna. Allt var extra allt. Men det passar uppenbarligen i ett land där många älskar just detta och där en marknad för "det monumentala" uppenbarligen finns.

Kan man tjäna massor med pengar på foto i Sverige också? ... även med Liks koncept?

Idag avråds många från att välja foto som yrke. Men med exempel som Peter Lik så vet vi nu att det bara behövs en enda bild - "BILDEN" - för att en fotograf uppenbarligen ska ha sitt på det torra. Det borde vara en oemotståndlig kombination.

Många fotografer tycker nog Peter Lik är kitsch rätt och slätt men samtidigt är förbittringen stor över nivelleringen av fotografyrket och möjligheten att leva på det.

Kan det finnas en Peter Lik i Sverige?
Hur skulle han tas emot tror ni?

Citat:

The private collector, who purchased the $6.5 million “Phantom” in November 2014, also acquired Lik’s masterworks “Illusion” for $2.4 million and “Eternal Moods” for $1.1 million. With this incredible $10 million sale, Lik now holds four of the top 20 spots for most expensive photographs ever sold. He already has a position in the ranking with a previous $1 million sale of famed image, “One.”

Är Peter Lik en bra fotograf eller är han bara en bra affärsman?

"Lik now holds four of the top 20 spots for most expensive photographs ever sold".

Är inte detta oerhört orättvist??
 
Senast ändrad:
Man kan tycka mycket. Här är några av mina tankar...

Vare sig vi vill eller inte så lever vi i en värld där finkultur är lika marknadsdrivet som populärkultur och där det personliga varumärket betyder väldigt mycket för hur konst värderas. Se bara på Koons och Hirst (eller varför inte Picasso, Dali och Rembrandt).

Till stor del ger ju naturligtvis konstnären/fotografen, och dess tidigare verk ett kontext till verket som i sig kan öka värdet, men konstnärer och fotografer är lika mycket varumärken som kläddesigners.

Ett bra exempel är kanske Banksys experiment med att sälja original på gatan i New York eller turerna kring Warhols Brillo-boxar.

Bra fotograf eller bra affärsman?

Går det att skilja? Onekligen kan han ju det han gör såväl tekniskt som kompositionsmässigt, budskapsmässigt, varumärkesmässigt och marknadsmässigt, och alla de delarna är ju viktiga för att komma till den nivå han kommit.

Orättvist?

Kanske.

I blindtester brukar Pepsi få bättre betyg än Coca Cola ("the Pepsi Challenge"). Ändå säljer Coca Cola mer. Är det då Pepsi (som tydligen smakar bättre) eller Coca Cola (som lyckats skapa en hel mytologi kring sitt varumärke) som är den bästa colan? Är det den fysiska produkten som är det viktiga, eller är produkten bara en liten del i en helhet, där upplevelsen står i centrum, och där andra faktorer än själva produkten spelar den största rollen?

Oavsett hur man tycker att det borde vara, det oftast totalupplevelsen som väger tyngst på marknaden, och inte produkten i sig, oavsett det gäller ett konstverk eller läskeblask...

Enligt mig är det bara att gratulera Peter Lik. Säga vad man vill, men han har lyckats nå dit han gjort.
 
Om ens mål i livet är att tjäna mycket pengar, vilket mångas uppenbarligen är så framstår Peter Lik som väldigt framgångsrik oavsett måttstock. Jämför man med alla andra fotografer är han förmodligen ohotad etta när det gäller kommersiell framgång som fotograf. Med fyra verk bland de 20 dyraste som sålts så får man väl säga att det är ganska enastående och då måste väl de som tänker sig leva på foto idag stå inför ett antal vägval. Många har säkert synpunkter på åtminstone en del av hans produktion andra undrar säkert "hur man bär sig åt".

En sak som jag tycker är intressant är formaten. Den här bilden är såld i storleken 59 ¼”w x 39 ½”h (150.495 cm x 100.33 cm). Peter Lik gör ofta riktigt stora bilder även om denna säkert inte hör till de största. Storleken på en bild har betydelse och jag undrar hur stor och om det är en lite förbisedd faktor kommersiellt? Skulle han fått 6,5 miljoner U$ för en A4?

Så gör ni för små bilder ni som försöker leva på foto? Formatet är förstås aldrig allt men betyder det mer än vi tror? Skulle större format vara en enkel framgångsfaktor - eller är det väl enkelt?

Jag tänker även på Nick Brandts fantastiska bilder från Östafrika som visades på Fotografiska för något år sedan. Hur hade de upplevts i betydligt mindre storlek? Betydligt annorlunda är min första spontana reflektion.


"Phantom"-bilden som sålts för 6,5 miljoner U$ tycker jag är väldigt vacker. Den fanns tidigare i färg men det är den svart/vita som tagit hem de verkligt stora pengarna och det reser ju nästa fråga: färg eller svart/vitt och i detta fall verkar det ju som om svart/vitt i högre utsträckning får folk att öppna plånböckerna. Jag tror inte att det är någon tillfällighet att Nick Brandts bilder på Fotografiska var svartvita - åtminstone de som gått in i mitt minne.

På Wikipedia står följande:

"The photograph was produced as an Elite Edition[vague] 1 of 1. It is a black and white derivative of a pre-existing color image titled “Ghost,” sold as a 950 Limited Edition and 45 Artist Proofs. The image depicts a ghostlike figure within a cavern at Antelope Canyon, Arizona. Just at the moment of capture, a handful of dust was thrown through an opening above the site. It was illuminated by incoming sunlight to create the image.[citation needed]

Lik produced the print on Digital Metallic Glossy Media[vague] and then placed it in an Elite Black Lacquer Frame[vague]. The image itself measures 59 ¼”w x 39 ½”h (150.495 cm x 100.33 cm) while the frame measures 77 ½”w x 57 5/8”h x 3”d. (196.85 cm x 146.368 cm x 7.62)[citation needed]

The 1 of 1 print was acquired by a private collector."
 
En sak som jag tycker är intressant är formaten. Den här bilden är såld i storleken 59 ¼”w x 39 ½”h (150.495 cm x 100.33 cm). Peter Lik gör ofta riktigt stora bilder även om denna säkert inte hör till de största. Storleken på en bild har betydelse och jag undrar hur stor och om det är en lite förbisedd faktor kommersiellt? Skulle han fått 6,5 miljoner U$ för en A4?

Storleken har betydelse.

Dagens trend är att det som säljer på gallerierna just nu är enkla, lättbetraktade, vackra bilder i stort format. Det är vad 35-45-åringar i medelklassen vill ha ovanför soffan. Det är de som köper mest foto, och därmed till stor del styr marknaden.

Däremot säljer t.ex. traditionellt gatufoto och dokumentärt dåligt, vilket ju är goda nyheter för de av oss som har som dröm att någon gång kunna äga en silverprint av t.ex. Henri Cartier-Bresson, Christer Strömholm eller Sune Jonsson...
 
Färg eller svart/vitt? Peter Liks dyraste bild är i svart/vitt men många av hans bilder badar i övermättade färger. Han verkar kunna sälja båda med god förtjänst även om svart/vitt dragit in mest pengar för en enskild kopia. Men du drömmer om svart/vitt vad jag förstår.

Hur mycket av en generationsfråga är det tro?
 
Hur mycket av en generationsfråga är det tro?

Vet inte, men jag tillhör såväl den generationen som samhällsklassen, så det är i alla fall inte universellt.

Å andra sidan har jag bara mina egna silverprintar på väggarna, och inga inköpta, så jag tillhör kanske inte den målgruppen i alla fall.

Vet faktiskt inte, har för mig att jag läst att färg säljer mer, men nu spekulerar jag bara; kanske går det att sälja svartvitt för mer, eftersom det av många anses lite "finare"?

Sedan tror jag iofs inte att det är en medelklassare som hostat upp de pengarna, så medelklassens preferenser lär knappast inte styrt detta verks prissättning, även om det kanske bidragit till trenderna som gjort det möjligt?
 
New York Times publicerade för en tid sedan en artikel på ämnet Peter Lik som torde vara intressant i sammanhanget: Peter Lik’s Recipe for Success: Sell Prints. Print Money..

En annan artikel som kritiserar Peter Lik ur Canberra Times: Buyer beware: Treat Peter Lik photo sale with scepticism.

Fotosidan hade nyligen en artikel från Fotografiskas Photomarket där Anna Sievert bland annat gav följande svar på frågan vilka bilder är det som säljer:
– Stora snygga bilder säljer. Det kan vara landskap, djur och vackra kvinnor. Strömholm och andra mästare går inte alls för samma summor. Socialrealism säljer knappt.
.
Ett par korta personliga reflektioner:

Peter Lik har tydligen lyckats bygga upp en framgångsrik försäljningsindustri för sina bilder. Om hans bilder kommer att ha något bestående värde – ekonomiskt och/eller konstnärligt – får framtiden utvisa.

Konstmarknaden är komplex, själva ämnet konst kanske ännu komplexare. Precis som andra marknader svänger den, det som var inne och dyrt igår kan vara ute och osäljbart idag. Detta även om det konstnärliga värdet i sig är oförändrat (fast vad är konstnärligt värde?).
 
.
Ett par korta personliga reflektioner:

Peter Lik har tydligen lyckats bygga upp en framgångsrik försäljningsindustri för sina bilder. Om hans bilder kommer att ha något bestående värde – ekonomiskt och/eller konstnärligt – får framtiden utvisa.

Konstmarknaden är komplex, själva ämnet konst kanske ännu komplexare. Precis som andra marknader svänger den, det som var inne och dyrt igår kan vara ute och osäljbart idag. Detta även om det konstnärliga värdet i sig är oförändrat (fast vad är konstnärligt värde?).

Intressant artikel.

Det måste varit den där lokalen i Caesars Palace min son talade om där han sett Liks bilder.

Stora lokaler där det finns massor av trafik med människor med pengar. Oberoende av andras gallerier och försäljningsställen. Det är ju många andra större företag som använder sig av samma formel. Stort nätverk av butiker som expanderar. Väldigt säljfokus.

"Who is Peter Lik?

It irks him a little that you have to ask. Because by one measure — money — Mr. Lik may well be the most successful fine-art photographer who ever lived. He has sold $440 million worth of prints, according to his chief financial officer, in 15 galleries in the United States that he owns and that sell his work. The images are mostly panoramic shots of trees, sky, lakes, deserts and blue water in supersaturated colors. Generally speaking, his buyers are not people who acquire the art of Andreas Gursky and Cindy Sherman."

Inte en människa på hans bilder. Verkar som om ni bröllopsfotografer är i fel bransch om det är pengar som driver er.

"“I’m the world’s most famous photographer, most sought-after photographer, most awarded photographer,” he said one recent afternoon, sipping a can of Red Bull in a conference room at Peter Lik USA, a 100,000-square-foot headquarters in Las Vegas devoted solely to the production and sale of Peter Lik photography. "

Han är ju inte precis blygsam och måste vara rätt odräglig att vara i närheten. Men är 3 miljarder i försäljning ett mått hur bra man är som fotograf? Någon form av mått och värdering är det verkligen men av vad?

"There are no people in any of the photographs, nor are there any hints of ambiguity or darkness.

He is happy to explain why. “A) that is not going to make us any money,” he said. “And B) I don’t want to see that side of life. I just want to see the beautiful side.”

Bilder på människor och elände är inget man kan tjäna pengar på, enligt Lik som konsekvent väljer andra motiv.

Apropå konstmarknaden så är väl den ordentligt i gungning i Sverige efter Operation Granskning (tror jag det var) som klädde av "äktheten" ordentligt i veckan. Warhols konservburkar visade sig vara rena soppan. Om de kanalerna komprometteras så kommer industrier som Lik att gynnas ordentligt. Han öser ju ur "sitt eget sandtag" och säljer över disk i egna butiker, vilket kan uppfattas som mer pålitligt än att handla av de andra lurendrejarna. USA har säkert sin beskärda del av det som nu utspelas öppet även i Sverige.
 
Senast ändrad:
Jag tillhör en av de som inte alls visste vem Peter Link var, åtminstone inte innan jag började läsa vad som skrivits om honom här på Fotosidan...

Däremot tycker jag det är beundransvärt att bygga upp en karriär som han gjort (nu när jag läst på lite mer om honom) - all heder åt honom och de höga priserna som betalas för hans bilder.

Vad gäller bilden "Phantom" som det länkas till i första inlägget: Jag tycker det är en riktigt spännande bild och är inte alls förvånad över att just den bilden har uppnått högst pris. Även om bilden är från en välkänd och välfotograferad plats, så har just denna bild en extra ingrediens i sig med varelsen i ljuset.

Toppen!
 
Jag har kollat och det är ju ett fint foto. Vad som är värt vad kan diskuteras, tittar ibland på utbudet av konst på auktionskammaren och har lite svårt att se varför en del "konstverk" värderas mer än andra. Det är lite som aktier i företag - vissa kan vara mer värt att investera i.

Jag kan utan att skämmas ha en reproduktion av MonaLisa på väggen och vara nöjd med det - skulle vara lite ängsligt att ha originalet ;-)

/T
 
Det är riktigt smart faktiskt. Om du har en bekant med väldigt mycket pengar så kan du "sälja" din bild till denne, men någon pengatransaktion behöver inte ske på riktigt. Du behöver bara ha pengarna på ditt konto ett tag så att nyheten om det dyraste fotot hinner sätta sig ordentligt.

Sedan ger du tillbaka pengarna och kan sälja andra bilder på riktigt eftersom du nu är berömd.
 
Det är riktigt smart faktiskt. Om du har en bekant med väldigt mycket pengar så kan du "sälja" din bild till denne, men någon pengatransaktion behöver inte ske på riktigt. Du behöver bara ha pengarna på ditt konto ett tag så att nyheten om det dyraste fotot hinner sätta sig ordentligt.

Sedan ger du tillbaka pengarna och kan sälja andra bilder på riktigt eftersom du nu är berömd.

Denna diskussionen om Lik har tagits upp förr och precis som du drog jag samma slutsats.
 
Har precis kommit hem från Las Vegas och varit på peter Liks utställning där. Det var sjukt mäktigt att gå omkring där bland hans enorma utskrifter av akryl. Det var väldigt mörkt i lokalen och spotlights som lyste på tavlorna vilket verkligen fick dom att poppa. Dom såg nästan bakgrundsbelysta ut.

Enormt fina och bra bilder som föll mig i smaken.

Har gjort en liten sammanfattning av mina intryck från usa och en av punkterna var att amerikanarna är inte så missunnsamma som oss svenskar och när någon lyckas med någonting så säger man grattis och är glad för den personens skull.

Här i Sverige är det tvärtom. Räcker med att läsa den här tråden. Bara för Peter har tjänat storkovan på sina bilder så ska det direkt börja gnällas om ditten och datten. Den svenska avundsjukan när den är som bäst. Kanska patetiskt egentligen.
 
Den svenska avundsjukan när den är som bäst. Ganska patetiskt egentligen.
Jag reagerade också på det. Sedan ställer jag mig tveksam till om jag tycker att den i tråden omtalade bilden är värd sitt pris. Har f ö sett den i färg också. men, men, the beauty is in the eye of the beholder, sägs det.

Nja, jag tror (som det ofta är), en kombination av rätt produkt i rätt tid (och sammanhang) samt smart marknadsföring som till stor del bidragit till hans framgång. Sedan kan man inte ta ifrån honom att han har ett gott fotografiskt öga, men det är det många som har, och som inte når Liks framgångar.
 
Här i Sverige är det tvärtom. Räcker med att läsa den här tråden. Bara för Peter har tjänat storkovan på sina bilder så ska det direkt börja gnällas om ditten och datten. Den svenska avundsjukan när den är som bäst. Kanska patetiskt egentligen.

Då har du nog inte följt den diskussion som finns i USA och Storbritannien om hans bilder och hans affärsmetoder. På andrahandsmarknaden, det vill säga auktionshus och andra gallerier, så är priserna som betalas för hans bilder långt under de priser som köparna betalat för hans bilder när de köper via hans gallerier. Så om du kallar det svensk avundsjuka så finns den nog också i andra länder också.
 
Då har du nog inte följt den diskussion som finns i USA och Storbritannien om hans bilder och hans affärsmetoder. På andrahandsmarknaden, det vill säga auktionshus och andra gallerier, så är priserna som betalas för hans bilder långt under de priser som köparna betalat för hans bilder när de köper via hans gallerier. Så om du kallar det svensk avundsjuka så finns den nog också i andra länder också.

nej mena jag antar att du har varit där och lyssnat på samtalen då?
då kan du ju berätta exakt vad som sägs istället.

oavsett, varför kan man inte bara glädjas åt honom istället? skulle du själv inte vilja tjäna dom pengarna på dina foton?
 
nej mena jag antar att du har varit där och lyssnat på samtalen då?
då kan du ju berätta exakt vad som sägs istället.
Finns en diskussion länkat längre upp i tråden, där just det Steohl påpekar, diskuteras. Länken hittar du här, så slipper du leta :).

oavsett, varför kan man inte bara glädjas åt honom istället? skulle du själv inte vilja tjäna dom pengarna på dina foton?
Det skulle man ju kunna göra oavsett. Jag hade inte haft något emot att tjäna dom pengar han gör, på sina foton, det är ju en sak som är säker.
 
nej mena jag antar att du har varit där och lyssnat på samtalen då?
då kan du ju berätta exakt vad som sägs istället.

oavsett, varför kan man inte bara glädjas åt honom istället? skulle du själv inte vilja tjäna dom pengarna på dina foton?

Det finns rätt stora tvivel över om han verkligen har tjänat dessa stora pengar. Lätt att ange att man sålt en bild för x antal miljoner dollar, om sedan köparen är anonym. Det kan lika gärna vara ett sätt att marknadsföra sin verksamhet. Men vad som framförallt diskuterats är att de köpare som kanske betalat 10000 dollar för en bild utifrån att man säger att bilden kommer att öka i värde framöver. När de sedan försöker sälja sin bild visar det sig att den är mycket svår att sälja. Att sälja den för inköpspriset är mer eller mindre omöjligt. De kanske får en tiondel av vad de har betalat för den.

Och jag skulle mycket gärna glädjas åt hans framgångar, om jag inte tyckte att det känns lite pyramidspel över hans affärsmodell. Han har blivit mycket rik på sitt sätt att sälja bilder, men många av hans köpare har drabbats rätt hårt.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar